Nu har vi gjort en rejäl insatts för att utrota ytterligare en växt. Och den här gången tar vi till med hårdhandskarna. Vi har fått in ett slide, en släkting till den numer invasivklassade arten parkslide. Vi upptäckte den här plantan för första gången för 3 år sedan och har sedan följt utvecklingen. Den är enormt expansiv (ökar mycket i omfång varje år), så vi misstänker att den också är invasiv, även om den ännu är för ovanlig för att klassas så.
Efter överlägganden med kunnigt folk har vi kommit fram till att det troligen är en växt som heter Gråslide, och som man börjat märka vissa problem med i Norrbottens kustland. Hur den hittat hit till vår avkrok är svårt att säga, men vi har haft en del konstruktionsarbete i vägrenen i byn så kanske har någon rotbit hittat hit med maskinerna.
Gråslide hör inte hemma här. Den kommer från ostasien, liksom många andra invasiva växter. Så, vi tar det säkra före det osäkra och ser till att utrota det här beståndet så snabbt som möjligt. Innan det spridits för långt eller beståndet blivit så stort att det blir svårt att få bort.
Det gäller att vara noggrann och idog. Vi använde tekniken "knäck och täck" som rekommenderas när det kommer till släktingen Parkslide. På det sättet kan man undvika att växten skjuter långa rotskott medan presenningen, som täcker växten, gör att rotsystemet svälter ihjäl under de kommande åren.
Vi får hoppas det funkar. 💗
Tidigare inlägg om vår hårda kamp på blomsterlupinen, en formidabel fiende för våra känsliga inhemska ängsblommor:
