Kolar

Vi har perfekt sommarväder här i Lappland. Blandat sol, men inte för varmt och regn med några dagars mellanrum. Allt växer så det knakar och vi har också utmärkta förhållanden för att elda "rat" så att vi kan få nytt biokol till våra trädgårdsland. Med det återkommande regnet så har vi ingen spridningsrisk vid eldningen. 😊

På bilden är yngste sonen eldvakt för senaste brasan. Vi eldar främst kvistar, rester från getternas bete, och även stockar från den gamla bron i byn. Körlagret, som var gjort i gran på 1970-talet var helt slut och byttes ut för två år sedan. Det är många kubikmeter halvruttet trä som vi kommer kunna få ut mängder av biokol från. 👍

Tidigare inlägg om biokol: 

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/05/bio-kol.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/jordskapar-stationen.html

Majbrasa

Igår var den perfekta dagen för att elda "ratet". Vanligen är det mest småkvistar och grenar från våra gethagar vi eldar. De buskar som getterna betat. I år hade vi också en hel del grövre trä, från den gamla bron här i Forsnäs, som var så murken att vi bytte bärlager på den förr-förra sommaren. Nu eldar vi upp det sämsta träet från bron till biokol, samtidigt som vi använder det bästa virket till att bygga nya odlingsbäddar här på Forsnäs Hemman i södra Lappland. 😊

Igår var det alltså mulet, småregnigt och ingen som helst vind. Perfekt för att elda en stor brasa. Särskilt som det var snö kvar runt brasan och på lägdans kanter. Ingen risk för spridning. Vi fick 7 fulla skottkärror biokol av den här brasan. Perfekt till det blivande potatislandet. 👍

Tidigare inlägg om att elda rathögar för att producera biokol: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/05/bio-kol.html

Tidigare inlägg om Forsnäs bro, som är 112 år gammal vid det här laget: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/04/forsnas-bro.html

Att diska en ryggrad

Vi brukar roa oss med en tanke-lek ibland här på Forsnäs Hemman i Lappland. Vi påpekar till varandra;  "det här hade vi inte kunnat tänka oss för 15 år sedan att vi skulle syssla med". Sen skrattar vi oftast, för att situationen blir så absurd. 😊

Vår lilla lek ger perspektiv på den livsresa vi gjort, från akademiker boendes i "Suburbia" till självhushållare i den extrema glesbygden. Ibland gör vi saker som skulle te sig helt vanvettiga för "moderna" människor. Dagens arbetsuppgift tillhör den kategorin. Att diska en ryggrad. 😜

Det är en ryggrad från våra Linderödgrisar, som vi tidigare helstekt i ugn med hela kotlettraden på. Mycket gott! När sen själva kotletterna är uppätna så är det ändå en hel del nyttigheter kvar på benen. Kött som sitter mellan kotorna, senor och brosk och inte minst "gottat" i och på själva skelettet. Så jag brukar koka ur såna här ben efter måltiden, i min älskade tryckkokare som sparar så mycket energi åt oss. 👍

Efter ett rejält kok petar jag loss allt ätbart, köttet och brosket. Sen, för att få med precis allt gotta, så åker diskborsten fram. Jag har en särskild vit "livsmedelsdiskborste" som jag använder enbart till mat. När allt smaskigt är borta från benen så bränner vi dom (oftast i varje vårs majbrasa, där vi också gör biokol samtidigt) och smular ner dom i vårt trädgårdsland som en del av alla jordförbättringsåtgärder vi gör. 

Och buljongen blir bas för en ljuvlig soppa. 😋

Tidigare inlägg om tryckkokaren:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/01/kaniner-i-grytan.html

Tidigare inlägg om benmat: 

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/03/superb-sondagsmiddag.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/12/blod-ben-och-mjolk.html