Vi plockar upp smörkål från landet. Det här är min absoluta favoritkål för att äta rå. Det finns en orsak att det heter smörkål. Den här kålen är enormt mör och mild. Fantastiskt jättegod!
Den bildar väldigt löst knutna huvuden, man kan säga att det nästan är så det inte alls blir huvuden utan bara en liten "rosett" i mitten av plantan. De inre bladen blir enormt vackert blekta naturligt. Dom blir verkligen smörgula. Ljuvliga, och delikata. Det här är en sorts kål som är bortslösad på att använda till lagad mat, då kan man istället använda mer robusta kålsorter med starkare smak, som vitkål eller savoykål. Smörkålen använder vi enbart som "sallad".
Tyvärr verkar det som det inte längre går att få tag i fröer. Inte ens när jag söker inom hela EU så hittar jag någon sort av smörkål. Den här sorten, Bloemendaalse Gele fanns att köpa hos Lindbloms frö för 5-6 år sedan. Innan det hade jag en sort som var ännu bättre som hette Goldgelber. Men nu hittar jag ingen av dessa längre, Goldgelber har jag letat efter varje år det senaste decenniet och skulle jättegärna hitta igen. Nu håller också min påse med fröer till Bloemendaalse Gele på att ta slut och jag är rädd att jag blir helt utan smörkål i framtiden.
I år odlade jag 10 plantor och även om det är lite väl lite så har jag faktiskt jordslagit stammarna i jordkällaren för att försöka fröodla sorten nästa år.
Om det är någon som vet vart man får tag på frö de här sorterna (allra helst till Goldgelber) så får ni gärna höra av er!
Tidigare inlägg om vår kålodling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar