Visar inlägg med etikett Aubergine. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Aubergine. Visa alla inlägg

lördag 20 februari 2021

Egna fröer från Aubergine

Som självhushållare är jag mycket intresserad av att också bli självförsörjande på fröer. Fröhandel är vanligen en multinationell storindustri, som tyvärr är styrd av ganska otäcka företag med målsättningen att göra alla beroende av just deras fröer, som måste köpas av just dom varje år för stora summor. Därför känns det mycket viktigt att kunna odla sina egna fröer. Äkta frö-frihet! 😊

Vissa fröer är väldigt lätta att odla själv, som ärtor. Där är det bara att låta några ärtskidor mogna så har man utsäde till nästa år. Andra växter är lite krångligare, t.ex. kålväxter som är tvååriga och måste övervintras, oftast i jordkällare här i norr och som kan korsa sig på många olika sätt. Så man måste verkligen veta vad man gör när man fröodlar kål. 

Andra sorter...dom är så svåra här i kallaste Nord, i Lappland där vi bor, att jag inte kunnat tro att det skulle lyckas att fröodla dom. Ett exempel är aubergine, som är svår att odla överhuvudtaget här (ens i växthus), och riktigt svår att få att bli så mogen (under vår korta sommar) att den kan ge fröer. 

Men, förra året gjorde jag ett experiment. Jag lät en av de klenaste plantorna mogna fullt, en sån planta som utvecklats så dåligt att jag ändå inte skulle få så stor skörd av den. Plantan skapade två, väldigt små frukter och jag lät dom sitta på plantan så länge det bara gick. Sen på senhösten tog jag in frukterna och lät dom ligga i bokhyllan och eftermogna. 

För två veckor sedan såg en av auberginerna ut som på bilden ovan. Den andra var bara ett ihoptorkat skal. Jag öppnade upp de två auberginerna och grävde ut innehållet och sådde fröerna.

Och, det funkar! Det har verkligen blivit mogna aubergine-fröer som gror fint, även här i kallaste Lappland! SÅ kul! 👍

De här plantorna kommer jag ju inte odla vidare på, eftersom dom kommer från en så klen planta. Det här var bara ett fröodlingsexperiment. Men nu när jag vet att det funkar ska jag i år välja ut en fin, välutvecklad och tidig planta, och låta den sätta frö. Kanske kan jag alltså från nästa år bli självförsörjande också på aubergine-fröer. Det känns jättebra, inte bara för att jag kanske kan avla fram en sort som är bättre anpassad till vårt klimat inom 3-4 år, utan också för att auberginefröer är jättedyra, det är inte ovanligt att de kostar 5-10 kr styck. 

Äkta tillfredsställelse på självhushållnings-fronten! 💗


Tidigare inlägg om auberginer här på Forsnäs Hemman i Lappland:

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/07/auberginer-i-lappland.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2018/09/baba-gaonuch-av-egen-aubergine.html




fredag 31 juli 2020

Att resa utomlands men stanna hemma- exemplet Manoushe

Idag bakade jag. Det är inte vanligt. Och jag använde inte en enda ingrediens från vårt eget självhushåll. Det är inte heller vanligt. 😊
MEN genom den här maträtten så gjorde vi en utlandsresa, utan att flyga, utan att överhuvudtaget åka från Forsnäs Hemman här i Lappland. Vi reste i upplevelsen, inte fysiskt. 💗

Så har vi ofta gjort de senaste två decennierna. Yngste sonens utlandssemestrar har bestått av en färjeresa till Helsingfors och en bilresa till Danmark/Legoland under hela uppväxten. Men vi får också uppleva många resor till bland annat arabiska länder, via vår mer exotiska matlagning som vi unnar oss ett par gånger per år.
Som detta, en arabisk "örtpizza" som heter Manousche (manakeesh) med kryddblandningen Zaatar på. Otroligt gott! 😋

Det är ett recept jag själv lärde mig av en arabisk/svensk familj från Nasaret, som tillhörde de kristna  Palestinier som levde där, och som bodde i Arvidsjaur när jag lärde känna dom. Så själv har jag aldrig varit i de länder där maträtten kommer från. Men ändå fått ta del av den upplevelsen. Och nu likaså min familj och barnen. 👍
Det är makalöst gott och även om det bara är köpta ingredienser, så kan vi tänka oss att det är ett enormt mycket bättre sätt att "resa" än det traditionella. 😏

Andra utbytesresor vi gör via mat är den arabiska sallad som jag lärde mig från samma familj och som vi gör någon gång per år (äldste sonens favortimaträtt):
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2014/02/arabisk-sallad.html

Och vår baba ganoush, som jag också lärde mig laga i samma familj, och där vi faktiskt odlar en del av ingredienserna (aubergine och vitlök) själv.
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/09/baba-gaonuch-av-egen-aubergine.html

En annan unik matupplevelse som tog oss till "varmare breddgrader" var sommaren för två år sedan då jag lyckades odla tillräckligt med ormkalebass (Serpente di Sicilia) för att göra en Tenerumisoppa från medelhavet.
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/09/exotisk-sommarsoppa-med-tenerumi.html


Kort recept på Manouche med Zaatar.
Pizzadeg som man kavlar ut inte allt för tunt.

Blanda Zaatar med olja, vi använder rapsolja och lite färskpressad citronsaft till en smetig pasta som är lätt att breda ut på manouchedegplattorna.
Grädda ca 10-12 minuter på varmt underlag i het ugn, 225C. Lättast är att förvärma en djupplåt och förbereda manouchen på bakplåtspapper. Sedan dra över hela papperet på den heta plåten och in i ugnen.
Slutligen,  låt svalna lite och  droppa över lite mer färskpressad citronsaft och njut av manouchen varm.


Pizzadeg, ingredienser (cirka 10 småpizzor/manakeesh):
25 g jäst (halvt paket)
2 tsk socker
1 tsk salt
0,5 dl olja (raps)
3 dl ljummet vatten
ca 7 dl vetemjöl (420 gr)

Blanda jästen med lite socker och ljummet vatten. Låt stå tills det börjar visa aktivitet, vanligen 10-15 minuter.
Väg upp mjölet i en bunke, häll i oljan och ljummet vatten och arbeta ihop lite, sen i med jästbladningen och arbeta ihop till en deg, men knåda inte. Låt stå i ca 15 minuter, sen kan man jobba lite kort med degen igen och låta stå 15 minuter till och jobba lite med degen igen. Autolysprocessen utvecklar glutentrådarna utan att man behöver knåda. Använd gärna en slev för att bearbeta degen så slipper man kladdiga händer i onödan.
Låt stå tills degen är i ungefär dubbel storlek, ofta 15-30 minuter till. Sen håller man på saltet och knådar degen kort för att fördela saltet i brödet. Sen delar man upp den i 8-10 delar och kan börja använda till småpizzor.
Det går bra att frysa degen, man kan också frysa de färdiga manouchepizzorna.

fredag 15 maj 2020

Växthuset håller värmen

Dom senaste dagarnas hårda kyla, som gjort att tomater dött i växthus och tunnlar runt om i vårt avlånga land, ända nere i Skåne, har givit oss en bra möjlighet att utvärdera vårt växthus här i Lappland, zon 8. Vi är mycket nöjda. 😊
Växthusets förodlingar. Jag håller auberginer och paprikor i famnen.
Den senaste veckan har vi haft väder som mest liknat vackra dagar i mars månad. Soliga dagar, svinkalla nätter, -6C och inatt slog det till med extrakalla -8C. Men vårt växthus, med alla tomater, chilis/paprikor och auberginer har hållit värmen bra. 👍

Vi har byggt in ett värmeväxlarsystem, i form av 50 cm höga sandbäddar med rör under. Från nocken, där det blir som varmast, trycker vi ner varmluften genom rören med hjälp av en kanalfläkt. Värmen lagras i sandbädden under dagen och under natten avges den uppåt, och håller då kylan borta från växterna. Och det funkar som sagt helt perfekt. Trots -8C ute i natt blev det aldrig kallare än +6C i växthuset. Och alla värmekrävande växter mår toppen.

Under varma sommardagar har systemet motsatt verkan, vilket också får växterna att må bättre. Eftersom "utluften" från rören är kallare än den varma luft vi blåser in, så blir lufttemperaturen växthuset aldrig för varm, vårt värmesystem är alltså egentligen mer av ett "temperaturreglerings-system".  Och eftersom t.ex. tomater inte mår bra i temperaturer över +30C är detta en otrolig fördel. 💗

Vi ska skriva en längre, heltäckande artikel om uppbyggnaden av växthuset och hur det fungerat under de 3 säsonger vi haft det, som kommer publiceras i tidningen Åter i höst/vinter. Men man kan också googla på begreppen  SHCS (Soil Heating and Cooling System) eller EAHE (Earth to Air Heat Exchange) som liknar det system vi byggt upp.

Här tidigare inlägg om vårt växthus:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/05/grava-grus.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/11/vaxthuset-byggs-bildserie.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/03/varens-forsta-sadder-i-vaxthuset.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/05/vaxthuset-vaxer-over.html

Tidningen Åter, värd att läsa: http://www.alternativ.nu/butik/info/om-ater



lördag 19 oktober 2019

Slutskörd.

Nu är det hektiskt. Det blir superkallt inatt och vi har jobbat dygnet runt nästan denna vecka för att få in allt. Här en vacker skördekorg från växthuset som vi ska göra något alldeles extra med.😊
De här grönsakerna ska rökas!
De ska bli rökt chilipulver. Och syrad, rökt chilisås, enligt Farbror Gröns recept. Vidare får vi infrysta rökta paprikor till fantastiska gourmetgrytor i vinter och slutligen såklart enormt smaskig Baba ganouch. 😋
Att auberginerna har producerat såna mängder ända fram tills nu i mitten av oktober är helt otroligt!
I Lappland! 😳
Jag är faktiskt lite chockad! 💗

måndag 2 september 2019

Skördetider!

Trädgården och växthuset ger oss enorma rikedomar just nu. Det här är en del av vad vi processat i köket idag.😊
Vi tog bland annat vara på den mogna chilin från växthuset som ska läggas in. Men den stora chili-och paprikaskörden kommer om några veckor.  Vi har plockat mängder av bönor som förvälls och blir frysta i lagom portionsförpackningar att ha som tillbehör till vinterns söndagsstekar. Och det är överskottet vi fryser. Vi äter så mycket kokta brytbönor, skärbönor, purpurbönor och vaxbönor att det kommer ut genom öronen på oss. 😅

Och vi får berg av auberginer. Dom producerar så till den milda grad! Nu ser man att det börjar avta, men vi har minst en lika stor skörd till kvar. Det här är alldeles för mycket för oss att äta upp på direkten, så nu i eftermiddag har vi grillat en stor del av auberginerna över öppen eld för att göra baba ganoush senare. Planen är att när jag skrapat ur det mjuka, grillade fruktköttet och mixat det till en slät smet så fryser jag in det i rätt små förpackningar, lagom till ett fredagsmys med dipp på rotfrukter i vinter!
Så gott! 😋

Tidigare inlägg om auberginodling i Lappland:
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/07/auberginer-i-lappland.html

Tidigare inlägg om baba ganoush:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/09/baba-gaonuch-av-egen-aubergine.html

Tidigare inlägg om inlagd tapaschili:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/08/dagliga-inlaggningar.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/09/inlagd-tapas-chili.html

fredag 26 juli 2019

Auberginer i Lappland

Så skördar vi dom första auberginerna.
Det blir Baba Ganoush till gott tyskt dinkelbröd. 😋

Här om förra årets Baba Ganoush.
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/09/baba-gaonuch-av-egen-aubergine.html


Uppdatering tre dagar senare den 29 juli.
Ojojoj vad mycket auberginer vi får. Det bara sprutar ut frukter på plantorna.
Nu söker jag frenetiskt efter recept för att kunna använda denna rikedom. Dagens experiment är en soppa med auberginer och svamp. Spännande!
Sorterna är alltså Diamond från Runåbergs (de stora med grön stjälk) och Moneymaker 2 från Nelsons, det är dom med mörkt lila stjälk och matt skinn.
Dessutom provade jag en "mini-aubergine" Ophelia, som har beskrivits som en av de snabbaste sorterna. Det är ju alltid attraktivt här i Lappland, men eftersom mina vanliga sorter med mycket större frukter lyckats lika bra och snabbt, så kommer jag inte odla Ophelia igen.

lördag 1 september 2018

Baba Gaonush av egen aubergine.

Många maträtter ser ut som b*js. Det är bara att konstatera! Köttbullar och järpar i brunsås, diverse korvar och grytor. 😂
Men få maträtter slår Baba Ganoush i klassen blöjliknande innehåll. Inte undra på att folk uppfann persilje- dekorationen.😏
Vi skördade sista auberginerna (sort Wenta) igår och gjorde en sats av just Baba Ganouch, här på en skiva rustikt tyskt lantbröd. Och hur än det ser ut, så är det jättegott! På bilden dekorerade jag med några blad av björnrot.👍

Just Baba Ganoush var en av de fantastiska arabiska recept jag lärde mig av en kristen palestinsk familj här i Lapplands inland för många år sedan. Innan dess hade jag inte alls uppskattat arabisk matlagning. Men denna infödda Lappländska kvinna, gift med en kristen förvisad palestinier som flyttat upp till oss i kallaste Lappland och bildat familj, hon lärde mig all den mängd av ljuvlig matlagning som finns inom den arabiska mellanösternkulturen.

Tidigare inlägg om vår aubergineodling: