Broccolo Romanesco

Det sägs vara en hybrid mellan blomkål och broccoli. Romanesco, eller broccolo som det ibland kallas på Svenska. Vi har odlat några plantor per år, främst för att ungarna har tyckt det ser kul ut och det är ett bra utbildningstillfälle om matematik som fraktaler, logaritmer och det gyllene snittet. 😊 

Men det är bara att konstatera att det är en kålvariant som nog egentligen vill växa lite varmare till än hos oss i kallaste Lappland. Här är två huvuden vi fick i år, och större blir dom vanligen inte. Dessutom, även om dom är goda, så är det inget vi kommer sakna när vi ändå odlar både broccoli och blomkål som mår bättre här hos oss.

Så nu när barnen är stora och inte längre finns här att fascineras av det fantastiska utseendet och våra utläggningar om allt man kan lära kring det .... så kommer vi nog inte längre odla broccolo. Fast än några år får den chansen, vi har gott om plats i köksträdgården. Därför blir det nog några plantor om året tills dess fröpåsen är tom. 

Tidigare inlägg om broccoli:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/07/odla-egen-mat.html

Tidigare inlägg om blomkål;
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/arets-blomkal.html

Kål till grannarna

Kållandet börjar ha fullmognat, bladkålen är helt magnifik. Och vi passar på att ge bort lite till grannarna. Vi har tur här i byn med riktigt bra grannar. Kjelle och Pranee är inflyttade från Stockholm för några år sedan, och trivs storartat i Lappland. 

Med bakgrund i den Thailändska matkulturen uppskattas många av våra egenodlade grönsaker i deras hushåll. Den här gången blev det grönkål, av den underligt spretiga sorten "Bear necessities". Med lite tur får vi en portion av Pranees thailändska kålsoppa i utbyte. Och ... givet hur god mat hon lagar, så känns det som byteshandel av högsta kvalitet. 😋

...

Tidigare inlägg om kållandet och bekanta:
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/11/gron-kal-till-god-kompis.html

Balanserad skörd av broccoli

Den senaste veckan börjar kålen bli klart att skörda. Bladkål har vi plockat enstaka blad av ända sedan juli, men huvudkål och sånt som broccoli och blomkål tar längre tid på sig här i kallaste nord. Men nu njuter vi. 😋 

När jag står och tittar på kållandet får jag dock ytterligare ett exempel på hur svårt det är att odla för självhushållning. Jag vet att vi inte använder mängder med bladkål, och därför odlar jag nu bara ett fåtal plantor av det. Och broccoli och blomkål kan vi äta mängder av, och frysa in mängder av och allt går åt. Så jag sår mycket av dessa. MEN, varje år är det något som inte vill sig. Ett år grodde inte blomkålen, och i det läget har det ingen betydelse hur väl man planerar antalet sådda plantor. I år hade jag problem med alla broccolisorter jag sådde utom en. Så det är den vi nu får skörd av, men jag skulle inte sagt nej till 2-4 gånger så mycket broccoli i landet. Och i år har blomkålshuvudena helt uteblivit, medan dom en del andra år har blivit hur fina och stora som helst. Och utan huvuden på blomkålsplantorna, så blir det ju ingen skörd där heller. 

Men så är det, med självhushållningen. Varje år är det olika grödor som funkar bättre eller sämre, ibland står man med överdrivna mängder skörd av något, och blir helt utan på annat. Som den gången mängder med larver lyckades äta upp min jättefina dill bara dagen innan jag hade planerat att skörda den. 

Det är en del av det här livet och planeringen måste egentligen alltid inkludera att man helt enkelt anpassar magen efter matsäcken och äter det man får i skörd just detta år. 😊

Tidigare inlägg på samma tema: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/12/blod-ben-och-mjolk.html

Skördemat

Nu under senhösten serveras en hel del skördemat på vårt hemman här i Lappland. Det är lite samma som vår slaktmat. Mat som lagas vid precis rätt tillfälle. 

När vi slaktar serveras det alltid färsk, stekt lever med stekt lök och lingon samma kväll, och dagen efteråt vankas blodmat, blodpudding eller blodplättar. Tredje dagen efter slakt så styckas djuret och då blir det kokta märgben på matbordet, en delikatess! 😋

Nu under senhösten måste allt som fortfarande står kvar i köksträdgården tas omhand, för snön kommer snart att täcka allt. Då äter vi flera maträtter som återkommer varje år denna årstid. När vitkålen tas in lagas det alltid kåldolmar i första hand, massor av kåldolmar för dom är perfekta att frysa in till några snabbmats-middagar längre fram under vintern. 

Och dagen efter tar vi hand om resten av vitkålen. När man gör kåldolmar används de yttre bladen som kokas mjuka och därefter kan dras loss från huvudet, putsas på den grova mittstjälken och sedan viras runt köttfärssmeten. Kvar av den matlagningen blir de inre bladen, alltså själva hjärtat av vitkålshuvudet med stocken i mitten, samt resterna av bladnerverna och ofta lite av de yttersta bladen som kan ha skador och hål och därför inte används till kåldolmar.

Då är det perfekt att dagen efter hacka alla dessa "rester" och sen stuva dom med buljongen som blir när hela vitkålshuvudena kokades inför kåldolmarna och någon näve riven ost och krydda med kummin. Till detta serveras isterband. En lyx vi unnar oss att köpa in bara någon gång per år. 

Två fantastiska festmiddagar som vi ser fram mot varje höst när vitkålen skördats. 💗

Tidigare inlägg om "skördemat" och "slaktmat";

Blodpudding/-plättar: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/hemlagad-blodpudding.html

Sellerisallad: https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/10/sellerisallad.html

Tabouli: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/tabouli-till-middag.html

Kolossalt fina kålrabbisar*

Här är en av årets kålrabbisar. Lite sent upptagen så den hann spricka, men SÅ fin och stor. Och smaskig! Här i Lappland verkar inga grönsaker "förväxa sig", utan dom är lika spröda och goda även om dom hinner bli riktigt stora. 😊

Det underliga är att vi aldrig lyckats med kålrabbisar förut. I år gjorde vi likadant som tidigare år, och odlade dom på samma bädd, bara någon meter bort från där vi odlade dom förra året. Och ändå så blir dom så fina i år, fast dom var löjligt små förra året (och förrförra). Man kan verkligen fundera på varför. 😏

Jag brukar säga att man lär sig något nytt varje odlingssäsong. Även jag, efter mer än 20 år med rätt storskalig odling får nya insikter och erfarenheter varje år. Men.....hur ska jag kunna lära mig något om jag inte kan räkna ut orsaken? Kålrabbi är den enda kålsorten som faktiskt gillar ganska varmt klimat. Och i somras så hade vi en riktigt varm period i juli. Kanske var det just det som gjorde skillnaden mellan förra årets kålrabbi som var som en golfboll i storlek, och detta år, när dom blev så här fina. Annars har jag ingen aning. Men....den här omedvetna framgången gör i alla fall att jag kommer fortsätta odla kålrabbi, även här i allra Kallaste Nord. 👍

Tidigare inlägg om kålrabbi, där diskuteras också pluralformen av denna grönsak, ingående.

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/katastrofala-kalrabbisar.html

Surkålsstompar

Vi är mitt inne i surkålens säsong och Husbonden har gjort ett försvarligt antal stompar till webbutiken. Nu senast gjorde han en lite extra lång surkålsstomp till en kund som efterfrågade det. Hon hade såna där fina riktiga syrningskrukor med vattenlås, och dom var rejält höga.

Så Husbonden gjorde en stomp som var 55 cm lång, här på bilden syns den tillsammans med den lite kortare som är 40 cm och räcker till de flesta burkar man syrar i. 👍

Här finns dom att beställa på webshopen: https://forsnashemman.se/products/surkalsstomp

Tidigare inlägg om att syra kål:

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/syra-kal.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/argangs-surkal.html

Snabbmat i självhushållningen

Vi har fortfarande mestadels vintersemester här på Forsnäs Hemman i Lappland. Och nu när vi unnar oss att slöa lite, så sitter det bra med alla former av "snabbmat". 😋

Vi har flera sätt att minska matlagningsbördan, Söndagssoppan som räcker flera dagar är en klassiker, och likaså att alltid laga 4-6 portioner extra när vi lagar mat, så att vi får lunch för några dagar framöver. Absolut allra bekvämast är dock de portioner färdig mat vi har i frysarna. 

Som här, kåldolmar. När vi lagar kåldolmar på förvintern, med färsk köttfärs efter höstslakten och fin kål direkt från landet, så gör jag gärna flera plåtar dolmar på samma gång, tillräckligt till 6-7 middagar för familjen. Mat som är lätt att frysa in och lätt att ta upp och steka på, lika gott som färska och snabbt och lättsamt. 👍

Här inlägg om söndagssoppan; http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/02/snabbmat-sondagssoppan.html

Och här ungsbakade rotfrukter, också lätt att göra två plåtar av istället för en så att det räcker flera dagar: https://forsnashemman.blogspot.com/2019/12/snabbmat-ugnsbakade-rotfrukter.html 

Rödkål till julbordet

Den röda spetskålen Kalibos har imponerat stort den här säsongen. Växer fint hos oss här i kallaste Lappland och håller bra ståendes ute i landet under hela den tidiga vintern. 👍

Nu har de sista huvudena blivit lite åtgångna, men under ytan är dom fortfarande helt perfekta och en riktig delikatess. Till julbordet gör jag smörstekt rödkål som sen bräseras i vinäger och sirap. Helt fantastiskt gott!  😋

Mer om kål från Forsnäs Hemman:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Kålväxter

Vintrig vitkål

Kållandet fortsätter att leverera. Här en av våra vitkålssorter, som egentligen är lite för sena varianter för att passa här i Lappland. Huvudena hinner aldrig sluta sig riktigt. Så det här huvudet är ganska "luftigt" och går inte att lagra så länge. 😊

Men ute i landet har det ändå klarat sig utmärkt tills nu. De foderblad vi fick skala av blir hönsmat, och det här "ljushuvudet" hamnar strimlad i en fräs med asiatisk inspiration, ingefära, paprika och liiiite koriander i. Stekt i massor av ankfett efter senaste slakten.

Mycket gott! 😋

Tidigare kålinlägg: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Kålväxter

Smörkål

Vi plockar upp smörkål från landet. Det här är min absoluta favoritkål för att äta rå. Det finns en orsak att det heter smörkål. Den här kålen är enormt mör och mild. Fantastiskt jättegod! 

Den bildar väldigt löst knutna huvuden, man kan säga att det nästan är så det inte alls blir huvuden utan bara en liten "rosett" i mitten av plantan. De inre bladen blir enormt vackert blekta naturligt. Dom blir verkligen smörgula. Ljuvliga, och delikata. Det här är en sorts kål som är bortslösad på att använda till lagad mat, då kan man istället använda mer robusta kålsorter med starkare smak, som vitkål eller savoykål. Smörkålen använder vi enbart som "sallad". 

Tyvärr verkar det som det inte längre går att få tag i fröer. Inte ens när jag söker inom hela EU så hittar jag någon sort av smörkål. Den här sorten, Bloemendaalse Gele fanns att köpa hos Lindbloms frö för 5-6 år sedan. Innan det hade jag en sort som var ännu bättre som hette Goldgelber. Men nu hittar jag ingen av dessa längre, Goldgelber har jag letat efter varje år det senaste decenniet och skulle jättegärna hitta igen. Nu håller också min påse med fröer till Bloemendaalse Gele på att ta slut och jag är rädd att jag blir helt utan smörkål i framtiden.  

I år odlade jag 10 plantor och även om det är lite väl lite så har jag faktiskt jordslagit stammarna i jordkällaren för att försöka fröodla sorten nästa år. 

Om det är någon som vet vart man får tag på frö de här sorterna (allra helst till Goldgelber) så får ni gärna höra av er! 

Tidigare inlägg om vår kålodling.

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Kålväxter     

Kållandet i snö

Bara för att det är full vinter så innebär det inte att trädgårdssäsongen är slut! Efter varje snöfall så drar vi av och tömmer presenningen på snö, så att det går lätt att komma åt kålen när vi behöver den. 😊

Mycket har vi skördat och det ligger i jordkällaren, vitkålshuvuden och rödkålen och en del av den röda spetskålen Kalibos. Men en hel del står kvar i landet och där klarar den sig fint! Grönkålen tar vi aldrig in, den får stå tills den är uppäten, svartkålen kommer vi äta nu snart vartefter och savoykålen klarar sig bra den också. 👍

Här ett jättefint savoy-huvud som är lika fräscht nu som det var i september. I bakgrunden står snödrivan mer än halvmeterhög.  

Tidigare blogginlägg om vår kålodling:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Kålväxter

Syra kål

Idag börjar vi med att syra kålen. Fina kålhuvuden av sorten Castello från Lindbloms frö. Och beväpnade med en skarp mandolin, stora glasburkar och världens bästa bok om syrning (Mjölksyrejäsning av grönsaker av Annelies Schöneck) så bör vi inte behöva hålla på längre än max idag och imorgon. 😊

Jag har syrat mig igenom diverse grönsaker och använt mängder av recept genom åren. Det har dock visat sig att jag är traditionalist. Det enda som är riktigt gott (för mig) är klassisk syrad kål med kummin i, ibland också vitlöksklyftor. Salthalt på 1,2% vikt. Klart! 👍

Men i år är arbetet ändå lättare än tidigare, för jag får använda Husbondens specialkonstruerade surkålsstomp, med tvärstag. Det gör att man inte behöver ta i lika hemskt när surkålen ska pressas. Stompen kom till genom en förfrågan från en av våra tyska bekanta som just beklagade sig över hur svårt det är att ta ett rejält tag med vanliga stompar som bara har pinnar till skaft. Husbonden såg direkt hur man skulle kunna underlätta. 

Jag är glad och tacksam, och vår surkålsstomp har nu blivit uppskattad land och rike runt! 💗

Här finns den att beställa: https://forsnashemman.se/products/surkalsstomp

Tidigare inlägg om surkål: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/argangs-surkal.html

Kålchips

Med årets fantastiska framgångar i kållandet (se länk längst ner) så har vi funderat en hel del på hur vi ska lyckas äta upp allt. En av idéerna vi provat är de numer "klassiska" grönkålschipsen. Och dom var hyfsat goda, men.....det bittra slog igenom i smaken lite väl mycket och grönkålens blad är också så tunna att dom lätt blev både brända och för känsliga för att hantera, dom smulades sönder. 😏

Så, då tänkte jag.....de yttersta, jättestora foderbladen på t.ex. vitkål, spetskål och (som på bilden) rödkål kanske skulle funka att göra kålchips på? 

Sagt och gjort! De här foderbladen är från rödkålen Red Express och från den röda spetskålen Kalibos. Först tvättade jag dom och lät dom torka. Dom måste vara helt torra för att oljan/fettet ska fastna på dom. Sen delar jag upp bladen i "chips-stora" bitar. Jag använder sax och klipper längs med, och tar bort de tjockare bladnerverna, som inte funkar så bra att ha med när man gör chips, för dom har för mycket vätska i sig. 

Efter det så lägger man bladchipsen på en plåt och masserar in fett (antingen rapsolja eller smält djurfett) och örtsalt. Dom ska vara helt täckta av saltblandat fett. Sen sprider man ut bladen på plåten. Jag brukar trä dom över kanterna och sen lägga resten av bladbitarna platt på botten av plåten för att få rum med så många som möjligt. In i ugnen på +150C  i ca 20 minuter. 

Efter hälften av tiden, när man ser att dom börjar "krispa" till sig, så tar jag ut plåten, vänder på alla chips och så in igen. Sen får man passa på när dom är klara. För kort tid och dom blir saggiga istället för krispiga, för lång tid och dom blir brända. Men om man inte är så otålig kan man lika gärna sätta ugnen på +70-80C och låta chipsen ligga inne en hel timme. Då blir dom perfekta! 

SÅ mumsigt, och så mycket godare än grönkålschipsen, inte alls lika bittra utan bara den här rena umami-smaken som god kål har. Och betydligt mer tåliga att hålla i eftersom foderbladen som vi gör dom av är tjockare och mer köttiga än grönkål. Vilken succé, jag gör en till två plåtar per kväll nu och familjen kan inte få nog. 😋

Inlägg om årets makalösa kålland. https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/2020-ars-kal-land.html

Uppdatering dagen efter:

Ett av tre foderblad från ett fint vitkålshuvud som ska bli kålchips ikväll! Vilka mästerverk naturen kan åstadkomma! 💗

Kålrot Viksjö

Finemang! Jag älskar att odla kålrötter! Den här vägde 1376gr och den var inte ens störst. 😊

Det blir gott till vinterns rotmos och köttsoppor. 😋

Tidigare inlägg om kålrötter på Forsnäs Hemman i Lappland:

https://forsnashemman.blogspot.com/2018/02/rovor-och-kalrotter.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2016/11/kyliga-kalrotter.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/02/snabbmat-sondagssoppan.html

Betesdjuren får blasten

De här senaste veckorna har vi givit mycket blast från köksträdgården till våra Lappgetter och Gotlandskaniner.  Betet i hagarna är i princip slut, men blasten på våra grödor står frodig och grön. 😊

Det är främst blast från rovor, betor och kålrötter vi ger till djuren. Men blasten är ju ofta jordig, så då har jag tagit mig för att göra så här. Jag plockar blasten i en gammal gallerkorg från en frys. Då är det lätt att skölja av den med hjälp av en vattenkanna. Man kan luta korgen åt alla håll och lätt komma åt att skölja rent bladen. Det brukar gå åt 30-40 liter för en sån här korg. Men å andra sidan är det ju oftast inte direkt vattenbrist på höstarna här hos oss i Lappland.  

Djuren blir så nöjda och det är kul att få ge dom lite gott grönt och en sista "boost" av hälsosam färsk föda inför vår långa, mörka vinter. Ungefär 2-4 veckor till kommer vi kunna ge dom lite färskt grönt varje dag. Sist ut på hösten är kålen där ytterbladen får gå till djuren. 👍

Tidigare inlägg om höstföda åt betesdjuren: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2013/09/hallonblad.html

Katastrofala kålrabbisar *

Allt lyckas ju inte. Men här kan jag verkligen inte ens räkna ut vad som gick fel! 😒

Kålrabbi ska vara en rätt snabb gröda, och då den är en kål borde den ju vara en växt som trivs i kallt klimat. Vi gödslade väl. Och förodlade noggrant. Ändå är de lila som valnötter i storlek och den gröna (Superschmelz) som ska kunna bli jättestor blev som en golfboll. 

Superschmelz är en ganska sen sort (70 dagar från utplantering enligt Lindbloms) så där hade jag inga höga förhoppningar. Men Azur star ska vara klart på 50 dagar, det känns som det borde funkat. 

Kanske kan dom läsa av våra känslor. Både jag och Husbonden har avskytt kålrabbi från barnsben. Men, vi har också lärt oss att det man odlar själv inte alltid smakar som det man åt som barn. Husbonden har t.ex. fått en helt ny syn på (smakupplevlse av) brytbönor, som inte alls smakar som de vidriga "Haricot verts" på konserv han kommer ihåg från sin -60-talsbarndom. Så nu skulle vi alltså utmana våra tidigare upplevelser av kålrabbi genom att odla egen och förhoppningsvis godare. Men det blev bara pyttelite att provsmaka.

Ironiskt nog tyckte vi båda att det lilla vi fick stoppa i munnen var jättegott!  😅

Så nu är frågan; hur lyckas vi bättre nästa år? 

* Få ordböcker tar upp pluralform för kålrabbi. Äldste sonen föreslog "kålrabbor". Ett förslag jag sett från en språkvetare var "flera kålrabbier". Men det låter så otroligt dumt i mina öron så jag kan lika gärna använda kålrabbisar. Det låter åtminstone gulligt. Vilket jag tycker den här grönsaken är, när man lyckas med att odla den. 😊

Tidigare katastrof-misslyckanden av olika slag på Forsnäs Hemman:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/02/misslyckanden.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/03/krukvaxt-inkompetens.html

2020 års kål-land

Vilket kålår vi haft. Ganska kallt och mycket regnigt en stor del av odlingssäsongen, sånt gillar kål. Och bara ett fåtal kålmalar i sikte här i Lappland, zon 8. 😊

Kålmalarna har varit så få att vi inte brytt oss om att täcka kållandet med vårt vanliga nät. Vi har inte heller sprutat med turex, som är en naturlig bakterie (godkänd för ekologisk odling) som ger kålmalslarverna svår magsjuka. Bakterien är ofarlig för alla andra än larver, men dödlig för de här bekymmersamma rackarna som förstört 90% av all vår kål genom åren. 😒

Men i år var alltså kålodlingen helt problemfri. Och som det växt!

På bilden syns ca 100 av totalt 130 plantor. Tre rader rymdes inte på kortet. Åt vänster var var en rad med bladkål/sibirisk bladraps "Red russian" och ytterligare en rad med savoy. Längst åt höger står en rad med vitkål av en vintersort. Dom hinner inte knyta sig hos oss har jag märkt, men även foderbladen blir så fina i vårt kalla klimat att vi kan använda dom till surkål, så jag odlar dom, även om jag inte får något huvud. 

Överlag, jätte-jättenöjd! (även om i princip alla blomkålsplantor misslyckades)  Vi har kål till hela familjen och en hel del bekanta, och vi kommer kunna lagra en del av vitkålen och rödkålen långt fram i vår.👍Redan nu har jag gjort en jätteladdning kåldolmar med två huvuden av savoykål. Så smaskigt! Vi åt så vi nästan sprack och nu har vi till 3 middagar till i frysen. Kåldolmar i frysen räknas som snabbmat, bara att ta upp så många man vill ha och värma. 

Tidigare inlägg om kål:

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/12/skordar-kal-under-snon.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/bladkal.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/06/kalsoppa.html

Om vår misslyckade blomkål: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/arets-blomkal.html

Årgångs-surkål

Jag brukar hävda att jag har nästan perfekt koll på vad som finns i frysar, jordkällaren och kallförrådet. Men, tydligen bara nästan. För när jag var nere och sorterade tomma glasflaskor i morse så såg jag en burk som stått gömd just bakom flaskorna. En rätt gammal burk. Och jag såg direkt vad det var. Det var surkål! 😊

Jippi! För jag har haft slut och det är inte klokt så man kan längta efter surkål när man har slut. Genast tog jag burken till köket, torkade av den och öppnade. Med viss tveksamhet; skulle den vara bra efter så många år? Men jag behövde inte oroa mig, den doftade fantastiskt och smakade ännu bättre. Jag skulle vilja påstå att det är den godaste surkål jag nånsin ätit! 😋                                                                                                                                                                                                  

I min bästa syrningsbok av Annelies Schöneck (Mjölksyrejäsning av grönsaker) så skriver författarinnan: "surkålen blir ännu bättre efter en tids lagring". Undrar om hon menade 7 års lagring? 😅

Tidigare inlägg om kallförrådet (svalen): 

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/04/svalen-kallforradet.html

Årets blomkål

Alltså, det är inte lätt att odla blomkål i kallare än zon 8. Blomkålen gillar nästan inget, varken värme, torka, minsta lilla tid för länge i krukorna under förodling eller dåligt med näring. Det man brukar säga, är att blomkålen gillar kyla. Men nej, i alla fall inte riktiga köldnätter i börjar av sin utveckling, det har vi märkt här i Lappland med våra vinterkalla försommarnätter. 😏

Vi försöker skydda med dubbla fiberdukar, men det är sällan vi lyckas ändå. Detta är årets enda huvud, av 22 plantor. Det är tur att det går att använda stjälkarna också, annars skulle det vara mycket arbete för lite mat. 

Tidigare inlägg om kål av olika sorter: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/12/gronkalsskord-i-lappland-i-december.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/09/7-ganger-godare-kalsupare.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/10/skord-av-svartkal-i-sno.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/06/kalsoppa.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/bladkal.html

Surkålsstomp

Husbonden har snajdat till en surkåls-stomp, särskilt utformad för lättsam hantering av att pressa ihop vitkålen för att göra egen surkål.  😊

Det var våra tyska bekanta som kom med förslaget att utveckla en bättre variant än de stompar som säljs. Vanliga stompar har ofta bara ett smalt skaft som är svårt att få riktigt grepp om för att pressa ner surkålen. Men för att ge extra kraft till att pressa ner vitkålen ordentligt, så började Husbonden produktutveckla och skapade en modell med ett tvärstag högst upp. Det gör att man kan få tag ordentligt och ta i rejält för att pressa ner vitkålen i syrningskärlet.👍
Vår variant är gjord i senväxt Lappländsk björk som är otroligt hållbart, och finns att beställa här: https://forsnashemman.se/products/surkalsstomp

Våra tyska bekanta är förresten också fantastiska bagare, eftersom vi ännu inte kommit så långt i vår självhushållning att vi kan odla egen säd, så köper vi vårt bröd från dem istället. Och snacka om att dom har fantastisk kvalitet. Ljuvligt saftiga surdegslimpor, fantastiska lingonfrallor och till vår sons stora glädje, superfärska saltade pretzlar. 😋
Ni hittar dom här lokalt på parkeringen till Folkets Hus och på Facebook här: https://www.facebook.com/Råg-Vete-Hembageri-Vilhelmina-212349479115068/

Fler livsmedels-snickerier från Husbonden här:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2017/07/laga-och-plastbanta.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2017/11/laga-slickepottar.html