onsdag 15 september 2021

Vårt näverlo

Husbonden jobbar vidare på vårt nya växthus och idag var det dags att hämta näver från vårt näverlo.
Ett näverlo är en lagringsplats/bearbetningsstation för näver. 

När vi tar näver av björkarna vid midsommartid lägger vi den direkt i näverlot. Staplade raka på varandra och nedtyngda med klovor(ytterbrädor) och stenar så raknar nävrarna. Sen lägger vi lite takplåt över för att ge extra skydd mot snö och väta, men gammalt tillbaks räckte det med nävret i sig själv. För näver var dåtidens taktäckning och är otroligt motståndskraftigt mot väta och röta. 👍

Nu ska Husbonden använda nävret i ett lite modernare sammanhang. Det ska bli ett kapillärbrytande lager mellan växthusets gjutna betongfundament och träväggen som ska upp ovanför. Näverlot blir lite tullat på, men mycket finns kvar i lagret. Ett näverlo kan hålla nävret användbart enormt länge, och näver användes till diverse i gamla Lappländska självhushåll. Det var praktiskt att kunna gå och hämta det näver man behövde i näverlot.

Här finns intressanta saker att läsa om olika näverlo:
Ett arkeologiskt fynd av ett gammalt näverlo i Vilhelmina, nära oss: 

En berättelse om en näverlo-tjuv som fick en visa skaldad om sig och som förlorade sin drömflicka på grund av stölden: 

Ett foto på ett traditionellt näverlo, från Vilhelminas digitala fotoarkiv. Det ser precis ut som vårat, förutom att vi också lägger över några takplåtar.

Tidigare inlägg om näver från Forsnäs Hemman:

Och här en kort film där jag visar hur vi tar näver, vid midsommartid varje år:




tisdag 14 september 2021

Fantastisk rosa gullök

Glad blev jag i våras då vår lokala butik tog in sättlök av den franska delikatessorten "Keravel". Det är en gullök med en "twist", den är rosatonad och har en mildare smak än vanlig gullök, mycket god! 😊
Sorten har blivit uppmärksammad under senare år då Anette från Boäng berättade på sin blogg hur mycket hon uppskattade den. Hon frösår den vanligen, men hittills har jag haft svårt att hitta fröer av den. Och så i våras så hittade jag alltså mest av en slump sättlökar. Jag köpte en påse, från Nelson, på 250 gram och under vår korta Lappländska sommar har detta förvandlats till strax över 4 kilo lök. Stora, fina lökar. Bara en gick i stock (satte igång att blomma alldeles för tidigt, istället för att bilda lök). 

Framöver ska jag verkligen försöka få tag på frö till den här sorten, men också absolut köpa sättlök om det finns även kommande år. Vilken toppensort. Och så kul det är med odling när man får lyckas lite extra bra. 💗

Här några av Boängs blogginlägg om Keravel:

Och här våra tidigare inlägg om diverse lökodling:

måndag 13 september 2021

Stenålderskost

Vi äter till stor del stenålderskost. Det är ungefär det som lite (för) modernt kallas paleo-diet. Kort innebär det att vi stoppar i munnen är samma saker som det stenåldersfarfar och stenåldersfarmor kunde jaga och samla ihop under sitt nomadliv. Så här kan det se ut; 


Dagens middag är grillade kaninlår från våra Gotlandskaniner. Till det serveras gurka Sonja, tomat Turbo Reaktivny, råstekt salladslök Apache och spirkål av sorten Red Russian samt sallat Cerbiatta och Little Gem. Vi är inte heller helt renläriga, så det serverades också lite tzatziki. Den grekiska yoghurten är det enda som inte alls kan räknas in under stenålderskost, och det enda på tallriken som är köpt i butik. 👍

Fördelen med sån här mat är att den är otroligt snabblagad. Dessutom är den ju nyttig, särskilt våra egna, härodlade grönsaker, ofta av gammaldags sorter, som är näringstäta och fulla av mineraler och spårämnen.
Sen är det ju gott såklart, ruskigt gott! 😋

lördag 11 september 2021

Gó-vinet

Vi öppnade en flaska vin nu till lördagsmiddagen. Men inte vilket vin som helst. Det här vinet fick vi i gåva förra helgen av ett par begåvade Lapplandsodlare och självhushållare. Det är gjort på olika bär och smakar absolut ljuvligt! 😋

Något tiotal mil närmare kusten och i något varmare klimat än oss bor Mariana och hennes Husman Reginald. Dom kan saker vi inte kan, som att vara självförsörjande på solel, och göra gott vin. Mina försök till vin har smakat vidrigt, se länk längre ner. 😅

Vi kunde inte räkna ut exakt vilka bär det var i det här vinet, men kanske åtminstone blåbär tror vi. Det är från 2019 och ska inte lagras alltför länge. Så det kändes bäst att dricka upp det snarast. Mycket gott och nu är vi glada och ska för en gångs skull lägga oss och slappa i soffan. 

Trevlig helg! 💗


Tidigare inlägg om mycket misslyckat vin från Forsnäs Hemman: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/02/misslyckanden.html

fredag 10 september 2021

Sötrönnarna levererar

Idag började vi skörda sötrönnarna. Ett av våra två ympade träd har blivit riktigt stort och levererar långt över hundra klasar i år. Och varje klase är stor. Rent av gigantisk!😊

Det här trädet kallas alltså för "Nordens citron". Bären smakar väldigt surt, trots namnet Sötrönn. Men till skillnad från vanliga rönnar är den här mutationen inte alls bitter. Bara rent sur. Så det här är enormt användbara bär. Dom innehåller mycket pektin, så jag kan koka sylt och gelé på sötrönn, antingen själv eller blandat med andra bär. Den rena sötrönnsgelén är redan klar och härnäst väntar några burkar nypongelé, som vanligen kokas med sura äpplen, men äpplen växer inte gärna i allra kallaste Lappland. Och nu kan jag alltså äntligen använda våra underbara sötrönnbär som pektinkälla och för syra. 👍

Dessutom finns det nog inget bär som är så lättskördat och lättrensat. Snabbt fick jag ihop de 4 kilo jag har processat idag, och det är som sagt mååååånga kilo kvar på trädet. 

Lycka! 💗


Tidigare inlägg om våra sötrönnar;

https://forsnashemman.blogspot.com/2014/09/talmodig-odling.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/sotronnbar.html



torsdag 9 september 2021

Fiskbiffar

Husbonden spenderade kring två timmar nere på Vojmån och resultatet blev ca 900gr rena fiskfiléer. En gädda, en harr och en abborre. Nu ska dom bli fiskbiffar, en ganska vanlig rätt för oss här på Forsnäs Hemman i Lappland. 👍


Vi mal fisken två gånger på köttkvarnen, det gör att de svårrensade fiskbenen i främst gäddan inte alls är ett problem längre. För att inte få "gummibollar" så gäller det sedan att steka fiskbiffarna ganska kort tid, bara någon minut på varje sida på hög värme behövs. Allt blir precis genomstekt och ytan blir SÅ vacker, men fiskköttet hinner inte bli torrt, och konsistensen blir mjuk och luftig. 
Riktigt smaskigt! 😋

Tidigare inlägg om fiske: 

onsdag 8 september 2021

Stor sparrissallat

Våra plantor av sparrissallat är gigantiska! Man kan äta bladen som vanlig sallat, men man kan också skala och äta den tjocka stammen. Den är tydligen uppskattad i Asien för sin krispighet och milda nötiga smak. 

Hos oss är stjälkmärgen uppskattad för sin krispighet, men den smakar banne mig ingenting. Det är som att äta vatten med en spröd konsistens. Men den går ju mycket bra att odla även här i Kallaste Nord, och även bladen är ju som sagt ätbara, och dom är goda. Så vi odlar ett par plantor varje år. 

Sorten är Celtuce och finns att köpa hos Runåbergs: https://www.runabergsfroer.se/?p=204


Tidigare inlägg om sallat på Forsnäs Hemman: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Sallat

tisdag 7 september 2021

Smaskigt svampbrev!

En trevlig överraskning väntade i brevlådan. En påse svamp från en facebook-bekant! Och inte vilken svamp som helst. Efter ett samtal där jag radade upp alla mina "önskesvampar" som jag skulle velat hitta om jag bott i mellersta/södra Sverige, så har jag äntligen fått provsmaka och lukta på en riktigt udda svamp. 😊

Mandelriska. Det är en svamp som man tydligen antingen hatar eller älskar. Dom som inte uppskattar den tycker att den står och stinker i skogarna och förstör svampturerna. Dom som älskar den jämför den med skaldjur och en kraftfull umami-smak. Jag har aldrig ens sett ett levande exemplar, så jag blev såklart otroligt glad över det här kuvertet i brevlådan!

Snabbt bestämde jag mig för att tillaga ungefär hälften på ett sätt som jag sett tips om. Stuvad, med dill. Lite som dillkött, tänkte jag och gjorde alltså dillkött på kanin, med mandelriska i. Serverat med ris, som vi verkligen inte äter så ofta här på Forsnäs Hemman.

Och det blev succé. Så otroligt gott. Det till och med doftar så gott att jag gick och luktade på skålen där svampen låg i vatten för att mjukas upp innan tillagningen. Och när vi började steka på svampen så spred sig den ljuvliga doften över hela huset. Men då upptäckte vi att Husbonden och sonen kanske inte tyckte det doftade precis lika gott. 😅

Däremot slank stuvningen med svampen ner i magen även på dom. SÅ illa var det inte, sade Husbonden. Och i hans värld av konservativ mathållning så får det räknas som beröm. Jag tyckte det smakade helt utsökt. Nu får jag försöka fixa till årlig byteshandel med nån sörlänning. Kanske inte damen som skickade mig det här provpaketet, hon är en av landets mest erfarna svampplockare och jag har svårt att se vad jag skulle kunna erbjuda i utbyte. Men kanske någon annan av mina bekanta söderut kan tänka sig att hjälpa en stackars mandelriske-lös Lapplänning i framtiden. 

Än så länge så har jag ju en portion torkad svamp kvar att njuta av (se bilden med påsen) och jag har en spännande idé om vad jag ska laga till. Mums! 😋


Tidigare inlägg om svamp: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Svamp

måndag 6 september 2021

Vann i landet

Vi är idoga med sorkfällorna i år, varje för- och eftermiddag går Husbonden en "sork-tur" och tömmer och laddar om alla fällor med nytt bete. Och nästan varje dag, ända från tidigt i våras, har vi fått minst en sork, ofta 2-4 st i fällorna. Det är helt hysteriskt mycket av både åkersorken och "vann", alltså den större mörkare vattensorken, som ju inte alls behöver vatten i närheten för att trivas utan gärna lever i vår köksträdgård och äter så mycket den bara orkar. 😒

Här dagens fångst. En normalstor vann som fastnade i fällan i potatislandet. Det är med viss bävan vi förbereder oss för att snart börja ta upp potatisen. Hur mycket har egentligen gått åt under detta sorkår, kan man undra.

Redan tidigt på säsongen så knipsade sorken varenda blast av alla mina svartrötter. Strax efter det började vi ser hur delar av morotsblasten låg avknipsad. Blasten äts inte upp utan den ska tydligen bara gnagas av och sen lämnas att torka på landet. Man fattar ingenting. Men det är ju klart att skörden blir lidande, inga rötter växer ju i storlek när det inte finns någon blast som kan ge näring. 👎

Mitt i sommaren knipsades ett antal ärtplantor alldeles nere vid marken, för att sedan hänga på ärtställningen och torka ut. Nu på slutet har vi sett allt mer gnag på rödbetorna och likaså har hela haverotslandet fått blasten knipsad. Och även om vi inte har grävt upp och kollat potatisen, så har vi alltså fångat sork i potatislandet under hela säsongen, så vi vet ju att dom funnits där och.....säkert också ätit allt dom kan. 

De växter som klarat sig bäst är kålrötterna, rovorna, bondbönorna och löken. Skönt det i alla fall, men nog känns det lite kämpigt att man odlar så mycket som sen bara sorken äter upp. Nu får vi hoppas att populationen kraschar i vinter, så vi får 2-3 år med låga antal sork framöver. 😅


Tidigare inlägg om sork: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Sork

lördag 4 september 2021

Sesam-träff på Forsnäs Hemman

Idag var det dags. Något vi alla längtat efter i 2 år! Vi medlemmar i föreningen Sesam kunde äntligen träffas igen. Föreningen jobbar med att lära ut fröodling och att bevara kulturhistoriska växter. Och dagens träff, den hölls här hos oss, på Forsnäs Hemman i Lappland! 👍

Vi var totalt 12 medlemmar som samlades för att få snacka lite om odling och inte minst fröodling och gammaldags härdiga växtsorter. Vi fick provsmaka plommon, krikon och vindruvor från skellefteåtrakten. Och vi bjöd på en köttsoppa med hela sex olika kulturarvssorter, och en lantras (våra Gotlandskaniner). 😋

Dagens huvudevent var en rundvandring bland odlingarna här på Hemmanet. Trots att vi hade riktigt svår frost, kring g-6C i natt, så var tack och lov växterna i gott skick under fiberdukarna och vi kunde visa upp allt från de "snyggt" sorkgnagda morötterna, till de absolut gigantiska kålrötterna av sorten Norsjö.

Tack alla härliga människor som tog er hela vägen till fjällnära Lappland för att umgås. 💗

Nu har vi eremiter på Forsnäs Hemman fått vårt lystmäte för ett tag framöver. 😅


Tidigare inlägg på föreningen Sesam: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Sesam

lördag 28 augusti 2021

Örtsaltets dag

Idag var det lämpligt att göra vårt eget örtsalt. Det blev precis helt slut i burken med förra årets örtsalt och alla ingredienser är nu färdiga att skörda i köksträdgården här i Lappland. Och vi gör mycket örtsalt. Massor! För det här är en riktig favorit i hushållet. Dessutom är båda våra vuxna barn mycket förtjusta i saltet, så vi måste ju göra tillräckligt också till dom. 👍

För det är något helt annat med eget örtsalt, än det ganska bleka pulver man köper i affären. Möjligen kan det bero på att vi använder betydligt mycket mer örter än i affärens varianter. Den ungefärliga halten i torrsubstans är 50/50. Det betyder att vi till varje kilo färska örter/grönsaker så använder vi 200gr havssalt. Processen är som vanligt, man mal ihop bladmassan med saltet i en köksberedare eller liknande, brer ut på en plåt och torkar lite i ugnen och torkar sedan färdigt i en torkapparat. Sen mal man ihop allt igen och .....klart! Supergott, till allt! 😋


Recept

De viktigaste växterna i saltet är selleri, lök och libbsticka. Sen lägger jag också till ganska mycket mangoldblad och persilja. Det kan låta konstigt men funkar bra för att ge saltet en djup ton av umami. Utöver det lägger jag i de bladkryddor jag har för tillfället, det kan vara timjan, mejram, oregano eller t.ex. kyndel. 

Här är mer exakta andelar, men man behöver verkligen inte mäta exakt på grammet. 

- Ca 25% selleristjälkar. Vanligen stjälkselleri, men även stjälkarna till rotselleri funkar att använda. Repa bort bladen från stjälkarna.

- Ca 25% lök, främst gröna växtdelar, piplök eller gräslök funkar bra men även färsk gul lök med blast. 

- Ca 25% mangoldblad. Repa bladen från stjälkarna, använd bara bladen.

- Ca 10-15%  libbsticka, både späda stjälkar och blad.

- Ca 10% persilja, både stjälkar och blad.

- Ca 5% övriga bladörter, ta bort träiga stjälkar på t.ex. oregano och timjan.


Hur gör man:

* Skär alla växter i mindre bitar, men man måste inte finhacka, bara skära i bitar som är små nog för att matberedaren ska kunna finfördela lättare. 

* Väg upp växterna och lägg sedan till havssalt som uppgår till ca 20-25% vikt av växterna. När man väl börjar mixa ihop allt i matberedaren så får man hålla koll. Beroende på vattenhalt på växterna som ingår kan man behöva tillsätta lite mer salt. Man kan se när matberedaren lyckas hacka ihop allt till en grov men jämn massa och att massan rör sig runt, runt i matberedaren. Då är det lagom med salt i blandningen. 

* Lägg ut massan på en djupplåt och börja torka i ugn på ca +70C och med luckan lite öppen. Men så fort massan är någorlunda torr så brer jag istället ut den på torkollor och torkar klart allt i min Evermat tork. I botten av torkollan lägger jag ett enkelt hushållspappersark för att hindra att salt och partiklar ramlar igenom ollans nät. Att torka i maskinen kräver betydligt mindre energi än att torka i ugnen. 

* När massan av malda örter och salt har torkat helt så är det dags att mixa den i köksberedaren igen, och den här gången ska allt bli väldigt finmalt. Jag brukar köra varje omgång länge, sila saltet genom en vanlig hushållssil och sen hälla tillbaks det som är för grovt i matberedaren och köra en runda till för att få alla saltkorn och alla örtdelar att bli riktigt finmalet salt. 

Förvaras i kryddburkar, gärna mörka. Jag använder burkar av mörkt glas. Håller minst ett år. Jag gör nytt örtsalt varje år så jag har inte provat hållbarheten längre än så. Men förra årets örtsalt smakade lika gott när jag använde det sista förra veckan som årets gjorde när vi lagade mat idag. 😋 

Två extra tips:

1. Jag lägger inte i chili eller vitlök i mitt vanliga örtsalt. Det är ju inte lämpligt i alla maträtter och därför har jag chilipulver separat och gör också speciellt vitlökssalt som kan användas tillsammans med örtsaltet när man önskar. Vitlökssaltet innehåller enbart salt, vitlöksklyftor och en del gröna växtdelar som kan bli över från vitlök man skördar men inte vill torka för lagring.

2. För att skapa den totala "allkryddan" t.ex. till grytor, eller köttfärssås, kan man ha i svamppulver tillsammans med örtsaltet. Det ger fantastisk smakförstärkning av många maträtter och tar fram mängder av umami i den mat man lagar. 

Tidigare inlägg om örter på Forsnäs Hemman: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Örter




fredag 27 augusti 2021

Fin fredagsmat

Idag åt vi något verkligen smaskigt. Fårlår, ugnsbakad färskskördad vitlök (Siberian Red) och en sallad vi alla i familjen älskar. Nu är vi mätta och nöjda. 😊

På många andra ställen i världen verkar folk inte alls ha något emot att äta kött från vuxna får. Det verkar främst vara här i bortskämda västvärlden som vi bara tycker att det duger med lammkött. Men nä, får är verkligen otroligt gott, mycket mer smak än lamm och mer "stuns" i köttet. Lätt att få till en saftig stek och möra härliga skivor på tallriken. Så, om ni har nån lokal fårbonde, fråga om det går att köpa vuxet får. 

Salladen är en klassiker, basen är tunnskivad lök och tomater, i en dressing av äppelcidervinäger och lite lite olja. Tricket är att först skiva löken och lägga den i vinägern medan man gör resten. Det mildrar löksmaken och resultatet blir otroligt gott. Efter det kan man lägga i lite vad man vill, men det ska alltid vara någon grön bladkrydda, som persilja, oregano eller basilika. I dag blev det förutom tomaterna, av diverse sorter från växthuset (Turbo Reaktivny, Yantarnyi, Koralik och Prolyco)  och schalottenlöken Longor, också lite färsk och ganska mild chili (Hungarian hot wax), selleristjälkar, och basilika. Örtsalt och peppar och ....klart! Riktigt, riktigt smaskigt och perfekt till kött med lite fett i. 😋


Här en tidigare och lite annorlunda variant av samma sallad, där vi hade getost som protein:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/08/varldens-mest-efterlangtade-sallad.html

tisdag 24 augusti 2021

Svampskogens rikedomar

Nu börjar det titta upp en hel del svamp här i kallaste Lappland. Det är inte som superåret 2018 och vissa svampar som brukar vara vanliga, hittar jag nästan inga alls av i år. Som olivvaxing eller sotvaxing. Men en del sorter ser det bättre ut med. 😊

Flera plättar med finfin äggvaxskivling hittade jag, och även rätt mycket sandsopp. Det är tur för det är en av våra favoritsvampar, och vi har nästan slut i lagret. 


Vårt enda champinjonställe, som brukar ge 3-5 svampar per år, gav bara ett exemplar. Men storleken gjorde att vi ändå inte blev besvikna. Det blev en god svampmacka till varje familjemedlem. 


Slutligen kan jag konstatera att det verkligen är ett toppenår för taggsvamp. Tidigare har jag bara hittat max 15-20 st på mina ställen, även bra år. Men i år växer dom överallt, på ställen jag aldrig träffat på dom förr, och i stora mängder. Det är en fantastisk matsvamp, väldigt god, kul att plocka och lätt att rensa. Så nu är det glada dagar i svampskogen, här i Lappland. 👍 


Tidigare inlägg om svamp på våra marker:  

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/search/label/Svamp

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Svamp

måndag 23 augusti 2021

Skära rågen

Idag skar vi rågen. Den har mognat mycket väl och väldigt tidigt också, troligen på grund av den varma perioden i juni/juli. Nu torkar vi kärvarna under tak, för det är lite väl höstigt här i Lappland för att torka dom utomhus. 

Sen ska vi eventuellt försöka tröska dom med en gammal tröskmaskin som min morbror har. Spännande! 😊

Sorten är Norrbottens Lantråg, en gammaldags sort som är härdig och väldigt rikgivande även här i kallaste Nord. 👍


Tidigare inlägg om vår rågodling. https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Råg

söndag 22 augusti 2021

Longor schalottenlök

Nu är vår Longor schalottenlök skördad. Vi köpte 1 kg utsäde från Semenco förra hösten. Hälften, 500 gram höstplanterades, och resterande 500gr vårplanterades för att vi skulle få lite erfarenhet av båda metoderna. 😊

Nu är det tydligt att höstplanteringen ger mest och finast lök. Det halvkilot resulterade i totalt 2,7 kilo lök. Det innebär en kvot på 5,4. Verkligen toppen och  Ett kilo var i samma storlek som utsädeslöken, och kommer användas som utsäde i höst, och 1,7 kilo var mindre lökar som vi kommer använda i köket. 

Det halvkilot utsäde jag satte i våras gav bara 900 gram lök. Alltså betydligt mindre än den höstsådda löken. Dessutom syntes att löken inte mådde så bra. Den hann inte mogna klart under vår korta Lappländska sommar, så nu när jag var tvungen att ta upp den (för att den hade börjat ruttna i landet) så var fortfarande blasten grön. Det var lika många lökar per knippe som på den höstsådda, men dom var mycket mindre, smalare och som sagt, flera hade redan hunnit mjukna och ruttna. 

Så framöver blir det absolut höstsättning av schalottenlöken Longor. Förutom de lökar jag kan använda som eget utsäde, så ska jag nog köpa ett par kilo till för att få upp produktionen snabbt. Gul/röd och silverlök funkar bra i odling, men sådden är lite känslig har jag märkt, ibland kollapsar alla småplantor och då får man ju inget. Så det är mycket värt att ha en lök som förökas på det här sättet, genom sättlök på hösten. 👍

Tidigare inlägg när jag sådde Longor förra hösten: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/lok-som-lok-pa-laxen.html

onsdag 18 augusti 2021

Sensommarens skitskyffling

Vi skyfflar stallbacken hos getterna. Det är inte jättemycket som ansamlats under sommaren, djuren går ju i beteshagar under större delen av dygnet. Men lite skit och strö finns ändå och nu är tiden att rensa ordentligt innan höstregnen gör allt jätteslaskigt. 😜

Och gödslet är SÅ mycket värt för oss. Detta åker rakt ut i landen och blir till nya fina välgödslade odlingsbäddar inför våren. Tack vare våra fina Lappgetter. 💗

Här tidigare inlägg om vår nästintill dagliga skitskyffling. Ingen ska påstå att vi skönmålar självhushållnings-livet! 😂

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Skyffla%20skit

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/search/label/Skyffla%20skit



tisdag 17 augusti 2021

Lappländska vildhallon

Nu är hallonen mogna och familjen spenderade några gemensamma timmar för att få ihop syltburkar till det kommande året. De vackraste hallonen styckfryser vi, perfekt som "gotta" till fredagsmyset. 😊

Vi har provat att odla lite olika trädgårdshallon också, men....det är ingen större idé här hos oss i kalla nord. Dom blir aldrig lika goda som våra underbara vildhallon. Och hallon växer det massor av här runt omkring. Så trädgårdshallonen har vi gett upp på, istället blir det en familjeutflykt i augusti varje år, där lika mycket hallon hamnar direkt i magen som i hinken. 👍

Mums! 😋

Tidigare inlägg om bär på Forsnäs Hemman: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Bär

måndag 9 augusti 2021

Snabba svampar

Mindre än två dygn efter att det stora skyfallet kom hit till Lappland så tittar svamparna upp. Om någon dag, när markerna fått torka till, så blir det kul att gå ut i svampskogen. 😊 

Just svamparna på bilden ser jag fram mot lite extra att leta efter, för det är bara andra året jag vågar plocka den och den är verkligen god! Men det är alltså INTE någon nybörjarsvamp. Föränderlig tofsskivling har en förväxlingssvamp som tillhör en av Sveriges giftigaste. Man ska alltså vara säker på sin sak, och då är den här svampen toppen, det finns ofta mängder av den och den är mycket smaklig. Lite av en ny favorit hos oss, när jag alltså började våga plocka den förra året efter att ha jobbat för att lära mig den i 11 år. 😋

Tidigare inlägg om svamp här på Forsnäs Hemman: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/06/extremt-tidig-svampsasong-i-lappland.html


fredag 6 augusti 2021

Så serveras salladen

Nu har sallatsodlingen nått sin höjdpunkt, även här i kallaste Lappland. Vi kan äta sallad tills det kommer ut ur öronen på oss. Vi äter massor, men vi kör med en väldigt grundläggande form av servering. 😊

Vi sköljer sallatsbladen och sätter dom i en djup skål med 2-3 cm vatten på botten. På det sättet håller sig salladen fräsch även om inte allt blir uppätet under måltiden. Det finns ofta en bra rugge kvar under kvällarna, som folk går och småäter av. Varje morgon är oftast salladsskålen helt tom och vi går ut och plockar en omgång till. 👍

Intressant etymologi om termerna sallat/sallad. Växten heter sallat, med "t" och kallas så fram tills den bearbetas och serveras. Då blir det en "sallad", som man alltså äter. Och den maträtten, sallad, kan ju också innehålla allt möjligt annat än just växten sallat, bland annat gurka, tomat, räkor och valnötter, samt diverse dressing. Men hos oss är det alltså oftast rena blad utan "guck eller mojs" i som serveras till maten. Och gott är det. 😋


Tidigare inlägg om sallat/sallad: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/sommarsallad.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2014/02/arabisk-sallad.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/10/sellerisallad.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/11/seglivad-sallat.html


torsdag 5 augusti 2021

Sista vitlöken

Husbonden lagar kanin-curry, en av vardagsmaträtterna här på Forsnäs Hemman i Lappland. Man kan gott säga att vi är självförsörjande på kaninkött. 😊
Och.....nu tar han vår absolut sista vitlök för att krydda grytan. 
Den är fortfarande i toppskick, och efter det här kan vi börja plocka färsk vitlök från landet, så nu kan vi också kalla oss självförsörjande på vitlök. 👍

Smaskigt! Den vitlök som hållit så här länge är vår softneck. Tyvärr har jag tappat bort namnet men utifrån utseende och beskrivning så är det troligt att det är Germidour. Den här är en av de minsta vi fick förra året. De största blir utsäde och sen flätar jag vitlöksflätorna från minst till störst, så de sista som blir kvar, det är de minsta vi skördar, de sägs hålla längst i lagring. 


Tidigare inlägg om vår vitlöksodling: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Vitlök

onsdag 4 augusti 2021

Första frosten hotade vår fröodling

I natt hade vi årets första frost. Det är ovanligt sent, vanligen har vi någon frostnatt i juli också. Och ännu ovanligare är att vi haft en helt frostfri junimånad. Det har aldrig hänt i mitt vuxna liv vad jag kan minnas. Vi har alltså haft mer än två hela frostfria månader i rad, hela juni och hela juli. Den globala uppvärmningen gör sig påmind. 😕

Idag kändes det ändå nödvändigt att köra hem våra fröodlingar från de gläntor (avlägg) längs byavägen där vi har dom under blomningen för att dom inte ska korspollineras. Dom hade klarat nattens kyla, dom står skyddat till där vid skogskantens dungar. Men nu får dom komma hem till vår varmaste vägg, sydsidan av bostadshuset. Och när det blir ännu kallare får vi vira in dom i fiberduk om dom inte hunnit få mogna fröskidor. Och om inte det räcker brukar vi rycka upp alla kålrötter och rovor och låta allt eftermogna så mycket det går inomhus. För det mesta funkar det hyfsat och vi får fram fint frö även här i kallare än zon 8. 👍

Men då har vi också påbörjat fröodlingen tidigt. De här två plastbackarna innehåller Korova från nordvästra Värmland och kålroten Vintjärn. Rötterna togs fram från jordkällaren i mars och trycktes ihop i de här backarna. Det får med nöd precis plats ca 20 st rötter i varje back. Sen ger inte varje rot lika mycket frö som om dom skulle fröodlas på friland, men....det gör inte så mycket. Man får vanligen så mycket frö ändå att det räcker och blir över. 

Backarna får sen stå inomhus i ett ljust utrymme med +5C från mars till maj då dom åker ut i växthuset där dom får stå tills slutet på maj då dom börjar blomma och frostrisken inte är alltför svår. Då kör vi ut dom på avläggen längs byavägen. 

Och nu får dom alltså komma hem igen. Ett års fröodling är snart tillända, och i köksträdgården växer rötter för nästa års fröodling. Roligt! Och tillfredsställande. 😊

Tidigare inlägg om rovor och kålrötter:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Kålrot

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Rovor


tisdag 3 augusti 2021

Färgglada frimärken

Den här veckan tar vi fram våra vackraste frimärken. Årets "motto" för Stockholm Pride är "Nyckeln till frihet" och känslan är nu mer tydligt den kamp som präglat samhället i dessa frågor under 1900-talets senare halva, snarare än det megaparty som varit huvudsaken under de senaste decennierna. 😏

Och det kan vara dags att påminna om det, för runt om i världen verkar denna frihet allt mer hotad. Inte minst det senaste året har vi sett mängder av "två steg bakåt" för absolut grundläggande mänskliga rättigheter. 💔

Vi påminner i det lilla med fina frimärken på våra försändelser. 



Här tidigare inlägg om denna grundläggande del av de mänskliga rättigheter vi har, som vi fått kämpa så hårt för och som tyvärr är SÅ känsliga och utsatta på många ställen runt om i världen.
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/08/livets-mening.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/06/fina-frimarken.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/pridefrimarken.html

Och ett foto från när jag var med i Prideparaden i egen hög person:
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=1616344598637742&set=a.1374824686123069&type=3&theater


söndag 1 augusti 2021

Dags att artbestämma strutbräken inför nästa vår.

Våra fina plantor av strutbräken är som absolut vackrast just nu. Stora, ljusgröna plymer som står i halvskugga i vår skogsplantering. Mitt i plantan längst till höger ser man också hur sporangiebladen börjar tränga upp. Det är särskilda blad som plantan använder för att föröka sig, med sporer. Strutbräken är den enda ormbunke i Sverige som har sporangieblad, resten har sina sporer i små prickar på de vanliga bladens undersida. Därför är det lätt att identifiera strutbräken och det är bra, för det är en ätlig och mycket god växt, som också finns i det vilda i stora delar av landet. 😊

Vi odlar den dock för att få nära till hands till dessa vårprimörer, spiralformade skott på våren. Och vi ska utöka våra odlingar vartefter våra Strutbräken förökar sig så att vi kan få fler skott att äta. Men som sagt, är man sugen på att äta strutbräken själv nästa vår, så är det den här tiden och framåt, under hösten, som det är lättast att kunna artbestämma, så man vet att man har hittat rätt sorts ormbunke. Alla övriga Svenska ormbunkar är nämligen inte nyttiga att äta. Det ska vara just Strutbräken som man ska plocka skott av. 

Tidigare inlägg om strutbräken, med fler tips på hur man känner igen den växten och hur man plockar och tillagar den: https://forsnashemman.blogspot.com/2018/05/en-akta-delikatess-varprimoren.html

Här om strutbräken i den virtuella floran: http://linnaeus.nrm.se/flora/orm/polypodia/matte/mattstr.html

lördag 31 juli 2021

Förökar oregano genom delning

Här är en kort film på 46 sekunder som visar hur jag förökar vår grekiska oregano. Det är jätteenkelt. Jag gräver helt enkelt upp de plantor som vuxit på samma plats sedan förra sommaren. Just de här är frösådda förra våren, i februari 2020. Sen delar jag plantorna så jag får många fler, helt enkelt. 😊

Man behöver inte vara varken noggrann eller försiktig. Snarare får man ta i rejält och ofta hacka isär växtruggarna med en spade. Sen tar jag mindre tussar och gräver ner i landet. På det här sättet utökade jag 3 meter oregano (7 plantor), till över 8 meter som kommer ge skörd till nästa år. Beroende på hur hösten blir här i Lappland, kan det också hända att de här omplanterande tuvorna kommer ge lite skörd igen i september. Nu när jag planterade om dom så hade jag dessförinnan skördat av dom, alltså klippt ner dom helt för två veckor sedan. Nu hade dom hämtat sig tillräckligt efter den nedklippningen för att också tåla att bli delade och omplanterade. 

Nu väntar alltså mycket mer oregano nästa år. 👍


Tidigare inlägg om oregano hos oss på Forsnäs Hemman

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/07/egen-oregano.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/08/odla-oregano.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/07/odla-orter-ettarigt-i-norr.html


fredag 30 juli 2021

Vi bygger ett till växthus

Karlarna på Forsnäs Hemman har påbörjat ett rätt stort projekt. Dom ska bygga ett till växthus. Vårt förra växthus var en köpt konstruktion, där vi gjorde grunden och monterade. Men det här växthuset ska vi bygga helt själva, från topp till tå och med så mycket eget material som möjligt. Och en bonus är att sonen, 17 år får chans att lära sig bygg och konstruktion från grunden. 😊

Helt utan moderna material kan man dock inte bygga ett stabilt växthus, kanalplast är ett måste här i Lappland och här på bilden syns själva basen. Det är gjutformarna för betongfundamentet som just nu håller på att byggas. Det är en rätt avancerad konstruktion, eftersom vi vill använda så lite betong som möjligt för att ändå få ett växthus som vi beräknar kommer kunna bli stabilt under väldigt lång tid framöver. 👍


Tidigare inlägg om växthus och konstruktion:

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/11/vaxthuset-byggs-bildserie.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2013/08/holadan-snart-klar.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2013/09/holadan-klar.html



måndag 26 juli 2021

Efterrätt björnbär

Nu producerar våra björnbärsbuskar i växthuset för fullt. Vanligen kan vi äta en skål med mogna, söta bär var eller varannan kväll. Det är så otroligt gott och känns SÅ exotiskt här i Lappland, kallare än zon 8. 😋

Vi hade provat att odla Sibiriskt björnbär utomhus, mot södervägg i bästa läget, men den stackars busken frös ner varje vinter och mådde bara sämre och sämre. När vi byggde växthuset år 2018 så planterade vi två buskar inne i det. Den stackars ämliga Sibiriska busken, som tog 2 år på sig att komma igång ordentligt, och sorten "Sonja" som gav en handfull bär redan andra året. 

I år är första gången dom producerar fullt, och det känns helt fantastiskt! Vi räknar med 3-4 kilo bär från varje buske, tillräckligt för att vi ska få äta oss nöjda och dessutom få några burkar sylt, eller kanske baka en paj. Lycka! 💗

Tidigare inlägg om björnbär:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2020/06/bjornbarsblom.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/08/forsta-bjornbaren-i-zon-8.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/bjornbarsskord.html

söndag 25 juli 2021

Att inte låta någon drunkna

Igår publicerades en "noll-vision" i DN. Ingen ska behöva drunkna. Och arbetet mot drunkning är klart eftersatt i vårt land. Jag kan hålla med. Men det blir nog svårt att tala sans i de (mestadels) karlar som åker ut i båt utan flytväst och ibland förfriskade. 

Däremot finns en grupp som aldrig någonsin borde drunkna, små barn. Som ju såklart ska vara övervakade av sina föräldrar, men långtifrån alltid är det. Jag har räddat en liten tvåårig flicka som badade helt ensam, i ett fint inomhusbad i Uppsala, och som var sekunder från att drunkna medan hennes mamma satt och fikade med sin kompis 40 meter bort i badhuset. Jag var i närheten med min (då tvåårige) son och såg exakt vad som hände. Jag lyckades plöja mig fram genom vattnet i tid, och hivade upp flickan ovanför ytan precis när hon hade andats in vatten för första gången. Hon hostade och harklade, men klarade sig. Men om inte jag varit där så hade hon dött. 💔

Läs hela den dramatiska historien här: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/05/jag-har-raddat-ett-liv.html

Under alla de oräkneliga timmar min son har badat under sin uppväxt har jag aldrig tagit ögonen från honom. Inte en sekund. En förälder med badande barn har en enda uppgift, att vaka över barnet! Att ha "egentid", eller avslappning, det får vänta i 10-15 år, tills barnet blivit simkunnigt och kan stå på egna ben. 👍

Jag vill väl inte förstöra badsemestrar för alla, men faktum är, om du är en ansvarsfull vuxen på en allmän badplats, så kan det vara BARA du som kan rädda liv. Föräldrar är inte alltid särskilt ansvarstagande och badvakter är alltid otillräckliga. Varje barn bör vaktas över av en vuxen, och när det brister så kan det vara just du som ser och kan ingripa. 

Inlägget i DN har som sagt många poänger, inte minst just detta med oansvariga föräldrar och oövervakade barn. Jag misstänker att fulla vuxna som vägrar flytväst gör att "nollvisionen" för alltid kommer vara bara en avlägsen dröm. Men att alla barn ska vara övervakade under badsemestern, det borde vara en självklarhet. Jag tänker ibland på den numer myndiga 18-åriga unga kvinna jag räddade den där dagen år 2005 i Uppsala, hur hon lever, hur hon mår, och om hon någonsin fått veta hur otroligt oansvarig hennes mamma var den där dagen. 😔

Här länk till inlägget i DN: https://www.dn.se/debatt/sverige-maste-gora-mer-for-att-forhindra-drunkning/



lördag 24 juli 2021

Fin julipotatis

Vi äter fortfarande potatis från förra höstens skörd. Här i Lappland göre sig ingen "nypotatis" besvär. Vi låter hela vårt potatisland växa och mogna så länge vår korta sommar tillåter, för att få så stor skörd som möjligt. Och vår jordkällare ger oss möjlighet att ändå äta finfin potatis året om. 😊

Där nere i den fuktiga, mörka källaren är det fortfarande perfekta omständigheter för vår fjolårspotatis, och även om den har börjat grodda lite nu i senare delen av juli, så är den ändå i toppskick. Och än har vi flera potatissäckar kvar, så det kommer helt klart att räcka tills det är dags att börja plocka upp detta års potatis, i september/oktober. 👍

Tidigare inlägg om vår jordkällare: 



onsdag 21 juli 2021

Överlevar-pion

Nu blommar vår pion. Det är ovanligt tidigt, men sommaren har ju varit väldigt varm och nederbörden riklig. Normala somrar blommar den kring 2-3 veckan i augusti. 😊

I år är jag dock mest imponerad över att den blommar överhuvudtaget. Den är planterad vid vår elstolpe, och förra förvintern (i november) kom stor-el-bolaget och bytte ut våra gamla stolpar mot nya i plast (det är den svarta stolpen som syns på bilden). Helt plötsligt var en stor grävskopa och grävde ut hela omgivningen kring stolpen, inklusive min fina pion såklart. Så.....jag hade helt räknat bort den. Trodde aldrig att den skulle överleva. 

Så jag är mäkta förvånad över att den både överlevde, och dessutom blommade. Det finns hopp om liv hos vår fina pion. 👍


Tidigare inlägg om pionen:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/08/nu-blommar-det.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/pionblomman.html


måndag 19 juli 2021

Att följa receptet...men....

Vi har kvar ganska mycket betor i jordkällaren. Vi gillar inte rödbetor, dom smakar för jordigt, så vi har börjat odla mest gulbetor, polkagrisbetor och vitbetor. Och nu tänkte vi prova att göra den klassiska ryska rödbetssoppan- Borsjt. Men...vi bytte alltså ut de röda betorna mot gula. 😊

Och så är det lite överlag som självhushållare, vi följer recepten som vi gillar....MEN.......Vi byter ut till sånt vi har istället för det som står i receptet. I det här fallet använde jag Zeinas recept (som så ofta, hon har makalöst bra skrivna och utprovade recept), men...tja, vi bytte ut en del. 😏

Istället för rödbetor- gulbetor, smakar mindre av jord och lika lätta att odla.

Istället för gul lök/purjolök- gräslök, som vi har massor av just den här tiden på året.

Istället för vitkål tog vi diverse blad av spirkål som överlevt vintern sen förra året.

Istället för lagerblad- libbsticka. Örten som i princip ÄR buljong och passar i alla såna här rätter, och växer bara utanför knuten, även här i allra kallaste Lappland. 

Istället för en buljongtärning-Vår egen buljong, kokt på ben och senor som blir över från slakt. Det är en enorm smakförstärkare och otroligt nyttigt.

Istället för tomatpuré- egen tomatsås.

Istället för smör eller olja för stekningen- animaliskt fett, nyttigare och mycket godare.

Och så lade vi till kött, en bit renbringa, för....vilken mat blir inte godare och nyttigare med kött, om man är ärlig. 


I övrigt följde vi receptet. Fast...alltså, det mesta blev ju förändrat. 😅

Och det blev jättegott, verkligen helt fantastiskt. Det är viktigt att ha någon form av syra i de här rätterna med betor i, har vi lärt oss. I det här fallet hade vi i saften av en citron. Syran neutraliserar den där otäcka jordsmaken, och resultatet blir en välbalanserad och otroligt smakrik rätt som varenda en i familjen tog omtag på. 😋


Zeinas recept: https://zeinaskitchen.se/borsjtj/

Animaliskt fett till matlagning: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/09/trimma-fettet.html

Libbsticka: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/06/libbsticka.html

Tidigare inlägg om betor i Lappland: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/vi-skordar-betorna.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/bastanta-betor.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/02/snygga-betor.html





 

söndag 18 juli 2021

Planterar rågplantor

De senaste dagarna har vi planterat nästa års råg"åker". Råg är tvåårig så redan vid midsommar i år sådde vi de plantor som kommer ge oss skörd nästa höst. Vi sår rågen i pluggbrätten. Och nu, när den fått ca 3-4 blad och en fin rotklump, sätter vi ut den i landet där den ska växa tills i september 2022.

När pluggarna växt till sig, ungefär nu, så planterar jag dom med ca 30X30 cm mellanrum i råglandet. Det landet är nästan alltid ett rätt magert land, som kanske inte gödslats på 2-3 år och som vi först täcker med gammat ensilage och sen planterar ner pluggen i. Om bara 6-7 veckor kommer de här spinkiga stråna att blivit stora ruggar som helt täcker ytan på hela åkern. 


Här tidigare inlägg om när vi odlar råg på Forsnäs Hemman:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Råg

lördag 17 juli 2021

Egen oregano

Dagens självhushållningsgärning. Vår grekiska oregano (Origanum vulgare ssp. hirtum) har fått knoppar och därför skördar vi den för att få torkad oregano under vintern. Oregano är lättodlat även här i kallaste nord, i zon8. 😊Bara den står dränerat så övervintrar den utan problem. Timjan, salvia och lavendel funkar däremot inte, dom blir vedartade längst ner på stjälkarna och det verkar göra att dom tyvärr fryser ihjäl under våra Lappländska långa vintrar.  

Men oregano är det som sagt lätt för oss att blir självförsörjande på. Nu dags att repa blad för att sen torka. Det blir ett rejält kvällspass. 👍


Tidigare inlägg om vår odling av oregano: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Oregano

fredag 16 juli 2021

Fröodling av kålrot Norsjö

Här är mina 27 kålrötter av sorten "Norsjö" som blommar för att ge frö. Bilden är tagen för en vecka sedan, och det har blommat något enormt! Dessutom är tydligen kålrotsblommor väldigt populära bland humlorna. Vanligen ser jag minst 10 humlor i den här ruggen varenda gång jag går förbi. 😊

Här är en kort, 21sekunders film på youtube:

Man kan också se filmen i större format här: https://youtu.be/dE8j0AnD3dQ

Nu, en vecka efter det här kortet togs har kålrötterna blommat över till ca 80%, det är några blommor kvar. Men framförallt börjar det utvecklas massor av fina fröskidor, och dessa kommer ge oss enorma mängder frö i höst. 

Varje en av dessa skidor innehåller 20-40 fröer och .....det är mängder av dom, på varje planta. Vi kommer ha frö nog för åratal framöver och för att dela med oss av i föreningen Sesam, som jobbar för att bevara kulturhistoriska växter och lära ut hur man fröodlar. 👍

Det är bara att konstatera, för mig är fröodling det som ger största tillfredsställelsen av allt i köksträdgården. Det är ju helt fantastiskt att kunna få egna grönsaker och stor och fin skörd. Men att också kunna få eget frö, för att få ännu mer skörd kommande år....det är verkligen grädde på moset. I det här läget då vet jag att jag verkligen är helt självförsörjande. Världen må brinna, men jag kommer ändå ha mina goda kålrötter från Norsjö. 💗


Tidigare inlägg om fröodling och föreningen Sesam: 

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Fröodling

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Sesam


torsdag 15 juli 2021

Fin förstukvist

Stor överraskning! Helt plötsligt en dag förra veckan började Husbonden snickra alldeles utanför ytterdörren! Han hade bestämt sig för att göra en förstukvist. Den blev jättefin. 😊

Jag har ibland påpekat under de gångna 13 åren att det skulle vara praktiskt med en förstukvist, eller i alla fall ett litet tak ovanför ytterdörren. Efter vi gjorde utbyggnaden (sommaren efter vi flyttade hit, i juni 2008) så har vi fått stå ut med väder och vind, och skottat den lilla trappen varenda snödag. Och vid det här laget hade jag helt givit upp på att få något mer flådigt än ett enkelt uppsteg. 

OJ, vad jag blev förvånad när han helt plötsligt satte igång, efter mer än ett decennium, och med NOLL ledtrådar innan att han hade planerat det här. Nästan som en födelsedagspresent. 

Den nya förstukvisten är helt perfekt. Lite väl "fräsch" kanske, det kommer ta 3-4 år innan den är lika vackert naturligt grånad som själva fasaden. 😅

Detaljer på den här fina förstukvisten:

1. Välkomstkruka med fina köldtåliga penséer, sort Cats orange. 

2. Långpall åt söder. Här ryms man två för en härlig stund i kvällssolen.

3. Liten pall till norr. Bra att vila på när solen ligger på. Taket på förstukvisten ger skugga.

4. Fina krokar av naturliga björkkvistar. Sonens badshorts hänger på tork. 


Tidigare inlägg om ytterdörren (innan förstukvisten kom på plats): https://forsnashemman.blogspot.com/2020/11/aggoljetempera-utomhus.html


onsdag 14 juli 2021

Fullblomning i vår Lappländska linruta

Idag eller imorgon inträffar nog fullblomningen i vår lilla linodling här i kallaste fjällnära Lappland. Vi odlar den kulturhistoriska sorten Hudiksvalls lin. Varje dag denna vecka har det slagit ut massor av vackra blå blommor och höjden är 75-80 cm. Mycket bra för den här nordliga lin-sorten. Linet ligger precis i tid med vårt vanliga "schema" också. Vi sår nångång mellan 2 veckan i maj och 1 veckan i juni. I år var det den 19one maj. Och det brukar ha sin fullblomning kring mitten av juli, alltså nu. 😊

När linet börjar sin blomning så sker det väldigt blygsamt, två-tre blommor per kvadratmeter den första dagen. Men snabbt kommer fler och fler blommor varje dag. De dagar där linfältet är som allra blåast, kallas för linets fullblomning. Det var en viktig dag förr, när lin odlades allmänt. Man skrev upp den dagen i almanackan, för ca 30 dagar senare hade linet vanligen uppnått det så kallade "gulmognadsstadiet" och då var det dags att skörda.  

Här i Lappland, kallare än zon 8 är det dock lite annorlunda. Något i vårt klimat gör att det inte räcker med 30 dagar för att uppnå gulmognadsstadiet. Faktum är att vi aldrig fått så moget lin. Frost kan vi få när som helst på sommaren, så fiberduk är ett måste för att kunna odla lin här. Men även med fiberduk så sker skörden helt enkelt när det är så kallt att det inte går att hålla frostfritt längre, ens med fiberduk, och då får man bara hoppas att tillräckligt med frökapslar hunnit mogna för att det ska bli lite utsäde till nästa år. Vanligen går det. Så här ser linet ut i slutet av september ett vanligt år, nästan inte ett blad har hunnit gulna. 

Tidigare inlägg om fullblomning och mognad hos lin här i Lappland: https://forsnashemman.blogspot.com/2016/07/linets-bla-blommor.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/linet-skordas.html

Vårt första inlägg i år om projektet "1 kvm lin": https://forsnashemman.blogspot.com/2021/06/en-kvadratmeter-lin.html

tisdag 13 juli 2021

Syrade toppar av vitlök

För några dagar sedan tittade topplökarna upp på vår hardneck-vitlök. Då passade jag på att bryta av dom och lägga in på på burk för att syras. Om man bryter av de här topparna när dom precis kommit upp helt och fortfarande är helt "krulliga" (som på bilden) så kan man dessutom hjälpa löken att växa sig större än om topplöken hade fått vara kvar. 😊

Spännande, det är första gången jag provar. Hittills har jag tagit topplökarna färska för att hacka i grytor eller sås, det är jättegott. Men i år har vi så enormt mycket vitlök att det är värt att prova att syra dom, så jag kan spara dom längre tid. 👍

Tipset har jag fått från Genevad Nygård. En dam som heter Tina som jag har följt i flera år och även köpt en del vitlöksutsäde från under åren. Nu har burkarna stått och "puttrat" på köksbänken i fem dagar och allt ser väldigt bra ut. Om någon vecka kan vi börja provsmaka. Det ska blir väldigt spännande att se om det här är en produkt vi kan använda i vårt självhushåll framöver. Och det är ju alltid spännande att prova något nytt. Som självhushållare blir man liksom aldrig fullärd. 💗


Tidigare inlägg om vår vitlöksodling:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Vitlök



måndag 12 juli 2021

Lupin-§*%$¤!!! i Lappland

Huvva. Jag svor redan i rubriken! Men jo, man börjar tröttna på eländet nu. Vi är 6 år in i vår bekämpning av blomsterlupinerna och det blir bara värre, fast vi lägger 2-3 fulla arbetsdagar på att utrota dom varje sommar. 😕

Här är ett bildbevis på ett av våra problem. Fröförökning av lupin, vi hittar småplantor överallt i trädgården, till och med i sallatssådden! Och de här småplantorna får absolut inte växa sig stora, för då har vi bara ännu större problem nästa år. 👎

Dessutom slår vi av alla plantor 3-4 gånger per år för att försöka utarma rötterna, men efter 6 år så har vi ännu inte blivit av med en enda planta på det sättet. Slutligen gräver vi upp det vi kan och orkar, då satsar vi främst på de yttersta plantorna för att hindra att själva utbredningsområdet ökar. 

Vad är jobbigast med det här? Tja, folk som tycker att det inte är så allvarligt för att blommorna är fina. Så banalt kan man bara inte bedöma problemen med en extremt invasiv växt. Läs artikeln från tidningen "Landets Fria" här nedanför. Eller människor som tittar åt andra hållet för att lupinerna minsann inte sprider sig just hos dom?!? Där kan det vara värt att tänka på att vi snabbt får ett allt varmare klimat och att fröer från blomsterlupin kan ligga kvar i jorden grobara i upp till 70 år. Även om det inte är något problem nu för vissa, så kan det bli ett rent elände för ens barn och barnbarn. Det är nog ett arv ingen vill efterlämna. 😉

Dessutom; OM man nu tycker att lupiner är så vackra att man inte kan undvara dom, så finns det trädgårdsvarianter som inte sprider sig. Så snälla alla, bekämpa de vildväxande lupinerna, arten blomsterlupin  (Lupinus polyphyllus), särskilt vi här i norr. Vi har ändå en chans att rädda vår del av världen fortfarande. I söder, upp till Norrlandsgränsen, så kan det tyvärr vara kört, som den insatte och kunnige Per Skoog konstaterar i den här texten: landetsfria.nu/2019/nummer-39/vi-har-natt-en-tipping-point-2/

Något som gör mig glad i den här sörjan? Vår kommun, Vilhelmina, har äntligen fattat allvaret och lagt ut ett helt uppslag i det lokala nyhetsbladet om Lupinbekämpning. Bra råd! Följ dom alla!


Tidigare inlägg om när vi slår av, hackar, rycker, plockar och kväver blomsterlupiner:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/07/lupin-skovling.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/07/rensa-lupiner.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/06/lupinerna-laggs-pa-hog.html