Strutbräken i julkalendern

Jag gästbloggar i dagens julkalender om ätliga fleråriga grönsaker, på Trädgårdstrollets blogg.
Här: https://www.tradgardstrollet.se/2023/12/07/lucka-7-strutbraken/ 

Fast vi bara är på dag 7 så har redan många, riktigt kända och kunniga odlingsentusiaster bidragit till kalendern, och jag känner mig rent av lite "starstruck" av att få hamna i samma tillställning som t.ex. min stora idol Åke Truedsson.

En rolig och lärorik odlings-julkalender att följa alltså. Vårt inlägg idag handlar om strutbräken, en perenn växt som vi verkligen uppskattar då den är både vacker, lättodlad, härdig (då den klarar sig hela vägen uppe här i kallaste nord) och inte minst riktigt god!

Här vårt tidigare inlägg om strutbräken:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/05/en-akta-delikatess-varprimoren.html

En kort film om hur man plockar strutbräken: https://www.youtube.com/watch?v=eyVMfoW4KZA

Ett inlägg om när jag hade förmånen att få hälsa på hos Åke Truedsson:  https://forsnashemman.blogspot.com/2020/03/fantastiskt-besok-i-akes-tradgard.html

Vårt första körsbär

Här är bildbeviset! Eller, tja, själva saken som skulle bevisas är borta. Men stjälken är kvar! Där, vid pilen skulle bäret suttit. Körsbäret. Det allra första och väldigt senfärdiga körsbäret på Forsnäs Hemman i Lappland. 😊

Hela historien började redan innan vi flyttade hit för 14 år sedan, på vårt förra boende. Bara 7 km härifrån, men mitt i Vilhelmina tätort. Där är ett mycket varmare mikroklimat än här hos oss. Kanske hela 3 zoner. Vi har nu kallare än zon 8, där vid tätortsvillan hade vi kanske zon 6 eller till och med zon 5 vid sydväggen på huset, där jag planterade ett par körsbärs-träd och äppelträd. Bland annat det här trädet, en Huvimaja.

Där i tätorten gick det väldigt bra. Redan andra året fick vi 4 körsbär, ett var till oss i familjen. Året efter fick vi över en halvliter. Sen flyttade vi till Forsnäs Hemman och tog med oss alla växter, även träden. Men här trivdes inte körsbären (eller äpplena) alls. De flesta dog ut helt efter 3-4 år i armod. Det här trädet, Huvimaja, kämpade sig på genom åren. Men växte mycket långsamt, frös ner till stora delar varje vinter, avmognade dåligt på höstarna och blommade aldrig.

Här är ett blogginlägg om hur illa det var: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/11/att-avmogna-i-takt-med-sitt-klimat.html

För några år sedan hade jag i princip givit upp på hela företaget. Trädet fick stå kvar, men bara för att jag hade bättre saker för mig än att gräva upp det. Och så, förra våren, så kom det några blommor. Kul! Men inga körsbär, och det var väntat. Våra äppelträd, de få som överlevt i vår kyla, har faktiskt blommat ända sedan 2015, sju år tillbaks. Men vi har aldrig fått äpplen. 

I vår kom det körsbärsblommor igen, några fler än förra året. Jag tog fram penseln och pollinerade, bara för att vara helt säker på att det blev gjort, även om trädet blommar så pass sent här i Lappland så att vi har rätt gott om pollinatörer som flyger runt den tiden. Och i mitten av juli verkade det som om jag faktiskt lyckats. Ett körsbärskart svällde upp. Vi trodde knappt våra ögon.

De senaste veckorna har jag gått och väntat på att körsbäret skulle bli tillräckligt rött för att synas på ett foto. För några dagar sedan kände jag att, imorgon tar jag ett kort, och sedan hänger jag kanske en fiberduk över för att hindra någon fågel från att sno bäret. Men, morgonen efter var körsbäret redan borta.

Jaja, vi är ändå glada att det överhuvudtaget har funnits ett körsbär. Nästa år kanske vi får flera bär, och då ska jag vara snabbare att skydda mot fåglarna, så att vi kan få smaka också. 😅

Ett tidigare inlägg om hur länge det kan ta här i kallare än zon 8, innan buskar och träd rotat sig tillräckligt för att börja ge skörd: https://forsnashemman.blogspot.com/2014/09/talmodig-odling.html 

Att plocka strutbräken

Ett bra tips för att plocka strutbräken på ett lättsamt sätt är att använda "sparris-tricket". Man böjer helt enkelt stjälken tills den bryts av. Då vet man att det enbart är det spröda som kommer med. Det som hunnit bli lite trådigt sitter kvar på plantan istället.

Igår var det äntligen dags för årets strutbräkenplockning här på Forsnäs Hemman i Lappland. De 12 plantor vi flyttade från vårt förra boende har under våra 14 år här hunnit bli 20 plantor som är så stora att vi kan skörda, och ytterligare ca 10 småplantor som är på tillväxt. Så numer får vi oss ett rejält kok med strutbräken-krusiduller varje vår. Otroligt gott! 😋

Tidigare inlägg om strutbräken:

https://forsnashemman.blogspot.com/2018/05/en-akta-delikatess-varprimoren.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/08/dags-att-artbestamma-strutbraken-infor.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/04/snart-dags-for-strutbraken.html

Rådjursjakt för trädgårdens skull

Så Husbonden har lyckats med något enastående. Han sköt en liten råbock för några dagar sedan. En fjoling, troligen kring 9 månader gammal, kanske har han förlorat mamma för han har varit runt om på Forsnäs Hemman sedan juletid och gått hårt åt våra bärbuskar och träd. 

Vartefter dagarna gått har vi lärt oss hans vanor och i förrgår fick alltså Husbonden den lilla bocken på kornet. Tack och lov, annars hade jag nog inte haft någon trädgård alls kvar i vår. Och tack och lov att jakttiderna för rådjur ändrades förra året så att jakttiden numer sträcker sig fram tills 31a januari även i norra Sverige. 

Det här är alltså främst att räkna som skyddsjakt. Tyvärr verkar det ändå som bocken redan åstadkommit ganska svåra skador på många av bärbuskarna och inte minst träden, men....dom kanske överlever i alla fall, nu när dom förhoppningsvis får vara ifred resten av vintern. 

Köttet räcker faktiskt till hela fem middagar, trots att djuret var så litet. Idag blir det bogarna med rotfrukter i ugn, ryggen och vardera låren räcker till varsin middag, alltså tre till totalt, och köttfärsen räcker till ytterligare en middag. Det doftar ljuvligt från ugnen nu och vi ser alla fram mot en festmåltid. 😋

Tidigare blogginlägg om jakt, den gången blev det dock inget rådjur:  https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/hostjakt.html

Här om rådjur i norra Sverige, ett studentarbete som Husbonden skrev redan på 1980-talet: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/01/aterfunna-gamla-konstverk.html

Länk till artikel om de nya jakttiderna: https://svenskjakt.se/start/nyhet/stora-forandringar-i-nya-jakttider/

Nästan mogna nypon

Dom är lite "halvmogna", nyponen. Och det är som det brukar vara här i kallare än zon 8. Dom hinner inte riktigt med innan dom hunnit bli frostnupna ett par gånger. Och vid det laget är dom mosiga, och otroligt svårtorkade.

Jag har ändå hittat på en metod, för nypon är en väsentlig del av vår mathållning. Man skulle nästan kunna kalla det "medicin" rent av. Så vi behöver en försvarlig mängd torkade nypon varje höst, för att gå runt. 

När jag plockar dom kring den här tiden, är dom alltså redan mosiga, så man plockar mycket försiktigt. Sen delar jag dom mitt på med mycket lätt handlag, samt snoppar dom och torkar dom i halvor. Vi brukar lägga dom i pannrummet där dom torkar på några dagar. Sen kan man förvara dom så tills man känner för att antingen rensa dom eller t.ex. göra "slö-nyponsoppa" på dom. 

Här tidigare inlägg om nypon och hur vi gör nyponsoppa:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/01/egen-nyponsoppa.html

 http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2013/10/torka-nypon.html

Torkar nässlor till hönsen

Den här tiden rycker vi upp alla nässlor vi hittar och binder i kärvar och torkar. Det blir gotta till våra Ölandshöns under de långa Lappländska vintrarna. 😊

Nässlorna har vi trippel nytta av. Först till nässelsoppa. Och vi brukar slå av flera av våra bestånd flera gånger under sommaren, så att dom skjuter nytt så vi kan få äta soppa från tidigaste våren till senaste hösten. Sen när fröerna mognar så plockar vi och torkar. Nyttigt till oss människor på vintern. Slutligen, när det inte finns mer att hämta för oss så rycker vi upp alla med stjälken, binder små knippen och torkar inne i höladan. Nässlor måste torka i mörker, annars blir dom bruna och tråkiga. 

De här torkade nässelknippena ger vi sen till hönsen, det brukar räcka till att kunna ge dom en kärve var 4de dag under hela vår långa vinter och hönsen bara älskar det! Stjälkarna som blir kvar hamnar i trädgårdslandets täckodling. 👍

Vi har tyvärr lite nässelbrist här på Forsnäs Hemman. När vi flyttade hit för 13 år sedan fanns det inte en nässla här, så jag fick samla frö från nässelbestånd inne i tätorten och sen så in nässlor här. Och än så länge har vi bara 3-5 plättar som ger någorlunda skörd. I framtiden ska vi försöka få nässlorna att sprida sig lite mer, så att vi kan äta mer nässelsoppa och så att hönsen kan få mer torkade nässlor under vintrarna. 💗

Tidigare inlägg om nässlor:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/08/nasslor-hela-sasongen.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2013/03/paskris-till-olanshonsen.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/02/olandshonsens-alskade-agg.html

https://www.egenkombucha.se/2016/06/forsommar-kombucha-med-smak-av-nasslor_5.html

SM i nedbrytning- målgång

Då har vi grävt upp våra tvättlappar som varit med i SM i nedbrytning. Starten gick den 3 juni och idag var det alltså målgång. 😊

Förutsättningarna var så skilda dom kunde vara för de två tvättlapparna. Den ena (tvättlapp 1) grävdes ner på hölägdan, aldrig plöjd, aldrig gödslad, enormt magerväxt. Det är så som vår trädgårdsjord såg ut innan vi började jobba med den. Den andra tvättlappen (2an) grävdes ner i bästa trädgårdslandet, där vi haft i all gödsel från våra djur under 12 år, och täckodlat samt berikat med biokol och stenmjöl. Där odlar vi också i upphöjda bäddar för att göra det allra bästa av vårt kalla klimat. Vi bor mellan två lågfjäll i Lappland (kallare än zon 8) och har ofta frost även under högsommaren, i år kom frosten t.ex. den 1a juli och sen igen den 17 augusti.

 

Jordtemperaturen under SM har reflekterat vårt kalla klimat, när vi grävde ner lapparna var det +13C på ängen och +16C i trädgårdslandet. Idag, när vi grävde upp dom så var det exakt samma temp, +13C på lägdan och +16C i trädgårdslandet. Förhoppningsvis har vi haft lite varmare under högsommaren, men man förstår att det är omöjligt att odla bönor hos oss. 😏

Resultat: Tvättlappen på den magra lägdan var inte helt nedbruten. Man kunde se större sjok och även partier som var så fragmenterade att dom knappt syns på bilden men som ändå låg kvar på samma plats som när dom grävdes ner och gav en ljusare skugga på jorden. Intressant att notera är också att den fyrkantiga jordkoka vi grävde ut för att kunna lägga ner tvättlappen inte alls hade växt fast igen under sommaren. Man såg tydligt kanterna även nu 86 dagar efter nedgrävning. Vi behövde inte ens använda spaden utan kunde helt enkelt tippa upp jordkokan och där låg resterna av tvättlappen. En bedömning är att ca 15-20% av bomullsmaterialet var kvar. 

Tvättlapp 2 som legat i den upphöjda bädden mellan två olika potatissorter, den var helt nedbruten. Det enda som syntes var kantsömmen som troligen alltså är i syntet. 

Våra reflektioner: Tvättlapp 1, som var nedgrävd i den magra jorden på lägdan var ändå mycket mer nedbrutet än vi förväntat oss, även om man tydligt såg rester av bomullsduken. Det finns alltså uppenbarligen liv i jorden trots att den ser så torr och tråkig ut. Och kanske var själva tvättlappen smaskig, för vi hittade till och med en mask som man kan se på bilden. Att tvättlapp 2, mitt i bästa trädgårdsjorden var helt nedbruten, det hade vi nästan väntat oss. 

Överlag är det tillfredsställande att veta att vårt jobb för att bygga upp bra och fruktsam jordkvalitet har "betalat" sig. Det är också väldigt roligt att se att även vår magerväxta äng med nästan "steril" jord, bara behövde en liten tvättlapp för att locka den första stora invånaren, masken som snabbt fick namnet "Masken Smask". 😅

Tidigare inlägg om när vi grävde ner tvättlapparna och vid "halvtid:

forsnashemman.blogspot.com/2020/06/vi-staller-upp-i-sm-i-nedbrytning.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/upplopp-i-sm-i-nedbrytning.html

Ringblommorna blommar, äntligen!

 Nu så, nu får vi fägring i rabatterna. Men....det är ju som vanligt rätt sent här i Lappland. Ringblommorna, som vi ändå förodlar i växthus, brukar alltså vanligen börja blomma ungefär samtidigt som nattfrosten blir återkommande. Nu i slutet av augusti, början av september. 😊

Vi har ännu aldrig lyckats få egna fröer av ringblommor. 😏

Det är ju ingen katastrof, så länge samhället fungerar och jag kan köpa nya fröer från Runåbergs (, Sveriges mest ekologiska fröfirma och den jag helst handlar av. Och det är svårt att tro att vi nånsin kommer kunna odla fram en stam av ringblommor som är så härdig att den klarar vårt klimat här i allra kallaste Lappland. Ringblommor är min favoritblomma, både vacker, god och nyttig (i salvor t.ex.) men OM det skiter sig för civilisationen, så får jag nog helt enkelt acceptera att mina fina ringblommor är ett utdöende släkte här i kallaste Lappland. Om nu inte den globala uppvärmningen fortsätter att gå så snabbt som den verkar göra, DÅ kan jag nog räkna med egna fröer inom något decennium. 😅

Vi fokuserar ju vanligen inte på blommor här på självhushållningens Forsnäs Hemman, men här är några gånger vi faktiskt skrivit om blommor tidigare;

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/07/pehttp://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/08/odla-fett.htmlrfekta-penseer.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/08/piffa-upp-penseerna-infor-hosten.html

Och solrosor, ett sorgebarn:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/08/odla-fett.html

Tur med nederbörden!

Vi har haft sån tur med regnet i sommar!  😊 Här en kort filmsnutt från gårdagens skyfall!

I juni när det blev stekhett så hade ändå de flesta grönsaker hunnit gro och blev skyddade av att vi täckoldar, vilket gör att växtbäddarna hålls fuktiga även i torka. 

Majrovan Guldboll. En favorit. Äts godast rå så här på sommaren. Vi kallar majrovorna för "Lapplands äpplen" för dom är så söta och spröda.

Mangold och koriander. Ikväll blir middagen "Libanesiskt mangoldsoppa". Zeinas recept, https://zeinaskitchen.se/libanesisk-mangoldsoppa/

Sen i juli blev det idel slätregn. Och då fick vi ju verkligen bra betyg på våra upphöjda bäddar! Även om det var dyngsurt så klarade sig alla grönsaker perfekt! Dom växte ju inte så mycket i kylan, men dom mådde ändå inte dåligt av all nederbörd. 

Dagens skörd av sockerärtor. Oregon sugar pod. Efter vi ätit oss mätta i landet så snabbförvälls resten 5 sek och fryses in. 

Rödbeta Forono på väg att bli riktigt stor. Hos oss får rötter växa så länge dom vill, inget blir träigt eller pepprigt här i kallaste Lappland.

Och nu är det än en gång varmt, i augusti. Det växer så det knakar. Vi har fullt "sjå" att plocka in all skörd och att spara det inför vintern, inlagt, syrat, förvällt/infryst eller torkat. Och tack och lov behöver vi inte vattna alls, för med jämna mellanrum kommer det en jätteskur och ger våra köksland allt dom behöver.💗

Foderbeta Rubra och polkagrisbeta. Växer så det knakar i vår fina jord. Samma bädd som en av tvättlapparna till SM i Nedbrytning ligger i.

Om vi nu bara får varmt 2-3 veckor till under hösten, så kan vi nog räkna in en odlingssommar som sällan tidigare! Redan nu är kålrötter, övrig kål, rovor, betor, bladgrönsaker, ärtor och örter som dill och persilja enormt produktiva. En månad till av växtsäsong och vi kommer troligen slagit skörderekord! 💪

Stjälkselleri, Gigant Red. 

Vanlig kruspersilja, men vi har också två slätbladiga sorter varav en helt enorm och mycket god!

Det är SÅ roligt och tillfredsställande att odla! Allt funkar inte alla år, men det är nästan alltid något som överrarskar positivt, och vissa somrar får man allt, mängder av allt! 👍

Tidigare inlägg om köksträdgården och här först om den makalösa sommaren 2002, nästan ändå bättre än i år. 

https://forsnashemman.blogspot.com/2018/02/odlingssommaren-2002-varmast-i.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/09/pa-semester-soderut-en-vecka-framat.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/3/pulka-som-skottkarra.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/imponerande-mangder-purjo.html

 

Kornet Acanthus

 Vår första provodling av det gamla, återhittade kortet Acantus är moget. Vi odlar två sorters skalkorn, det gammaldags Jämtkornet, från Jämtland och kornet Acanthus från södraste Lappland, vår grannort Dorotea. 😊

På bilden håller jag ett knippe Acanthus (det helt mogna och gula) bredvid Jämtkornet som fortfarande är grönt och måste få växa kvar ett tag till. Acanthus är alltså helt klart tidigare, kanske flera veckor tidigare. Det lovar gott, för eftersom vi bor så kallt till (kallare än zon 8) så gör bara någon veckas kortare säsong att vi kan få en säkrare skörd. 👍

Jag har en provodling till av acanthus som jag sådde lite senare i försomras för att prova toleransen, och om den också mognar lika fint så kommer jag ha utsäde nog för en hel liten "åker" men mycket liten, kanske 15-20 m2 nästa år. Då kommer vi också prova sorten på friland för första gången. Eftersom även  jämtkornet vanligen mognar på friland hos oss så har jag goda förhoppningar på att Acanthus kommer fungera utmärkt. Och en sån liten kornåker nästa år kommer i sin tur kunna ge bra med utsäde till året efter. 

Den här sorten har en spännande historia. Den kommer alltså från vår grannby Dorotea, bara 4 mil bort. Men den var helt okänd i Sverige i modern tid tills för bara några år sedan då den "återupptäcktes" i ett arkiv på det Amerikanska Jordbruksdepartementet! Förra året 2019 odlades det för första gången igen i norra Sverige. I våras fick vi möjligheten att få nån matsked utsäde, kanske 100-150 sädeskorn för att uppföröka till oss själva. Och det vill vi såklart. Troligen odlar vi den här sorten mest "In situ" av alla. 💪

Det finns tydligen också mer spännande lokalhistoria kring sorten, som ännu inte blivit offentlig. Så här skriver kålrotsakademin, som också odlat Acanthus för att få mer utsäde, men i mycket större skala än vi; "Acanthus är inte det namn kornet hade när det samlades in. Namnet har amerikanarna givit sorten. Det ursprungliga namnet har vi inte. Men vi vet från vilka gårdar kornet är insamlat och av vem. Mer information kommer!!"

Den extra informationen ser jag verkligen fram mot. Kan kornet kanske komma från Ormsjö, där våra nära vänner bodde under uppväxten, eller kanske Borga, min fars barndoms smultronställe, eller rent av från Bellvik, där jag till stora delar växte upp? 💗

Forsättning följer! Men en sak står redan klar. Kornet Acanthus kommer absolut odlas på Forsnäs Hemman i södra Lappland, även framöver. 

Ett inslag om kornet Acanthus från lokalTV: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/matkornet-acanthus-tillbaka-till-norrland-efter-110-ar

Kålrotsakademin om Acanthus: https://www.facebook.com/kalrotsakademien/posts/1574153472718517

Upplopp i SM i nedbrytning

 Vi är inne i slutfasen av vårt deltagande i SM i nedbrygning. Vi har alltså grävt ner två tvättlappar i ekologisk bomull på två olika ställen på våra marker under första veckan i juni. Vi ska gräva upp dom om ca 10 dagar, sista veckan i augusti. Och så ska vi jämföra hur nedbrytningen har gått. 😊

Vilken tvättlapp kommer vara mest nedbruten, den som legat bra till i vårt potatisland, odlat i högbädd med täckodling och otroligt fin jord, med egen gödsel från alla våra djur, och en hel del eget kiss, biokol, stenmjöl, eget benmjöl från våra slaktade djur och ständig täckodling under 10 år. Eller tvättlappen som är nedgrävd på vår magra och sandiga lägda/höäng, bara 10 meter från vårt trädgårdsland, och som har exakt samma jordkvalitet som vårt trädgårdsland hade när vi flyttade hit för 12 år sedan, innan vi hade börjat jobba med att förbättra jorden. 

Spänningen är olidlig! 😏

Eller nej, ingen kan väl tvivla på att trädgårdslandets tvättlapp kommer vara mer nedbruten när vi gräver upp den. 👍

Man kan dock konstatera att.....SM i nedbrytning är inte direkt någon publiksport!  Det är lite svårt att se hur kommentatorer skulle kunna levandegöra detta för tittare. Det är två pinnar, hos oss väl utmärkta med en gammal fotbollshalva i passande blågula färger. Och .....jordyta. Inget mer. Inte jättespännande! 😅

Möjligen kunde man göra en time laps-serie av nedbrytningen i realtid under nästa års SM i Nedbrytning? 

Det skulle vara otroligt spännande att kunna se bomullstrasan "ätas upp" liksom man kan göra i t.ex. den här youtubefilmen: https://www.youtube.com/watch?v=MH9oZLMvIgQ

Här när vi grävde ner lapparna under försommaren: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/06/vi-staller-upp-i-sm-i-nedbrytning.html

Här inlägget om målgången för SM i nedbrytning: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/sm-i-nedbrytning-malgang.html

Radiointervjun: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/radiointervju-om-sm-i-nedbrytning.html

Och här en sida om SM-tävlingen. Vi är hela 400 deltagare, med totalt 800 nedgrävada tvättlappar. 

https://www.mynewsdesk.com/se/sveriges_lantbruksuniversitet__slu/pressreleases/800-nedgraevda-tvaettlappar-ska-visa-hur-svensk-jord-maar-3004611

Humlen mot himmelska höjder

I höstas byggde vi en ny och ännu högre klätterställning till humlen, för tredje gången.

"Nu blir det högt nog", sade vi till varandra. 😊

Men nej. 😅

Men den klarar sig nog och just den här trebeningen till ställning är så praktisk och stabil när man måste klättra 5-6 meter upp i luften på stegen för att plocka kottarna om några månader här i kallaste Lappland. 👍

Humle kan nog också sägas vara vår enda riktiga klätterväxt här i kallaste Nord. 

Tidigare inlägg om humle: 

https://www.egenkombucha.se/2016/09/humle-kombucha.html

Libbsticka

Årets skörd av libbsticka. En otroligt användbar krydda som man dock måste lära sig och vara försiktig med.

Libbsticka är en fantastisk växt, på tyska kallas den för "buljongväxten" för den är en naturlig allmän smakförstärkare och den huvudsakliga ingrediensen i traditionella buljongtärningar. Men den är stark, så man måste ha respekt. Bara ett blad kan vara tillräckligt för en hel köttgryta till 4 personer. Då lyfter den hela anrättningen och smaken är ljuvlig! Men tar man 2-4 blad i samma gryta kan det bli för starkt, allt smakar bara libbsticka och det blir inte alls gott.

En fördel med detta är att när man väl lärt sig använda libbsticka, så är den så värdefull. Man behöver aldrig mer köpa buljong/fonder och det räcker med bara en enda planta för att försörja en hel stor familj.

Vi har flera plantor och ger bort och säljer en del av skörden. Bladen används genom att man "knusar ner" eller mortlar något blad till pulver och har i maten där man vill ha lite buljongsmak eller smakförstärkning, den är t.ex. utmärkt i en salladsdressing. Stjälkarna torkar jag i lagom bitar 4-7 cm långa beroende på hur tjocka dom är, och de används precis som lagerblad, vilka fyller samma funktion i medelhavsmat som libbsticka kan fylla hos oss här i norr. Både lagerblad och libbsticka är allmänt smakförstärkande (umami). En stjälkbit libbsticka motsvarar ungefär ett lagerblad, man låter det koka med i t.ex. soppan/grytan eller i köttfärssåsen och sen tar man upp stjälken innan servering (eller så får nån spotta ut den när man får den i munnen, det funkar ju också).

Libbsticka är generellt lättodlad och en planta blir vanligen större och större, så man kan dela den efter ett par år (och kanske dela med sig till vänner och bekanta). MEN det finns ett problem, som dock är lätt att undvika. Libbstickan drabbas de flesta år av en rostsvamp, se bilden ovan. Små rostfärgade fläckar börjar  utvecklas på bladen och, det är ju inte så kul om man ska äta dom.

Så det gäller att skörda i tid, här i Lappland är det vanligen i mitten av juni. I andra delar av landet kan det vara ungefär när stjälkarna är ca 30-40 cm långa och fortfarande ser "glansiga" ut, eller typ mellan hägg och syren. Alltså när häggen börjar blomma och fram tills syrenen börjar blomma.

Sen snabbt torka i max +35C, bladen för sig och stjälkarna för sig och sen in i lufttäta burkar/förvaringskärl. Och då har man alltså stora delar av den smakförstärkning man kan behöva i sin matlagning.  Smask! 😋

Tidigare inlägg med libbsticka i:
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/12/snabbmat-ugnsbakade-rotfrukter.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/02/snabbmat-sondagssoppan.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2013/08/squash-soppa-med-egna-ingredienser.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2013/07/squashbiffar-efterfragat-recept.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/08/varldens-mest-efterlangtade-sallad.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/01/kaniner-i-grytan.html



Webbutiken:
https://forsnashemman.se/products/libbsticka

Massiva mandelpärer till påsksillen

Vi hämtade upp lite "krypern" från jordkällaren. Kvikkjokk halvmandel är sorten.

Man kan lugnt säga att det blir stabila sillkompanjoner av dessa! 😋

Glad Påsk önskar vi på Forsnäs Hemman.

Tidigare påskhälsningar:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/04/glad-pask.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/04/glad-pask.html

http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2013/03/pask-krans.html

Fantastiskt besök i Åkes trädgård

Jag minns förra sensommaren, då jag fick chans att besöka en av Sveriges mest unika trädgårdar. Jag fick göra ett personligt besök hos en av de få trädgårds-personligheter jag själv verkligen beundrar. Åke Truedsson. 😊

Jag och min mentor, Åke Truedsson

Den kan verka svårt att förstå vad jag gjorde där, i södraste Sverige, i Skåne. Jag bor i kallare än zon 8, i kallaste Lappland. Han bor nästan så varmt man kan komma i landet. Vi har inte mycket gemensamt gällande odling. Han odlar aprikosträd, och får enorm skörd. Jag kan knappt odla potatis utan fiberduk eftersom vi får frost året runt. Men det finns absolut saker jag har lärt mig av honom. Och hans böcker har varit en av de första inspirationskällorna jag hade när jag började odla storskaligt för 19 år sedan.

Aprikoser i Åkes trädgård i Skåne

Alltså, hans metod är att djupgräva! Genom att skapa upphöjda bäddar av otroligt välgödslad och lucker jord med helst 60-80 cm djup, så kan man få enorma skördar på liten yta. Och för oss i kalla klimat så är det inte minst viktigt att den här metoden förlänger säsongen! För all gödsel/näring, som är nedgrävd i jorden skapar värme i själva jordbäddarna genom sin nedbrytningsprocess. Att dom är upphöjda hjälper också till att skapa värme. Jag har själv använt metoden, och den har givit helt enorma skördar! 👍

För mig var det nästan en tropisk känsla att träda in i den helt inmurade trädgården i Skåne, och se allt från så exotiska växter som kiwis, aprikoser och paprikor växa på friland. Men jag kunde ändå se flera av de grundläggande strukturella element som vi också använder oss av här i kallaste nord, för att få fina skördar. Just upphöjda bäddar, riktigt välgödslat och vindbrytande element för att skydda odlingarna.

Jag med mina enorma broccolis, sommaren 2002 då jag djupgrävde mina odlingsbäddar. 

Det var en helt makalös dag och SÅ otroligt härligt att träffa alla i familjen. Inte bara Åke, vars böcker jag alltså läst sedan förra årtusendet, utan också hans barn, son och dotter som båda jobbar i odlingarna och som likaså gav oss så mycket erfarenheter av deras odlingar. Hur man djupgräver riktigt ordentligt, fick jag lära mig av sonen. Jag vet inte om jag själv har ork till särskilt mycket av det muskelarbetet själv numer, men jag har ju också två egna söner som möjligen går att lära.

Blivande djupgrävda bäddar och hästgödsel i framkant av bilden. Åkes son berättar hur han kommer blanda och bygga upp bäddarna inför nästa års odling. 

Och jag och Åkes dotter diskuterade växtutprovning och "höns i trädgård" samt försäljning via gårdsbutik och web. Också en givande inspirationskälla. Slutligen, när jag frågade lite om den övriga familjen och hans ursprung, fick jag ta del av en sak som verkligen har påverkat mig. Åke berättade för mig att hans far var en ivrig trädgårdsmästare som odlade ända tills han var 92 år! Sen blev han väldigt sjuklig och orkade inte odla sina sista 4 år. Men det som har stannat hos mig är just den känslan av livskvalitet. Så vill jag också ihågkommas. När jag dör vill jag helst beskrivas som att "hon odlade ända tills hon blev XX år". 💗

Tidigare inlägg om den makalösa odlingssommaren 2002 då jag djupgrävde enligt Åkes metod:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/02/odlingssommaren-2002-varmast-i.html

Tidigare inlägg om hur riktigt välgödslad jord förlänger odlingssäsongen:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/11/en-smutsig-liten-hemlighet-med-var.html

Trippel-tillagad Pommes Frites

Som barn åt vi mestadels bara kokt potatis. Ibland potatismos. Det var lyx. Men det finns ju många andra sätt att tillaga potatis. Att göra egna pommes frites är kanske ändå den ultimata lyxen. Det är rätt mycket arbete, men OJ så gott det är. 😋

Skala och skär upp potatisarna i stavar. Det går inte att använda mandelpotatis till det här. Man måste ha "rundpärer" som är fastare i kvaliteten. Så vi använder våra två sorter Kuttainen Bintje och Luvos Rund.

Koka potatisstavarna kort tid i vatten. Man kan ha i lite ättika i vattnet, det gör att stavarna håller bättre. Men det går lika bra att koka utan, försiktigt och kort tid, kanske 6-10 minuter. Man kan ofta se på stavarna när dom är klara. Vartefter dom blir kokta så blir dom svagt opaka (halvgenomskinliga) från ytterkanterna och in i mitten. När dom är nästan helt kokta är det dags att ta upp dom.

Låt dom rinna av i ett durkslag och häll ut dom på en handduk för att torka och kallna. Sen är det dags att börja fritera. Riktigt goda frites ska friteras i två omgångar. 😊

I vanliga recept rekommenderas växtolja att fritera i. Vi som självhushållare i Lappland har helt frångått det. Vi använder det fett vi har tillgång till. Alltså djurfett. Det blir MINST lika gott. Vi använder allt från fett av våra Linderödsvin, Lappgetter, ankor och höns och de renar vi köper från den lokala samebyn. Allt animaliskt fett funkar utmärkt att fritera i.

Fettet ska hålla ca +180C när man lägger ner potatisen. Använd en vanlig kökstermometer. Man får lägga i ganska små portioner av stavarna. Det finns mycket vatten i potatis, så i början bubblar det väldigt. Se bilden. Därför ska man inte ha friteringsfettet högre upp än till hälften av kastrullens höjd. Annars kan det bubbla över.

När stavarna blivit svagt gyllene är det dags att ta upp dom. Det brukar ta 2- 3 minuter. Då häller jag ut dom på hushållspapper för att rinna av och kallna. Efter det här kan man spara dom ganska länge innan dom friteras för att serveras. Dom kan ligga i kylskåp upp till ett par dagar, och man kan till och med frysa dom för att sedan ta upp det man behöver och fritera när man väl vill äta. 👍

Sista omgången fritering ska genomföras alldeles innan maten ska serveras. Samma kastrull, med samma fett och samma temperatur. När pommes frites-stavarna är rejält gyllene och frasiga lägger man upp dom. Man kan använda samma hushållspapper som tidigare för avrinning om man vill, och inom 5 minuter ska dom upp på tallrik och serveras.

Här åt vi dem tillsammans med griljerade revben av Lappget och lite bearnaisesås. Otroligt gott!
Det tar tid, men det här är nog alla familjemedlemmars favoritsätt att äta "rund-pären" på. 💗

Tidigare inlägg om rundpotatisen i det här inlägget:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/09/skordetider.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/01/midvinterspotatis.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/09/visdomar-jag-lart-mig-av-att-laga-mat.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/05/gamla-potatissorter-fran-kuttainen.html

Och tidigare inlägg om att använda animaliskt fett istället för vegetabiliska oljor:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/09/trimma-fettet.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/vamfett.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/11/farfeta.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/09/fett-till-fredagsmyset.html

Odla rädisor inomhus med barn

Här är en återblick på ett litet odlingsprojekt jag brukade göra när barnen var mindre. Vi odlade rädisor inomhus under vårvintern. Det går snabbt och man kan göra det i små byttor och krukor i fönstret. Det är ett spännande och engagerande projekt att göra tillsammans med barn, och det resulterar i en ätbar skörd inom 9-10 veckor.😊

Bilderna här är från år 2009 när yngste sonen var 5 år gammal och tyckte den här rädisodlingen i fönstret var det mest spännande som hände i odlingarna under hela året. 👍

Vi sådde rädisorna i mitten av mars. Och vi hade ingen tilläggsbelysning alls. Numer skulle jag säga att vi kunnat så dom 2 veckor tidigare, i slutet av februari och fått skörda i mitten av maj. I södra Sverige kan man säkert så ytterligare 2 veckor tidigare, eftersom "sörlänningarna" får tillbaks vårsolen tidigare. Där kan man säkert så i mitten av februari. Alltså ett roligt litet odlingsprojekt när inte mycket annat händer i köksträdgården.

Vi använde en del vanliga krukor, men mestadels låga genomskinliga plastlådor av den typ man kan köpa körsbärstomater i. Dom var helt tillräckliga och locket gav också en liten "växthuseffekt" under den första tillväxtfasen.

Det var SÅ spännande för barnen att följa hur vi sådde, hur fröerna grodde, hur bladen växte varje dag och hur de rosa rädisorna började visa sig. Först som smala trådar och så småningom hur dom svällde och blev ätklara. 😋

Absolut ett toppenprojekt med barn. Och en liten odling man till och med kan göra i en lägenhet i storstan. 💗

Fina frölådor

Vi har just skickat iväg säsongens första frölåda till en kund, som förhoppningsvis blir nöjd.
Den här gången målade jag ordet "Frön" på locket.

Tidigare har jag målat allt från "Frölåda" på min egen låda till väldigt personliga hälsningar. Som till Cissi, som tyckte att hennes pojkvän verkligen lyckades ge henne "världens bästa födelsedagspresent". Pojkvännen var också nöjd, för helt plötsligt låg det inte fröer i olika byttor och kuvert runt om i hela huset. Äntligen fick alla fröer plats i samma låda och det var lätt att sortera och få ordning på allt.

Samma känner jag. Nu har jag haft min låda i 2 år och blir bara mer och mer nöjd. Jag och Husbonden tänkte till ordentligt innan vi konstruerade den här lådan. 5 fack i samma bredd som de flesta fröpåsar man köper. Lådan blir djupare mot bakändan, för att ge plats till högre påsar med fröer, som för bönor och ärtor. Dessutom är lådan försänkt så att alla delar är helt täta. Bra för hållbarheten på fröerna och med lacken blir lådan helt vattentät, ifall det råkar börja regna när man är ute i landet och sår.

Här finns frölådan att beställa. De tar så lång tid att göra att Husbonden satt en gräns på 5 lådor per år, så passa på.
https://forsnashemman.se/products/frolada

Här vårt tidigare inlägg om frölådan, med många mer bilder:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/01/forsnas-hemmans-nya-frolada.html

Skördar kål under snön

Inför julen vill jag göra lite långkål, så jag vadade ut till kållandet idag. Det ligger under minst en halvmeter snö nu här i Lappland. Men jag har skyddat plantorna genom att lägga en presenning över dom i höstas.😊

Och mycket riktigt, efter 1520 minuters skyfflande får jag fram några rätt platta plantor Westland Winter. Dom ser inte mycket ut för världen, nedtyngda av ganska rejäla mängder förvinterssnö. Men .....det räcker mer än väl till familjens julbord. 😋

Jag plockar av alla blad utom själva toppen till långkålen, täcker över stammen igen med presenningen och fluffig snö som köldskydd och hoppas att allt tinar fram väl igen nästa vår och ger mig en fin fröodling av just sorten Westland Winter, som har visat sig vara den allra mest härdiga kål vi har här i allra kallaste Lappland. 👍

Här tidigare inlägg om att skörda kål på vintern: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/12/gronkalsskord-i-lappland-i-december.html

Snabbmat; ugnsbakade rotfrukter

Det här är en slags "vardagsmat" vi gör ofta, varje vecka. Och den smakar ändå som rena festmaten, varje gång. Vi klyftar/skivar olika rotfrukter, lägger dom på en djupplåt, häller över några matskedar fett (olja eller smält ister) och salt och timjan/oregano, samt ett blad libbsticka. Sen masserar vi bitarna av rotfrukter, med fettet och kryddorna, och ställer i ugnen tills det är genomstekt.😊

Vi vänder allt ett par gånger. Och ett kort tag innan det blir klart (10-20 minuter innan) tar vi ut plåten, fördelar lite honung över rotfrukterna och låter det "baka klart" och glasera i ugnen. Det passar till allt! Alla former av kött eller fisk. Vi använder det alltså sin "kolhydrat-tillbehör", istället för vanlig potatis, eller pasta, ris eller liknande. Och det är otroligt gott! 😋

Det vi vanligen har i de ugnsstekta rotfrukterna är det vi kan odla själv. Potatis, kålrot, morötter, palsternacka, rovor och fram tills i år har vi också ibland köpt en rotselleri, för det är jättegott. I år har vi fått alldeles nog av egen skörd. 😅

Det senaste året har det blivit riktigt, extra gott för att vi börjat odla pumpa. Ugnsstekt pumpa smakar nästan precis som de sötpotatisar vi ibland köpte på början av 2000-talet. När vi blev mer miljömedvetna framåt 2005 så slutade vi köpa sötpotatis, men nu kan vi bara konstatera att pumporna är precis lika goda! Och jag kan se att sönerna skyndar sig in i köket till de ugnsbakade rotfrukterna för att kunna plocka ut en bit extra (eller två) av pumpa. 😏

Idag serverades måltiden tillsammans med ett revben av ren, med "inbyggt handtag", också honungsgriljerat, på samma plåt som rotfrukterna. Totalt alltså en snabbmats-middag, fast med råvaror av absolut superkvalitet. Enbart helt lokala, förutom saltet. 💗

Tidigare inlägg om pumpaodling, och att äta dom, i Lappland:
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/11/pumpaskord-zon-8.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/06/pumpasoppa-med-kroshka.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/11/rondini-vintersquash.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/08/tidiga-tidiga-pumpor.html