Potatislandet i oktober

I söndags började vi ta upp potatisen. Aldrig har vi haft så grön blast när det är dags för skörd. Vanligen är allt nedfruset i mitten av september, trots att vi använder fiberduk. 

Jordtemperaturen är också onormalt hög för säsongen, +10C, vilket gör att det känns lite jobbigt att börja gräva upp pärerna, som ju kan växa vid så kallt som +8C. Men, vi vågar inte vänta längre, snabbt kan vädret vända och vintern vara här. Det är inte ovanligt att vi får dom första rejäla snöfallen i början av oktober här i kalla, fjällnära Lappland. 

Skörden är fin, inte extremt stor, men det här landet var obruten mark för ett år sedan. Att täckodla potatis på en tidigare oanvänd plätt är ett sätt för oss att snabbt kunna få skörd på den ytan, och förbereda för att göra ett riktigt trädgårdsland med djupgrävda upphöjda bäddar nästa år. 👍

Så, nu gräver vi potatis så fort det inte regnar. Förhoppningsvis är vi klara med pärgrävningen om 2-3 veckor. 😊

Tidigare inlägg om potatisskörden på Forsnäs Hemman:

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/plockar-potatis.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/10/varmaste-brittsommaren.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/11/en-smutsig-liten-hemlighet-med-var.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2015/10/lycklig-for-smulor.html

SM i nedbrytning- målgång

Då har vi grävt upp våra tvättlappar som varit med i SM i nedbrytning. Starten gick den 3 juni och idag var det alltså målgång. 😊

Förutsättningarna var så skilda dom kunde vara för de två tvättlapparna. Den ena (tvättlapp 1) grävdes ner på hölägdan, aldrig plöjd, aldrig gödslad, enormt magerväxt. Det är så som vår trädgårdsjord såg ut innan vi började jobba med den. Den andra tvättlappen (2an) grävdes ner i bästa trädgårdslandet, där vi haft i all gödsel från våra djur under 12 år, och täckodlat samt berikat med biokol och stenmjöl. Där odlar vi också i upphöjda bäddar för att göra det allra bästa av vårt kalla klimat. Vi bor mellan två lågfjäll i Lappland (kallare än zon 8) och har ofta frost även under högsommaren, i år kom frosten t.ex. den 1a juli och sen igen den 17 augusti.

 

Jordtemperaturen under SM har reflekterat vårt kalla klimat, när vi grävde ner lapparna var det +13C på ängen och +16C i trädgårdslandet. Idag, när vi grävde upp dom så var det exakt samma temp, +13C på lägdan och +16C i trädgårdslandet. Förhoppningsvis har vi haft lite varmare under högsommaren, men man förstår att det är omöjligt att odla bönor hos oss. 😏

Resultat: Tvättlappen på den magra lägdan var inte helt nedbruten. Man kunde se större sjok och även partier som var så fragmenterade att dom knappt syns på bilden men som ändå låg kvar på samma plats som när dom grävdes ner och gav en ljusare skugga på jorden. Intressant att notera är också att den fyrkantiga jordkoka vi grävde ut för att kunna lägga ner tvättlappen inte alls hade växt fast igen under sommaren. Man såg tydligt kanterna även nu 86 dagar efter nedgrävning. Vi behövde inte ens använda spaden utan kunde helt enkelt tippa upp jordkokan och där låg resterna av tvättlappen. En bedömning är att ca 15-20% av bomullsmaterialet var kvar. 

Tvättlapp 2 som legat i den upphöjda bädden mellan två olika potatissorter, den var helt nedbruten. Det enda som syntes var kantsömmen som troligen alltså är i syntet. 

Våra reflektioner: Tvättlapp 1, som var nedgrävd i den magra jorden på lägdan var ändå mycket mer nedbrutet än vi förväntat oss, även om man tydligt såg rester av bomullsduken. Det finns alltså uppenbarligen liv i jorden trots att den ser så torr och tråkig ut. Och kanske var själva tvättlappen smaskig, för vi hittade till och med en mask som man kan se på bilden. Att tvättlapp 2, mitt i bästa trädgårdsjorden var helt nedbruten, det hade vi nästan väntat oss. 

Överlag är det tillfredsställande att veta att vårt jobb för att bygga upp bra och fruktsam jordkvalitet har "betalat" sig. Det är också väldigt roligt att se att även vår magerväxta äng med nästan "steril" jord, bara behövde en liten tvättlapp för att locka den första stora invånaren, masken som snabbt fick namnet "Masken Smask". 😅

Tidigare inlägg om när vi grävde ner tvättlapparna och vid "halvtid:

forsnashemman.blogspot.com/2020/06/vi-staller-upp-i-sm-i-nedbrytning.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/upplopp-i-sm-i-nedbrytning.html

Frosten hälsade på

Inatt, natten till den 17 augusti, fick vi första höstfrosten här på Forsnäs Hemman. Det är ändå rätt sent. Vi fick en förhållandevis lång frostfri period, uppmot 7 veckor. Nästan hela Juli och alltså mer än hälften av augusti. Vanligt är att vi alltid har någon högsommarfrost i mitten/slutet av juli eller väldigt tidigt i Augusti. 😊

I år hade vi högsommarfrost den 1a juli. 2020 blir alltså ännu ett år då vi har/kommer ha frost varje månad året runt. Så är det att odla i kallaste Lappland. 😏

Eftersom vi täcker nästan alla odlingar med fiberduk så var det dock ingen större katastrof. Min fina odlingstunna med bovete förfrös ju helt. Men jag har ändå hunnit få tillräckligt med mogna fröer för att utsädet är räddat. Sen har vi potatisen i rondellen, den på bilden. Den blev också rätt hårt åtgången.

Egentligen inte heller någon katastrof. Rondellen blev klar lite tidigare än jag trott, redan vid midsommar. Därför planterade jag några potatisar som egentligen skulle bli hönsmat, bara för att något skulle växa där redan i år. Men dom är alltså planterade efter midsommar och står ganska skuggigt till, så jag misstänker att skörden från rondellen också bara kommer bli småpotatis, hönspärer. 

Nästa år ska rondellen färdigställas, Husbonden ska göra en rondelldekoration och jag ska måla vägskyltar. Planteringen har jag inte riktigt bestämt än. Antingen blir det någon lagom hög perenn växt som mår bra i halvskugga, kanske Spansk körvel eller strutbräken. Eller så kan jag tänka mig ettåringar som är lätt att ändra varje år. Kanske sånt som dill/persilja, en sallatsplantering eller mangold. 👍

Nå, det har vi hela vintern att tänka på. Vintern, som i natt alltså var på sitt första korta besök här hos oss. 💗

Tidigare inlägg om frost: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Frost

Upplopp i SM i nedbrytning

 Vi är inne i slutfasen av vårt deltagande i SM i nedbrygning. Vi har alltså grävt ner två tvättlappar i ekologisk bomull på två olika ställen på våra marker under första veckan i juni. Vi ska gräva upp dom om ca 10 dagar, sista veckan i augusti. Och så ska vi jämföra hur nedbrytningen har gått. 😊

Vilken tvättlapp kommer vara mest nedbruten, den som legat bra till i vårt potatisland, odlat i högbädd med täckodling och otroligt fin jord, med egen gödsel från alla våra djur, och en hel del eget kiss, biokol, stenmjöl, eget benmjöl från våra slaktade djur och ständig täckodling under 10 år. Eller tvättlappen som är nedgrävd på vår magra och sandiga lägda/höäng, bara 10 meter från vårt trädgårdsland, och som har exakt samma jordkvalitet som vårt trädgårdsland hade när vi flyttade hit för 12 år sedan, innan vi hade börjat jobba med att förbättra jorden. 

Spänningen är olidlig! 😏

Eller nej, ingen kan väl tvivla på att trädgårdslandets tvättlapp kommer vara mer nedbruten när vi gräver upp den. 👍

Man kan dock konstatera att.....SM i nedbrytning är inte direkt någon publiksport!  Det är lite svårt att se hur kommentatorer skulle kunna levandegöra detta för tittare. Det är två pinnar, hos oss väl utmärkta med en gammal fotbollshalva i passande blågula färger. Och .....jordyta. Inget mer. Inte jättespännande! 😅

Möjligen kunde man göra en time laps-serie av nedbrytningen i realtid under nästa års SM i Nedbrytning? 

Det skulle vara otroligt spännande att kunna se bomullstrasan "ätas upp" liksom man kan göra i t.ex. den här youtubefilmen: https://www.youtube.com/watch?v=MH9oZLMvIgQ

Här när vi grävde ner lapparna under försommaren: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/06/vi-staller-upp-i-sm-i-nedbrytning.html

Här inlägget om målgången för SM i nedbrytning: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/sm-i-nedbrytning-malgang.html

Radiointervjun: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/radiointervju-om-sm-i-nedbrytning.html

Och här en sida om SM-tävlingen. Vi är hela 400 deltagare, med totalt 800 nedgrävada tvättlappar. 

https://www.mynewsdesk.com/se/sveriges_lantbruksuniversitet__slu/pressreleases/800-nedgraevda-tvaettlappar-ska-visa-hur-svensk-jord-maar-3004611

Kväva ogräs med duk

Idag tog vi bort den mypex-duk som legat på i ganska exakt ett år. Jorden under är nu alldeles bar. Någon enstaka skräppa verkade försöka sticka upp en ämlig stjälk, men de kommer snart avlägsnas i nästa fas av bearbetningen av jorden. 😊

På höger sida ser man hur riklig och frodig växtligheten var för ett år sedan, men nu ska vi istället täcka den plätten med mypex. Där ska det nämligen odlas kål nästa år.
Den bruna remsa vi nu avtäckt hade vi kunnat börja odla i direkt, gärna vänt ner gödsel i den, sen lagt på gammalt ensilage och börjat täckodla på studs. 👍

Men just den här sträckan ska bli väg. Nu ska vi jämna ut de här 26 meterna (med bredhackan man ser på bilden), lägga på ett bärlager av flis, sen på med en markduk som är mer permeabel än mypex och slutligen lägga på sågspån som topplager. Det blir jättebra. Det här är en av de två huvudvägarna i vårt trädgårdsland, de är 1.6m breda och lagom också för vår mikro-traktor (gammal ombyggd åkgräsklippare) att köra på. Den andra vägen är ca 45 meter lång och har en rondell för att vända på i ena änden.

Vi har fått många frågor om vilka typer av vävar vi använder. För att kväva ogräs så använder vi "vanlig" mypex, men av bästa möjliga kvalitet, 105gr/m2 (se länkar nedan). Vävar som är mindre kraftiga kan ibland släppa igenom vissa ogräs, som kvickrot. Det finns det i och för sig en enkel lösning på, man flyttar väven bara några cm hit och dit ett par gånger per säsong.  Då hinner aldrig ogräset tränga igenom på något enskilt ställe och allt dör. Men med denna extra stabila väv kommer verkligen inget igenom, i alla fall inte här hos oss.

Vill man sedan täcka jorden "permanent" som vi gör på gångarna och ska göra i vårt nya jordgubbsland, så har vi valt att inte använda svarta markdukar utan en slags markfiberväv, den är brun och släpper igenom en hel del ljus, men är menad att ha täckning ovanpå sig och kan ligga mycket länge utan att brytas ner till mikroplaster. När vi bor i norr har vi inte heller samma UVstrålning, så livslängden på såna här dukar blir minst det dubbla mot det som brukar anges av försäljarna,  enligt vår erfarenhet.

Även mypex-dukarna verkar ha enorm hållbarhet här hos oss, de äldsta är 5-6 år gamla och ser ut som nya. Vi kan alltså återanvända dom, gång på gång på olika ställen och kommer då undan med minimalt arbeta med att rensa svårt, flerårigt ogräs. Så värdefullt när man vill odla mycket men inte har "personal" som kan rensa. 😅

Tjock mypex: https://www.tradgardsteknik.se/katalog/artikel/vicona-mypecks-markmatta-5-25x100-m/1743-0-11/

Bastanta betor

Det är lite en känsla av att något overkligt inträffat när jag för första gången på 17 år drar upp egna fina betor. För betor trivs inte överallt eller rättare sagt inte i alla jordar. Och här på Forsnäs Hemman har dom absolut INTE trivts.😏

Så jag hade nog egentligen givit upp, men så i år när vi hade skapat vårt första riktigt fina land på just den plätt som vi täckodlat på allra längst, så slog det mig att....den här jorden är ju egentligen inte hemmanets ursprungsjordmån längre, utan jord vi skapat själva, med hjälp av våra djur och massor av täckodling. Kanske skulle betorna trivas här nu?

Så jag sådde alla mina fröer, de flesta var nog lite väl gamla så det blev inte så många plantor men ca 3-4 meter fick jag ihop till. Dom såddes också ganska sent, tredje veckan i juni, för jag kom inte på det här med vår "nya jord" förrns då. Och titta vad fina! Trots kort säsong och en kall sommar så har vi fått betor! Och det blev flera kilo på bara dom ynka metrarna! Så pass mycket att jag nog tror vi blir självförsörjande på inlagda betor i år. 😊

Så nästa sommar, DÅ ska jag minsann köpa nya bet-fröer och odla mycket mer! 👍

Ensilage till täckodling.

Vi har hämtat två stora bollar odlarglädje. Rena Guldet! Ensilagebollar som är förstörda och inte längre kan användas som foder till djur. Jag bad vår höbonde specifikt att ge oss dom "sämsta" bollarna, dom som är mest ruttna och saggiga, för dom är bäst till vår täckodling.  😊

När jag började täckodla för nästan 20 år sedan, så var jag inspirerad av trädgårdsmästare Nils Åkerstedt. Han utvecklade en teknik att odla i sand med gräsklipp som täckning. Gräsklipp är otroligt näringsrikt och avger sin näring väldigt snabbt. Så det är ett optimalt sätt att odla i sand som annars är ett helt näringstomt odlingsmedium.

Jag odlar till viss del i sand. Det är praktiskt här i Kalla Nord, för det värms upp snabbare på våren, håller högre jordtemperatur under våra kalla sommarnätter och dränerar väl under vintern, så många växter som är lite känsliga överlever bättre i sandbäddarna. Men jag kunde ju inte tänka mig att köra runt med en gräsklippare i timtal, och slösandes bensin, för att få täckmaterial till våra odlingar. Så min egen lösning har blivit ensilage. Jag lägger på ganska tjocka lager och jag övergöder med gödselvatten från våra höns några gånger per växtsäsong. Det ger mig alla fördelar som Nils upptäckte med sin sand- och gräsklippsmetod. Men jag kan arbeta mer storskaligt effektivt än med gräsklipp.😅

De senaste 8-9 åren har jag också börjat täckodla på våra vanliga trädgårdsland med jord i botten. Där har jag lärt mig mycket av FOBO (Förbundet organisk-biologisk odling). Och det senaste året har jag dessutom byggt upp ett täckodlingsland med fasta bäddar enligt den metod som FOBOs ordförande Börje Remstam har utvecklat. Även där fungerar ensilaget perfekt. 👍

Tidigare inlägg om grönsaker odlade med täckodling.
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/hogsasong-for-odling.html (i förgrunden syns isbergssalladen planterad mellan ensilagevallar.
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/09/berg-av-isbergssallat.html (och så här blev skörden)

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/07/odla-egen-mat.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/10/svedjerova.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/01/odla-kardon-i-norra-sverige.html

Och en bild från sommaren 2002 som visar mitt allra första försök med täckodling.