fredag 26 februari 2021

Vardagsmat med Kuttainen Bintje

Så hämtar jag uppe en laddning potatis från jordkällaren. Det ska bli potatismos och jag valde rundpotatisen Kuttainen Bintje. Vi här i kallaste Nord måste nog vara en av väldigt få som kan odla Bintje med så fint resultat ännu. Bintje är otroligt känslig för diverse sjukdomar och funkar inte alls längre söderut. 


Men god är den och det blir perfekt potatismos. 😋

Tidigare inlägg om Kuttainen Bintje:

https://forsnashemman.blogspot.com/2018/05/gamla-potatissorter-fran-kuttainen.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/06/potatisen-tittar-upp.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/09/visdomar-jag-lart-mig-av-att-laga-mat.html


söndag 21 februari 2021

Snygga betor

 En del grönsaker är för tjusiga för sitt eget bästa, nästan. Polkabetorna är ju helt fantastiskt fina! 😊

Nästan så det är svårt att lägga ner dom i soppan, för när dom kokar så förlorar dom det här fina utseendet. Ska man behålla "looken" så får man använda dom tunnskivade i någon råsallad. 

Men ....vi gillar ju inte betsmaken rå, så hos oss är själva skönheten rätt bortkastad. Förutom när vi får se såna här syner under matlagningen och bara måste ta fram kameran! 💗


Tidigare inlägg om betor på Forsnäs Hemman i Lappland:

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/bastanta-betor.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/vi-skordar-betorna.html


lördag 20 februari 2021

Egna fröer från Aubergine

Som självhushållare är jag mycket intresserad av att också bli självförsörjande på fröer. Fröhandel är vanligen en multinationell storindustri, som tyvärr är styrd av ganska otäcka företag med målsättningen att göra alla beroende av just deras fröer, som måste köpas av just dom varje år för stora summor. Därför känns det mycket viktigt att kunna odla sina egna fröer. Äkta frö-frihet! 😊

Vissa fröer är väldigt lätta att odla själv, som ärtor. Där är det bara att låta några ärtskidor mogna så har man utsäde till nästa år. Andra växter är lite krångligare, t.ex. kålväxter som är tvååriga och måste övervintras, oftast i jordkällare här i norr och som kan korsa sig på många olika sätt. Så man måste verkligen veta vad man gör när man fröodlar kål. 

Andra sorter...dom är så svåra här i kallaste Nord, i Lappland där vi bor, att jag inte kunnat tro att det skulle lyckas att fröodla dom. Ett exempel är aubergine, som är svår att odla överhuvudtaget här (ens i växthus), och riktigt svår att få att bli så mogen (under vår korta sommar) att den kan ge fröer. 

Men, förra året gjorde jag ett experiment. Jag lät en av de klenaste plantorna mogna fullt, en sån planta som utvecklats så dåligt att jag ändå inte skulle få så stor skörd av den. Plantan skapade två, väldigt små frukter och jag lät dom sitta på plantan så länge det bara gick. Sen på senhösten tog jag in frukterna och lät dom ligga i bokhyllan och eftermogna. 

För två veckor sedan såg en av auberginerna ut som på bilden ovan. Den andra var bara ett ihoptorkat skal. Jag öppnade upp de två auberginerna och grävde ut innehållet och sådde fröerna.

Och, det funkar! Det har verkligen blivit mogna aubergine-fröer som gror fint, även här i kallaste Lappland! SÅ kul! 👍

De här plantorna kommer jag ju inte odla vidare på, eftersom dom kommer från en så klen planta. Det här var bara ett fröodlingsexperiment. Men nu när jag vet att det funkar ska jag i år välja ut en fin, välutvecklad och tidig planta, och låta den sätta frö. Kanske kan jag alltså från nästa år bli självförsörjande också på aubergine-fröer. Det känns jättebra, inte bara för att jag kanske kan avla fram en sort som är bättre anpassad till vårt klimat inom 3-4 år, utan också för att auberginefröer är jättedyra, det är inte ovanligt att de kostar 5-10 kr styck. 

Äkta tillfredsställelse på självhushållnings-fronten! 💗


Tidigare inlägg om auberginer här på Forsnäs Hemman i Lappland:

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/07/auberginer-i-lappland.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2018/09/baba-gaonuch-av-egen-aubergine.html




torsdag 18 februari 2021

Renarna underhåller oss!

Vi har några roliga renar som hänger kring Forsnäs Hemman här i Lappland. Så är det nästan varje år. Några strörenar stannar nästan alltid så här långt upp i inlandet, även om de flesta spenderar vintern betydligt närmre kusten. 

I år har vi tre fina djur som "gårdsrenar". Två hornlösa yngre sarvar och en yngre vaja, med horn, och som det ser ut nu så är hon troligen inte dräktig. 

Bilden visar en av sarvarna som är så modig att han går omkring precis på gårdsplanen, här rakt framför skoterförrådet. 😏

Här en film när vajan betar lav på en björkstam. Vi kan tydligt se på träden runt om i vår skog, exakt hur högt renarna kan nå att beta. 



Tidigare inlägg om  våra underhållande "gårds-renar":

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/05/rena-rama-potatissattningen.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/05/renarna-besoker-forsnas-hemman-pa-sin.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/09/en-alldeles-vanlig-och-otroligt-ovanlig.html



onsdag 17 februari 2021

Februari-purjo

Så, vi hade slut på purjo i förrådet. Det var bara att ge sig ut i köksträdgården, i snö som når till höften....och gräva. Djupt!

Där nere döljer sig purjolök som är i perfekt skick, förutom topparna som vi klipper av. Men purjon står inte kvar i jorden. Under förvintern när tjälen kom, så bräckte jag upp plantorna och stuvade dom i tre olika hinkar. Det är dom vi gräver upp nu. Purjon mår bäst under snö och som den stått när den växt. På det sättet håller den ända tills i april här i Lappland, när snön börjat tina bort så pass att hinkarna kommer i dagern igen. Är det något vi lärt oss är det att purjo trivs bäst under snön här i Lappland. 

Så, numer är vi självförsörjande på purjo. Jag odlar kring 140-190 plantor per år. Vi äter direkt från landet tills förvintern gör att vi inte kan bräcka upp några fler från jorden, och vi täcker med presenningar för att skydda från kylan, så det är först i slutet av oktober till slutet av november här i Lappland som vi inte längre kan skörda "färsk" purjo. Då gräver vi upp resten och trugar ner dom i hinkar.

En av hinkarna får stå på vår förstukvist tills dess vi använt upp allt i januari/februari. Sen gör vi som nu...går ut och gräver upp en hink i landet, under snön. Den är i förvånansvärt bra skick. Sen har vi 1-2 hinkar kvar tills i april och när de är slut har jag de infrysta paketen som jag gjorde i höstas. De håller oss tills vi får Altajlök/piplök att skörda i juni. Och redan i början av augusti kan vi skörda de första späda purjolökarna igen. 

Tidigare inlägg om Purjo: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/imponerande-mangder-purjo.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/11/bleka-purjolok.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/02/snabbmat-sondagssoppan.html

Tidigare inlägg om Altajlök/piplök:

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/06/varbruk.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/hostplantering-av-lok.html

söndag 14 februari 2021

Snärja sork

Så, vi har upplevt början på ett sorkår. Förra sommaren såg vi en del mindre angrepp i köksträdgården. Och då vet vi ju att om dom får föröka sig fritt under snötäcket under vintern, och hittar extra foder från där vi matar våra tamdjur.....så kan det bli en ren sorkexplosion kommande sommar. Som äter upp allt vi odlar, det är en av de största problem vi upplevde under våra första 2-3 år här på Forsnäs Hemman i Lappland. 😟

Sen fick vi balans i sorkbeståndet, inte minst genom att vår katt Lisa "hann ikapp" alla sorkföryngringar och sedan dess har hon hållit dom på en mycket låg nivå. Troligen hinner hon äta upp alla unga, och oerfarna sorkar redan innan dom lyckas bli föräldrar. Nu har dock vår kära lilla katten Lisa hunnit bli 20 år gammal och vi märker att hon inte alls lyckas jaga med samma framgång som tidigare. 

Så, jag har gjort en extra analys av hur vi själva kan mota sorkbeståndet. Tidigare har jag mest köpt olika fällor som jag sett på affären. Nu tänkte jag igenom allt ordentligt och kom fram till det här:

Dom som är mest erfarna att fånga problematiska smågnagare här i landet är ju Anticimex. Så jag kollade upp vilka sorkfällor dom använde. Jättebra fällor såklart, dom har SÅ många fördelar som mina tidigare inte haft. Dom är lättskötta, robusta, så att dom inte förstörs snabbt, kan spännas och placeras med bara en hand (praktiskt i trånga situationer) och är lätta att beta med något oemotståndligt, som sorken ändå inte kan komma åt utan att dom faktiskt dör på kuppen. De har en liten fördjupning man lägger in betet i, och för att kunna äta från den fördjupningen måste sorken (eller råttan) sätta sina tassar på utlösaren.

Mitt favoritbete är Kalles kaviar, det lockar varenda sork betydligt mer än både säden (som dom annars är ute efter) eller andra typer av bete. 

Så jag beställde 16 fällor, Jag har skapat en "musfällehink" som är lätt att bära runt, samla fällor och ha nya att sätta ut från. Och jag har satt ut 3 st på varje lokal på de ställen som är mest utsatta här på Hemmanet. Jag fångar minst en sork varje dag. Och för varenda individ jag fångar nu i vintertider, kommer jag spara kökslandet från 1-3 kullar den här kommande sommaren. 👍

Det här är verkligen något av det bästa jag gjort för vår framtida skörd.


Här fick jag tag på mina fällor: https://www.skadedjursbekampning.nu/produkt/Musfalla-Easyset-4-pack

Det finns en större storlek också för dom som har problem med råttor, vi här i norr har ju tack och lov bara de mindre sorkarna. Men dom kan vara nog så bekymmersamma! Små i storlek, stora i antal. 😕


Här om katten Lisa, som i sin krafts dagar ändå var minst lika effektiv som 16 fällor när hon var yngre: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/02/lilla-katten-lisa.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/07/lisa-sorkjagaren.html





fredag 12 februari 2021

Ruskigt smaskig ryggmärg

Vinterns mat-ren är styckad och klar. Det innebär ett rejält "godkok" med märgben, som jag skrivit om många gånger tidigare. Se länkar nedan.

Och märgben är bland det godaste man överhuvudtaget kan äta. Men....det finns något som är ännu lite godare. Det är själva ryggmärgen. 😋
Man får inte ut mycket, men det är tydligt att det är en helt annan struktur än själva benmärgen. Där benmärgen är grå/beige/rosa och rätt gelatinös, så är ryggmärgen helt knallvit och väldigt krämig. Och SÅ god.

Jag använder en krabbgaffel för att skrapa ur ryggmärg. Benmärgen kan man sörpla ut med sugrör.


Mer märgbens-lyxmiddagar: 


onsdag 10 februari 2021

Lantvete

Vårvintern är en tid då vi sorterar igenom det sista av vår skörd från förra året. Vi har en del ärtor kvar att rensa, så att vi kan plantera dom i början av juni. Och så har vi säden. Vi odlar främst korn, som är det traditionella Lappländska sädslaget, och råg som också odlades här, om än inte lika frekvent.


Men vi odlar också havre, med en liten provodling som vi startade förra sommaren och som gick bra, och så odlar vi vete, lite, och ibland. Vetet kom in i trädgården redan första sommaren vi bodde här. Vi hade matat småfåglar utanför köksfönstret den vintern och när våren kom så grodde det mängder med säd i rabatten mot syd. Det fanns mycket annat att ägna sig åt för oss nyblivna självhushållare, så den rabatten blev helt bortglömd den sommaren. Men resultatet blev ett antal helt mogna veteax på senhösten. 

Jag blev otroligt förvånad, ingen kan ju odla vete här i Lappland, det har man ju alltid hört. Men här stod en vetesort helt mogen. Dessutom troligen en helt kommersiell vetesort, som används i fågelfrö, som inte alls är anpassad till vårt kärva klimat.

Jag började hålla ögonen öppna efter vetesorter som kunde vara bättre anpassade för oss i kalla Nord. Men jag hittade inte åt några förens för några år sedan då jag köpte ett "lantvete från Dalarna" via Nordgens webshop. Några år senare fick jag tag på en nordamerikansk köldanpassad vetesort med anor från Finland, Apu-vete från, samma ställe. 👍

Förra sommaren provodlade jag dom för 2a och 4de året på friland. Eller...skyddade under fiberduk, vilket mest beror på att vi har alla odlingar under fiberduk här i kallare än zon 8, och att småfåglarna annars äter fullständigt rent i både vetet, havret och kornet under sensommaren. 

Lantvete från Dalarna var både tidigare (efter 4 års habituering här i Lappland) och mer rikgivande än Apu-vetet. Och, det är vackert. Det är en tydlig lantsort, med olika färger, former och typer av borst eller avsaknad av borst på axen. 

Nu rensar vi det sista av förra årets veteskörd och kommer få mer än tillräckligt med utsäde för detta år, då vår odling blir minst dubbelt så stor, men då ändå bara kanske max 10 m2. Och om vi då får god skörd i år kommer det räcka till utsäde till året efter, och några vetebullar till jul. 😏

Tidigare inlägg om vår kornodling: https://forsnashemman.blogspot.com/2019/08/korn-var-traditionella-lapplandska-sad.html

Tidigare inlägg om vår rågodling: https://forsnashemman.blogspot.com/2019/11/att-odla-rag.html

Om lantvete från Dalarna: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/pom/gront-kulturarv/lantvete-fran-dalarna.pdf

Nordgens webshop (öppnar den 1 mars varje år): https://www.nordgen.org/produkt-kategori/fropasar/

måndag 8 februari 2021

Snabbmat i självhushållningen

Vi har fortfarande mestadels vintersemester här på Forsnäs Hemman i Lappland. Och nu när vi unnar oss att slöa lite, så sitter det bra med alla former av "snabbmat". 😋

Vi har flera sätt att minska matlagningsbördan, Söndagssoppan som räcker flera dagar är en klassiker, och likaså att alltid laga 4-6 portioner extra när vi lagar mat, så att vi får lunch för några dagar framöver. Absolut allra bekvämast är dock de portioner färdig mat vi har i frysarna. 

Som här, kåldolmar. När vi lagar kåldolmar på förvintern, med färsk köttfärs efter höstslakten och fin kål direkt från landet, så gör jag gärna flera plåtar dolmar på samma gång, tillräckligt till 6-7 middagar för familjen. Mat som är lätt att frysa in och lätt att ta upp och steka på, lika gott som färska och snabbt och lättsamt. 👍


Här inlägg om söndagssoppan; http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/02/snabbmat-sondagssoppan.html

Och här ungsbakade rotfrukter, också lätt att göra två plåtar av istället för en så att det räcker flera dagar: https://forsnashemman.blogspot.com/2019/12/snabbmat-ugnsbakade-rotfrukter.html 

onsdag 3 februari 2021

Snabbguide till Forsnäs Hemman

Nu har vi haft en lång och väldigt skön vinterledighet. För oss självhushållare är det enbart nu under midvintern vi kan vara så fria med vår tid. Från jul till slutet av januari finns inte mycket att göra. Annat än att sköta djuren och skotta växthuset, som man kan se att yngste sonen håller på med här på bilden. 👍


Men i och med februari börjar allt om igen, vi förodlar de tidiga grödorna, som chili och paprika, aubergine, kronärtskocka och kardon, och snart ska löken sås och kaninerna paras. Och vi kommer börja lägga ut inlägg på bloggen och i sociala media igen. 

Så här är en liten guide för hur man bäst kan följa oss på Forsnäs Hemman, ett självhushåll i Lapplands kallaste delar. 💗

Bloggen: Här lägger vi ut alla inlägg, och bilderna "sitter där dom ska" och har bildtexter som är lätta att läsa. Om man vill läsa våra inlägg i lugn och ro är bloggen det allra bästa: https://forsnashemman.blogspot.com

Facebook, vår personliga sida:  https://www.facebook.com/aj.eriksson.10/

Här lägger vi också ut alla inlägg, men bilderna och bildtexterna står ju för sig. Vi försöker i mesta möjliga mån svara på kommentarer och kommunicera privat. Det kan däremot vara lite krångligt då vi inte har en mobiltelefon och därför fungerar inte meddelandetjänsten Messenger så bra för oss.

Instagram: Här lägger vi också ut allt, men tyvärr accepterar dom inte så långa texter, därför blir många inlägg sorgligt "rumphuggna" och vi kan bara publicera en bild per inslag och inga filmer, så.....Instagram är sämst. Välkommen till bloggen eller Facebook om du vill ha fulla upplevelsen:  @forsnas_hemmans_aj_eriksson

Vi har också en sida på Facebook som är helt ägnad åt vår webshop, när vi uppdaterar den och vad som finns där: https://www.facebook.com/forsnas.hemman.5

Och här är vår webshophttps://forsnashemman.se

Hoppas alla kan hitta rätt nu, och välkommen till ett nytt spännande år med odling och djurhållning och hantverk och övrig självförsörjning, här på det gamla nybyggarhemmanet i kallaste Lappland. 😊



Mer att läsa om varför vi inte har telefon finns här:  

torsdag 14 januari 2021

Julgran till getterna

Julen kastas ut och granen blir getmat. Uppskattat, åtminstone av vissa individer. 😊

Gran är annars inte favoritfödan för våra fina Lappgetter. Tall är mycket godare och sälg och vide är allra godast.


Tidigare blogginlägg om att återvinna granen som getmat: https://forsnashemman.blogspot.com/2015/01/julgran-blir-getmat.html


fredag 8 januari 2021

Mixat mos

Idag skulle vi laga till rotmos. Kålrötter och potatis. Vi håller fortfarande på att använde upp de minsta kålrötterna. Som med alla rotfrukter som lagras så är det bäst att spara de största till senast på våren och äta upp de minsta först, för dom tappar mest vätska tidigt under lagringen.

Men så hade jag också en pumpa som börjat bli dålig. Och när dom väl börjar få insjunkna fläckar och skinnet blivit blekt, då måste man använda upp dom snarast. Den här sorten är Dongyan Röd och den klarar sig oftast tills januari/februari. Så nu är det dags att använda upp dom. Vi har andra pumpar som Kroshka som klarar lagring mycket längre, ofta upp till två år. 

I ett mixat mos med den här pumpan och våra kålrötter från Norsjö och mandelpären från Luvos, så får vi ett fantastiskt gott blandmos. 

Här tidigare inlägg om blandmos: https://forsnashemman.blogspot.com/2019/11/pumpapotatis-mos.html

Här ett inlägg om våra Dongyan röd-pumpor. https://forsnashemman.blogspot.com/2018/08/tidiga-tidiga-pumpor.html

De hållbara Kroshkapumporna: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/06/pumpasoppa-med-kroshka.html

Mandelpotatis Luvos. https://forsnashemman.blogspot.com/2018/10/massiva-mandelparen.html


onsdag 6 januari 2021

Textar

Det är mestadels semester här på Hemmanet. Nu i den mörkaste vintern har vi ganska ledigt. Efter skörd och höstslakt, innan sådderna och vårbruket kommer igång. Men visst arbete gör vi ju ändå. Idag textar jag.

En del saker som vi skapar är individanpassade, som vår frölåda. Det en sån jag sitter och textar på nu. Den ska bli födelsedagspresent och få ett unikt meddelande. En tidigare låda vi gjorde hade texten "Cissis frölåda" och blev mycket uppskattad.  Jag behöver både läsglasögon, pannlampa, finaste mårdhårspenseln och ibland också förstorningsglas för att göra det här arbetet. 

Det är roligt arbete, tycker jag. Inte bara för att det är ganska annorlunda mot allt jag vanligen gör, djurskötsel och odling, utan också för att det påminner mycket om en tidigare period i livet då jag jobbade som ansiktsmålare av barn. Att föra penseln i långa raka linjer och snirkliga kurvor är en helt unik talang och jag gillar att använda den förmågan. Även om det numer sker på platta träskivor istället för på barnansikten.

Här ett tidigare inlägg om våra frölådor, som till och med blev en artikel hos "Allt om Trädgård": https://forsnashemman.blogspot.com/2018/01/forsnas-hemmans-nya-frolada.html


 

onsdag 23 december 2020

Rödkål till julbordet

Den röda spetskålen Kalibos har imponerat stort den här säsongen. Växer fint hos oss här i kallaste Lappland och håller bra ståendes ute i landet under hela den tidiga vintern. 👍

Nu har de sista huvudena blivit lite åtgångna, men under ytan är dom fortfarande helt perfekta och en riktig delikatess. Till julbordet gör jag smörstekt rödkål som sen bräseras i vinäger och sirap. Helt fantastiskt gott!  😋

Mer om kål från Forsnäs Hemman:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Kålväxter


tisdag 22 december 2020

Julgranen från rabatten

Som vanligt hugger Husmor och yngste sonen årets julgran den 22 december. Vi håller hårt på traditionerna och tar absolut inte in granen i förtid. 😊

Nu är det dock dags, och årets gran hämtas väldigt nära huset. Faktum är att den växte precis bredvid rabatten på sydsidan av huset, bara 6 meter från yttertrappen. Den lilla granen bakom ryggen på sonen får stå kvar på tillväxt och blir lagom som julgran om 4-5 år.


Tidigare inlägg om julgranar:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2014/12/arets-julgran.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2012/12/kla-julgranen.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2016/01/aterbruk-av-julgranen.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2012/12/julgrans-potpurri_31.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2015/01/julgran-blir-getmat.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/12/arets-julgran.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/09/sjalvforsorjande-pa-julgran.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/12/arets-julgran.html




måndag 21 december 2020

Mörkaste midvintern- tack och lov

Idag är det midvinter. Vi är alltså mitt i mörkertiden. Det här är en ljuvlig tid som vi Lapplänningar lärt oss uppskatta. Verkligt, äkta lugn. Särskilt för oss självhushållare som får vår riktiga semester nu under den kommande månaden. Efter skörd och höstslakt och innan vårens bestyr startar upp. 😊

Bilden är tagen halv tre på eftermiddagen här på Forsnäs Hemman. Det blir nattsvart strax efter klockan tre.

Idag läste jag också en artikel om hur få som får chans att uppskatta äkta mörker. Den överväldigande majoriteten av världens människor lever med ljusföroreningar. Dom kan aldrig se en riktigt klar stjärnhimmel. Dom får aldrig uppleva detta hisnande vackra som är vår verklighet några månader varje midvinter. Så idag firar vi med än större tacksamhet vår underbara nordliga mörkertid. 

Frid, alla mörkerälskare! 💗


Tidigare midvinterhälsningar från Forsnäs Hemman:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/12/ha-nu-en-mysig-midvinter.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/12/den-ljuvliga-midvintern.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/12/midvinterljuset-ger-oss-ro.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/12/nu-ar-det-svart-natta.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/12/midvinter-i-morkaste-lappland.html

lördag 19 december 2020

Öppet vatten på Vojmån, i december!

Det här har vi aldrig varit med om förut. För folk söderut kan det nog se ut som en fin naturbild över vårt vackra Lappland. Men alla lapplänningar ser ju vad som är fel. Det är ingen is på Vojmån! Och vi är 2 dagar från midvinter! 😕

Det här är inte bara helt onaturligt, det är så ovanligt att det är skrämmande! Vi här i kallaste Nord känner ju av klimatförstörelsen mer än folk söderut. Vi i Lappland har redan passerat den där +2C gradersmålet som stora möten inte ens lyckas komma överens om ordentligt, för dom tror att det bara är en dålig mardröm. 

Vi här i norr vet att det inte är en mardröm, det här är den nya verkligheten. Och här i den arktiska zonen får vi uppleva förändringarna först av alla. 

En del söderut tycker vi klagar i onödan. Vi här uppe i norr måste ju bara må bra av några extra värmegrader, tänker dom, kortsynt. MEN, det är ju inte bara den ökande temperaturen som är ett problem när det kommer till klimatförstörelsen. Med de här förändringarna följer enorma mängder nederbörd hos oss. Som i höstas när stora delar av skörden regnade bort här i norr. 😒

Och ett enormt problem är att vädermönster blir "fastlåsta" över en region en längre tid. Det beror på att jetströmmarna högt upp i atmosfären inte kan röra sig som dom brukar. Ett exempel var den enormt torra och varma sommaren 2018, som gjorde att vi inte kunde slåttra hö nog till vintermat åt våra djur. Ett annat exempel är den här sensommaren/hösten, när det regnade nästan konstant i 2-3 månader. Det var ett fastlåst vädersystem som orsakade stora skördeförluster (upp till 20%) i regionen. 

Även nu, när folk i storstaden klagar över att solen inte visats sig mer än nån timme i december, så är det få som funderar lite mer ordentligt på vad detta beror på. Men det är ju ytterligare ett fastlåst vädersystem, som inte får den hjälp det behöver av de höga jet-strömmarna för att ta sig vidare. Så det blir fast här och vi blir lidande av att inte kunna lita på att "efter regn kommer sol". Snart är det ett talesätt som blir helt obsolet (utdött), för vad det betydde var att oavsett vilket skitväder man hade, så kunde man lita på att det SNART förändrades. Numer kan vi inte lita på en sån förändring. Klimatförstörelsen har gjort att vi kan vara tvungna att leva med ett och samma vädersystem under så långa tider att det verkligen skadar våra möjligheter att försörja oss på jordens rikedom. Och det är inte bara en gång varje 15-20 år det händer, som det gjorde förr. Utan nu händer det 2-4 gånger per år och kommer att fortsätta framöver, och bli allt mer illa.

Så vi ser islösheten på Vojmån, vid midvinter i kallaste Lappland som en profet! Så här illa blir det framöver. Och värre. 😟


Här är de hemska rekord som slagits bara de senaste 5 åren:

2020: nytt rekord i landet: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/2020-varmaste-aret-hittills-i-sverige

2019: Onaturlig värme och ett fastlåst högtryck som gjorde sommaren svår i södra delen av landet:

https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/arets-vader/sommaren-2019-varmare-an-normalt-1.150462

2018: Tja, det var ju en missväxtsommar i alla delar utom vissa partier av den norra kusten. Vi här i kallaste delarna av Lappland fick inte ihop tillräckligt med vinterfoder, för inget växte ju när det var så extremt torrt och varmt: https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/arets-vader/sommaren-2018-extremt-varm-och-solig-1.138134

2017: Onaturlig värme över hela världen: https://www.svd.se/2017-slog-varmerekord-mycket-stor-okning

2016, förra globala värmerekordet. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nasa-2016-blev-varmaste-aret-nagonsin


Och som den senast länkade artikeln påpekade "åren 2012-2016 slogs de globala värmerekorden på löpande band". Så det senaste decenniet har det varit övertydligt för oss som lever nära naturen, att klimatförstörelsen är här. Det är inte ett hot som kan drabba oss i framtiden. Nu och sen flera år tillbaks lider vi, varje år, av olika eländen, som gör det svårare att odla, och svårare att anpassa sig i den här höga hastigheten. 

Och, i framtiden kommer det ju tyvärr bli än värre. 💔

torsdag 17 december 2020

Torkad svamp till soppan

Äkta vintermat. Gott, varmt och enormt nyttigt. Jag tar upp torkad svamp för blötläggning. Sen blir det god soppa! Jag använder blandsvamp, för de svampar som är kryddiga i smaken har så stark smak att dom bäst blandas ut med mildare svampar. Kombinationen blir perfekt och man får allt nyttigt från svamp samtidigt som man får en fullödig, mustig smak. 😋

Här på tallriken syns blandsvamp uppe till höger, trattkantareller undertill och den mest delikata av alla umami-rika svampar, rimskivlingen ligger till vänster. Tillsammans räckte de här ca 35 grammen till en fantastisk soppa till alla våra fem familjemedlemmar. Svamp är ren Umami, alltså en enormt effektiv smakförstärkare. Det finns inget som lyfter smaken av en rätt så kraftfullt som lite svamppulver. helst tillagat med fett. Gärna äkta djurfett, som talg eller ister. 👍

För att få en riktigt bra soppa på torkad svamp, så ska man helst blötlägga svampen rätt länge. Minst tre timmar, men längre gör ingen skada.  Steka i en halvtimme, svamp bör vara väl tillagad, och sen i med getmjölk och salt/peppar. Sen en omgång i mixern. SÅ gott! Här serverat med tunna skivor av kokt och rökt rentunga och strimlad purjolök. Jättegott! 

Här svamp på vår webshop: https://forsnashemman.se/svamp

Mer om tunga:http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/12/att-lara-sig-ata-utanfor-boxen.html



 


tisdag 15 december 2020

Medioker mängd mjölk

Så här långt in i mörkertiden så får vi inte jättemycket mjölk. Vi pressar inte heller våra Lappgetter i onödan, dom får fint hö och kvistar och vatten, men dom får ingen extra säd eller "kraftfoder". Vilket korkat namn. Det är ju inte alls någon "kraft" i sån energiföda, utan bara ett sätt att "suga ut" så mycket som möjligt av de stackars industridjuren. 😅

När våra älskade Lappgetter får så mycket fint, naturligt foder dom vill, och  när jag slutar mjölka dom innan dom blivit helt utsugna, så ger våra två getter ca 6-7 dl totalt varje dag numer. Hade jag pressat dom hade jag nog fått ut 3-4 gånger mer, men det är som sagt inte intressant för oss. Vi vill främst att våra djur ska vara naturligt anpassade för vårt klimat, och ge oss ett normalt överskott av mjölk, ägg eller kött. Inte mer än dom kan åstadkomma, inte så att dom måste må illa för att kunna föda oss. Utan vi vill ha raser som ger oss tillräckligt för att vi ska bli nöjda, samtidigt som djuren mår toppen och inte blir stressade. Gränsen går t.ex mellan våra fina välanpassade Lappgetter och industrigetterna som heter "Svensk Lantras" och har vidriga juver och inte alls verkar ha en bra psykologi. Gränsen går mellan de höns som har fluffiga "hättor" som gör att dom inte kan se rovfåglar och gör dom stirriga, jämfört med våra fina lantrashöns från Öland. Ankorna från Blekinge fanns redan på vikingatiden och är SÅ härdiga och fungerar fantastiskt här hos oss, även i kallaste Lappland. Och Gotlandskaninerna. Dom kommer från södra Sverige men fixar vårt skarpa klimat alldeles utmärkt. Andra mer högavlade raser klarar inte våra förutsättningar. Men våra kära Gotlandskaniner njuter fritt av att sitta och mumsa hö utomhus, även när det blir kallare än -30C.👍

Så lantraser, det är grejen! För oss som bor så pass kargt till så är de här välanpassade djurarterna helt oundgängliga för att vi ska kunna bli självhushållande. Och förhoppningsvis är vi numer kunniga och kompetenta nog att avla vidare på dessa raser, så att vi, till våra efterlevande, kan lämna vidare en genetisk population som kommer bli lika värdelfull för våra ättlingar, som våra fina lantrasdjur är för oss. 💗

Tre dagars sparad mjölk ger uppåt 2 liter och räcker till en laddning pannkakor. Husbondens specialitet, han gör en rejäl plåt med fläskpannkaka och 25-30 vanliga pannkakor som jag äter med mängder av blåbärssylt medan yngste sonen gillar kanel och strösocker.

Dagen efter gillar jag att äta tunnpannkakorna kalla, nästan som en macka. Jag brer på tjockt med extrasaltat smör och rullar ihop pannkakan som ett tunnbröd. Så lärde jag mig av min svenskfinländska kompis Camilla när jag var barn i Hallstahammar. 

Mycket gott! Kanske inte jättenyttigt, men mycket gott! 😋

Här hur vi tänker strukturellt för att kunna hålla djur som både mår bra, och som ger oss föda. 

https://forsnashemman.blogspot.com/2018/08/flockdynamik-for-halsosamma-hons.html


Tidigare inlägg om mjölk: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Mjölk

måndag 14 december 2020

Slappa pommes

Här är en handfull småpärer. En av våra sorter med rundpärer. Vi tror det kan vara Röd Gullöga, enligt tips från kunniga individer. Jag kallar dom bara för "Saras rosa". Dom är rosa och Sara är den kvinna jag fick dom från. Dom är jättegoda. 😋


Vanligen har småpotatisarna blivit utrensade till hönsen. "Hönspotatis" är ett känt begrepp sen lång tid tillbaks. Logiskt, för man vill ju inte ägna massor av tid åt att skala pyttesmå potatisar där nästan inget blir kvar att äta. Men i höstas kom jag på att om jag sorterar ut dom separat för sig, som "delikatesspotatisarna" i affären och sen använder dom så fort vi kan, då är ju skalet tunt och det skulle gå att äta upp dom utan att skala.

Så idag gjorde jag pommes frites av dom. Jag kokade dom halvvägs klara, sen fick dom svalna, sen halverade jag dom och friterade två gånger. Här beskriver jag receptet: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/03/trippel-tillagad-pommes-frites.html

Det är ju lättare att göra "små halverade potatis-frites" än det är att göra vanliga pommes frites. Så det här är absolut en idé jag sparar i kokboken. Jättegott och smidigt, och man kan använda småpotatis som annars inte skulle blivit mat. 👍

På bilden är Frites-halvorna serverade med gethals, syltad lök, inlagd Tapas-chili och Husmors absolut godaste brunsås. 

*Smask!* 💗


Här syltlök: https://forsnashemman.blogspot.com/2018/02/dom-sma-lokarna.html

Här recept på inlagd tapaschili: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/09/inlagd-tapas-chili.html 

Här om gethals: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/02/kokt-bockhals.html

söndag 13 december 2020

Rensa vitsenapen

Idag rensade jag vår senap, som vi odlat själv. Det är vitsenap (Sinapsis alba), fröerna är huvudingrediensen i senap. Vi har odlat egen senap i 3 år nu och det funkar riktigt bra, även här i Lappland zon 8. 😊

Många som odlar egen senap ger upp. De tycker att fröskidorna är så hårda och taggiga. Svåra att få ut fröerna från. Och senap är en ganska tuff planta. Men med föreningen Sesams trix för att rensa fröer är det en enkel match att hantera också senapsväxten!


Här en film hur jag gör; 

Man skaffar en bilmatta, en sån med upphöjda gummiräfflor på. Vidare behöver man en sandpapperskloss, en sån av skumgummimaterial som sviktar lite när man klämmer på den. Sen lägger man helt enkelt frökapslarna på bilmattan .....och gnuggar. Jätteenkelt. Bilmattans räfflor och den sviktiga klossen gör att alla typer av fröer lossnar lätt utan att skadas. Titta på filmsnutten. Det syns tydligt hur de oskadade senapsfröerna samlas i hålrummen på bilmattan. 👍

Sen använder man föreningen Sesams frösåll för att få fram rent frö. Och när det kommer till senapsplantan så är alltså "rent frö" det man sedan mal och kryddar för att göra senap att äta. Mycket gott och vilken härlig liten detalj i vår självhushållning. Att kunna vara självförsörjande på senap, vi här i kallaste Lappland, precis som i senapens hemvist i södraste Skåne. 

Här en film om hur jag rensar fröer med frösållet: https://www.youtube.com/watch?v=J14Pjs1oSkQ&t=4s


Tidigare inlägg om att odla senap: https://forsnashemman.blogspot.com/2018/07/vi-odlar-egen-senap.html


Vårt eget recept på världens godaste senap, det är dags att göra den nu om den ska hinna mogna i smaken till julskinkan den 24'de: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/12/var-egen-senap.html


lördag 12 december 2020

Stötta växthuset

I dag tog vi fram  de tre pelarna som vi brukar använda för att stötta upp nocken på växthuset. De är precis lagom långa för att truga in undertill inne i växthuset. 😊

Tanken är att de här tre pelarna stärker växthusets struktur om det blir ovanligt mycket snö under vintern. Vårt växthus är 12,56 meter långt. Det har robusta profiler som håller upp allt och vi skottar av överflödigt snö från taket under vintern. Men, man kan alltid förbättra förutsättningarna, och det tar bara några minuter att "knö" in de här tre pålarna under taket inne i växthuset. Så att dom också hjälper till att bära tyngden från ett särskilt rikligt snöfall, innan vi hinner skotta av snön och avlasta konstruktionen. Istället för att takryggen på 12,56 meter ska bära upp all snö, så får takryggen stöttning på bara två och en halv meter mellanrum. Betydligt mer stabilt! 👍

Vårt växthus är jätteviktigt för oss. Så vi vill göra allt vi kan för att hjälpa det "må bra". 💗

Tidigare inlägg om när vi skottar av taket på växthuset:

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/12/skottar-taken-pa-vaxthuset.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/12/vi-skottar-sno.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/01/lattsam-skottning.html




fredag 11 december 2020

Funktion framför form eller finess- tvål

Här visar jag upp några av mina schampotvålar. Dom har fått ett vackert mönster av koncentriska cirklar. Det beror på att tvålen varit en särskild temperatur innan den svalnat helt. Tvålmakare som gör tvålar för syns skull, dom ser sånt här som skönhetsfel. Men här hos oss på Forsnäs Hemman, så betyder ju inte ytan så mycket. Tvålarna fungerar lika bra som "enfärgade" tvålar och nog är dom allt lite särskilt snygga. 😊

De som gör tvålar använder många olika knep och ingredienser för att få sina tvålar att bli "bra", på ytan alltså. Även små hantverksmässiga tvålmakare använder olika färger, som antingen är syntetiska, eller miljöförstörande eller produceras med hjälp av barnarbete under vidriga förhållanden. Det är också poppis att tillsätta doftämnen för "så ska ju en tvål lukta" tycker många. Men doftämnen är svårt att få att hålla i tvål. Antingen måste man använda syntetiska ämnen (som är jättedåliga för huden) eller så använder man stora mängder eteriska oljor. Man måste använda massor för att själva förtvålningsprocessen bryter ner dofterna. Och eteriska oljor är så hudirriterande i dom stora mängderna, så blir inte det heller bra för huden. Så även om tvålen sägs vara "mijövänlig" och bara innehåller naturliga ingredienser, så håller de flesta av dom hantverksmässiga tvålarna enormt dålig kvalitet, både för klimatet och huden. 👎

Vi gör tvål på det allra enklaste sättet, vi förtvålar rent fett. Antingen med vatten eller med getmjölk. Klart! Inga färgämnen, inga dofter. Tvålen i sig luktar som tvål i gamla tider, många äldre kan berätta att dom känner igen doften från hur Barnängens luktade förr! Numer är ju också Barnängens en dålig hopblanding av syntetiska och hudförstörande ingredienser. 

Schampotvålen är väldigt uppskattad. En kvinna skrev till mig och berättade att det var den bästa tvål hon provat för håret. Hennes hår blev mjukt och kändes helt rent, inte alls kladdigt och tungt som det blivit med andra schampotvålar. Hon bad mig lova att aldrig sluta göra schampotvål. Och det tänker jag väl inte göra så länge jag har fett att koka av. Det är grova tvålar, med lite olika färger, hål och mönster beroende på kokomgång. Men dom är riktigt, riktigt bra och innehåller enbart det som verkligen behövs i en rengörande och mjukgörande tvål. 💗


Här finns schampotvålarna hos vår webbutik: https://forsnashemman.se/tval/kta-schampo-tval

torsdag 10 december 2020

Första sådden inför 2021- chili

Idag åker första fröerna inför nästa sommar i jorden. Det är chiliarten Capsicum chinense som planteras. De är så långsamma att man behöver förodla dom nästan ett år innan man får skörd av dom. Jag har alltså dragit mig för att odla den här chiliarten. Här i Lappland kommer det nämligen innebära att jag får dra ut extrabelysningen tidigare än någonsin.

Orsaken att jag ändå provar nu är att chinense-chilis ska gå bra att övervintra. Och eftersom jag har lyckats övervintra ett par plantor av "grann-familjen" Capsicum baccatum så vill jag absolut prova med några chinense-sorter också. Om man lyckas övervintra de här chilisorterna, så får man också mycket större skörd de följande åren. 

Årets övervintring av våra baccatumplantor "Jamaican bell" verkar också lyckas. Trots att dom blev ordentligt halshuggna i höst, så har dom börjat skjuta fina nya skott från basen av stammarna. 


Tidigare inlägg om att övervintra chili: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/att-omvardera-utvarderingar.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/11/chili-kansla.html



onsdag 9 december 2020

Vintersallat, lärdomen från årets trädgårdsliv

Jag brukar säga att oavsett hur länge man odlat, så lär man sig alltid något nytt varje säsong. Nu är det strax över 20 år sedan jag blev huvudansvarig för familjens odlingar och i höstas kände jag ändå att jag inte hade lärt mig så mycket. Allt hade gått bra och det kändes som jag fått in en viss rutin. 😊

Tills jag skulle skörda vintersalladen igår. En nätt liten växt som tål kyla och står ätbar långt in på vintern, även om man måste gräva fram den ur snön. Och det är ju tur att den är så tålig, för....det var precis vad jag behövde göra. Alltså gräva fram den, och inte bara gräva bort ett vanligt snötäcke. Utan jag fick kämpa mig igenom ett rejält takras av snö vid höladans södra vägg. 

Lärdomen är alltså att man inte ska plantera vintersallat där det kan bli takras, på förvintern, i Lappland. Men, till mitt försvar var det ingen lätt sak att räkna ut på förhand. För.....vi har liksom inte takras, på förvintern, i Lappland.

Eller, vi har åtminstone inte haft förr om åren. Snön som faller på hösten brukar ligga kvar, och takrasen kommer först till vårvintern, i slutet av mars. Allt är annorlunda nu, och än mer annorlunda lär det bli framöver vartefter hela jorden värms upp. 😕

Jag fick i alla fall fram ett par tussar, något åtgångna vintersallatsplantor. Blandat med lite finstrimlad svartkål blev det bra i våra pitabröd med renkött, familjens gårdagsmiddag. 😋


Tidigare inlägg om sallat:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Sallat

tisdag 8 december 2020

Vintrig vitkål

Kållandet fortsätter att leverera. Här en av våra vitkålssorter, som egentligen är lite för sena varianter för att passa här i Lappland. Huvudena hinner aldrig sluta sig riktigt. Så det här huvudet är ganska "luftigt" och går inte att lagra så länge. 😊

Men ute i landet har det ändå klarat sig utmärkt tills nu. De foderblad vi fick skala av blir hönsmat, och det här "ljushuvudet" hamnar strimlad i en fräs med asiatisk inspiration, ingefära, paprika och liiiite koriander i. Stekt i massor av ankfett efter senaste slakten.

Mycket gott! 😋


Tidigare kålinlägg: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Kålväxter


måndag 7 december 2020

Trafikdödad räv

Äldste sonen kom hem med en döräv han hittat på sidan av riksväg 45. Som vanligt den här tiden på året så går det åt en hel del ungrävar. Dom har inte hunnit få livserfarenhet nog att undvika de vanligaste farorna.😕

Den här unga damen hade blivit träffad rakt i huvudet, så det blev i alla fall inget långt lidande, tack och lov. Kroppen är rätt mosad men pälsen är delvis fin, så vi ska försöka få ihop till något pannband eller möjligen päls nog att kanta ett par handskar. 👍


Tidigare inlägg om rävar: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/02/roadkill-raven.html

lördag 5 december 2020

En traktor kommer lastad- med löshö

 När man har riktigt goda grannar! Då kan man få hämta ett lass löshö, en lördag i december. 😊

Hö är lite av en lyxprodukt här i norr, numer. De bönder som slagit hö och haft att sälja, har pensionerat sig i raskt takt under det senaste decenniet. Deras marker växer igen, eller blir arrenderade av storbönder. För även här i Lappland måste ju jordbrukare bli så industriella att dom "suger upp" foder från stora delar av regionen. För oss småbrukare återstår att skrapa ihop vårt eget foder, eller tigga smulor från de bönder som fortfarande kan tänka sig att sälja till mindre småbruk.

Tack och lov för grannar alltså!  Gården i Strömåker hade tidigare egna djur, men trots att djuren flyttat så vill dom ändå slåttra lägdorna, för att dessa inte ska börja växa igen. Och vi är så lyckligt lottade att vi har chansen att köpa deras överskott! Tack och lov. Vi arbetar varje år för att utöka våra egna hömarker. Men eftersom vi har synnerligen mager jordmån och alla våra ängar/lägdor är väldigt igenväxta, så tar det lång tid. Vi röjer kanske bara en femtedels hektar nytt höland varje år. 

Under tiden är vi oändligt tacksamma för våra grannar och de få kvarvarnde höbönder som säljer extra foder till oss, till våra lantrasdjur. De älskade Lappgetterna och våra fina Gotlandskaniner här på Forsnäs Hemman. 💗


Inlägg om våra Lappgetter: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Lappgetter

Inlägg om våra Gotlandskaniner:  https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Gotlandskaniner

fredag 4 december 2020

Vinterlik getskitsskyffling

Fast vi är inne på förvintern tar ju inte skitskottningen slut. För djurägare är det ett arbete som sträcker sig året runt. 😊

Den här tiden på året är det praktiskt att skotta ut inomhusutrymmena till getterna inför vintern. Där faller det ju ingen snö, så det är fortfarande lätt att komma in med gödselgrepen och göra rent. 

Skiten skyfflar vi rakt ut i de bäddar i trädgårdslandet som vi sett ut som vintern skitavlastningsområden. Nästa år kommer gödslet från vintersäsongen kunna komma till användning direkt och vi kommer odla kål och potatis i de bäddarna. 👍


Tidigare inlägg om att skyffla skit:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Skyffla%20skit

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/search/label/Skyffla%20skit


torsdag 3 december 2020

Viker fröpåsar på löpande band

Nu är det dags satt ta fram de arbetsuppgifter vi sparat till vintrarna. Bland annat är det dags att vika fröpåsar. Modellen är gammal, man har hittat en sån här påse vid renoveringen av någon av Linnés gamla byggnader. Kanske är det rent av den mest kände Svensken själv som vikit såna här påsar. 😊

De är så praktiska för man kan ta vilken liten pappersbit som helst och snabbt få till en påse som kan hålla värdefulla fröer i tryggt och säkert förvar. Det är en kunskap som sprids inom föreningen Sesam, som jobbar med att bevara och fröodla gammaldags kulturväxter, och vi tänker på den här påsen som "sesam-påsen". Här en länk till hur man viker den. https://foreningensesam.se/vika-fropasar/

Numer viker jag många påsar varje år. Kring 3-400 stycken. Det beror på att vi är med i föreningen Sesam, där medlemmarna delar med sig av fröer dom själva odlat. Och DET i sin tur beror på hur otroligt utsatta fröer är av den storskaliga "fröindustrin". Det lagliga läget är väldigt trängt. Och vissa år under de senaste decennierna har det tydligen varit helt olagligt att dela med sig av egna fröer, även om man gör det gratis. Nu är allt under utredning igen, men de stora firmorna lobbar hårt för monopol och att gammaldags kultursorter helt ska förbjudas eller åtminstone marginaliseras, för att deras fröer ska få vara de enda som används inom all växtodling. 👎

Så, jag viker fröpåsar, många fröpåsar. För att bidra till ett gräsrotsbaserat motstånd till den idiotin. De här påsarna ska få många, många människor att kunna få starta med odling av de sorter vi på Forsnäs Hemman erbjuder i Sesams årsbok som kommer i början av 2021. Bland annat nordligt anpassade sorter som Svedjeråg från Brunskog, chilin Sibirisk Huspeppar och de otroligt köldtåliga och tidiga tomaterna Nordiskt Mirakel och Turboreaktivny.

För att rationalisera påsvikningen har jag börjat använda mig av förpackningspapper som man får med en del varor som kommer med posten. Det är oblekt papper som är perforerat så det kan rivas i remsor, som blir precis lagom stora för att dela i hälften och sen i tredjedelar för att vika små frökuvert i precis rätt storlek. För de särskilt snoffsiga fröpåsarna har jag till och med skrivit ut etiketter. För, nä, det är bara svårt att ta att världen ska vara så jobbig att man inte ska få sälja fröer småskaligt. Så tre av våra sorter, säljer jag faktiskt, kanske helt olagligt, via vår webbutik. 😉

Här för att bli medlem i föreningen Sesam, numer att nästan anse som en rebellrörelse: https://foreningensesam.se/


tisdag 1 december 2020

Smörkål

Vi plockar upp smörkål från landet. Det här är min absoluta favoritkål för att äta rå. Det finns en orsak att det heter smörkål. Den här kålen är enormt mör och mild. Fantastiskt jättegod! 

Den bildar väldigt löst hårt knutna huvuden, man kan säga att det nästan är så det inte alls blir huvuden utan bara en liten "rosett" i mitten av plantan. De inre bladen blir enormt vackert blekta naturligt. Dom blir verkligen smörgula. Ljuvliga, och delikata. Det här är en sorts kål som är bortslösad på att använda till lagad mat, då kan man istället använda mer robusta kålsorter med starkare smak, som vitkål eller savoykål. Smörkålen använder vi enbart som "sallad". 

Tyvärr verkar det som det inte längre går att få tag i fröer. Inte ens när jag söker inom hela EU så hittar jag någon sort av smörkål. Den här sorten, Bloemsdale Gele fanns att köpa hos Lindbloms frö för 5-6 år sedan. Innan det hade jag en sort som var ännu bättre som hette Goldgelber. Men nu hittar jag ingen av dessa längre, Goldgelber har jag letat efter varje år det senaste decenniet och skulle jättegärna hitta igen. Nu håller också min påse med fröer till Bloemsdale Gele på att ta slut och jag är rädd att jag blir helt utan smörkål i framtiden. 

I år odlade jag 10 plantor och även om det är lite väl lite så har jag faktiskt jordslagit stammarna i jordkällaren för att försöka fröodla sorten nästa år. 

Om det är någon som vet vart man får tag på frö de här sorterna (allra helst till Goldgelber) så får ni gärna höra av er! 

Tidigare inlägg om vår kålodling.

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Kålväxter     

söndag 29 november 2020

Isen lägger sig på Vojmån

 Idag såg vi tecknen på att vi snart har istäckt på ån. Små frysta plättar av tunn is som sakta seglar nerför och samlar sig vid selet. Sen staplas det på tills hela vattenytan är full, och efter det får vi (förhoppningsvis) inte se vattnet igen förrns i april, ibland tar det ända till maj innan isen ruttnar och vi har islossning. 

Film från samma tillfälle:


https://youtu.be/qVL95l9rxqI



Här en film från när isen lade sig den 13 december 2018. Men att det var så sent då var elbolagets fel. https://www.youtube.com/watch?v=lXtNcxT56fU

Tidigare inlägg om islossning:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/04/isen-river-pa-vojman.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/04/isen-ruttnar.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/04/forfallet.html



lördag 28 november 2020

Lappbocken Lasse på sitt sista uppdrag

Idag åkte vår äldsta bock Lasse iväg till grannkommunen för att göra sin sista insats inom genbanken för Lappgetterna. 😊

Får vi full pott på årets parningar kommer han sen fått så pass många avkommor att vi får kött i grytan i vår. Och det blir gott kött. 👍


Tidigare inlägg om att äta bockkött:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/11/bock-i-gryta.html

 

fredag 27 november 2020

Vi investerar i värdepapper

Kanske otypiskt oss att göra finansiella placeringar. Men med en garanterad avkastning på nästan 10% på mindre än en månad så tycker vi det är värt det. Vi har alltså köpt frimärken. 

För tredje året i rad kommer nämligen Postnord att höja portot vid årsskiftet, från 11 till 12 kr. Året innan var det från 9 till 11 kr. Året innan det tror jag det var från 7 till 9 kr. 

Deras motivering är att det skickas färre brev, därför blir det dyrare. Vanliga företag får ju i så fall lägga om sin hantering, men Postnord anser tydligen att det enda sättet att lösa det här på är att höja kostnaderna för kunderna. Till skillnad mot breven som minskar så ökar pakethanteringen enormt för dom och företaget går jättebra, men det kan tydligen inte hjälpa upp situationen för brevskrivarna. 

Postnord gick alltså med närmare en miljArd förra kvartalet, alltså en fjärdedels år. Det är en enorm ökning jämfört med året innan, 13 gånger (!!!) mer pengar än förra året samma period. Man kunde tycka att en sån vinst skulle kunna återinvesteras till kundernas godo, men....tydligen inte. 😒

I handen har jag frimärken för nästan tiotusen kr, 9 rullar med hundra frimärken á 11 kr = 9900kr. Om en månad kostar samma pappersrullar 10800kr, en prisökning på 900kr eller 9% bara på den här handfullen rullar. 

Så vi, vi köper frimärken.

Tidigare inlägg om när vi köper frimärken:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/06/fina-frimarken.html

http://forsnashemmanswebshop.blogspot.com/2018/11/frimarks-funderingar.html


torsdag 26 november 2020

Kållandet i snö

Bara för att det är full vinter så innebär det inte att trädgårdssäsongen är slut! Efter varje snöfall så drar vi av och tömmer presenningen på snö, så att det går lätt att komma åt kålen när vi behöver den. 😊

Mycket har vi skördat och det ligger i jordkällaren, vitkålshuvuden och rödkålen och en del av den röda spetskålen Kalibos. Men en hel del står kvar i landet och där klarar den sig fint! Grönkålen tar vi aldrig in, den får stå tills den är uppäten, svartkålen kommer vi äta nu snart vartefter och savoykålen klarar sig bra den också. 👍

Här ett jättefint savoy-huvud som är lika fräscht nu som det var i september. I bakgrunden står snödrivan mer än halvmeterhög.  


Tidigare blogginlägg om vår kålodling:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Kålväxter



onsdag 25 november 2020

Gotlandskaninerna käkar skörderester

Jag har tagit mig för att börja sortera utsädet till kommande år. Här har jag fått en bytta bortrensade skidor från bondbönorna, och dom går inte till spillo. Gotlandskaninerna uppskattar allt grönt "skräp" som kommer från vår fröodling. 😊

Särskilt nu när maten mestadels är hö, så är det poppis när matte kommer med allt från ärtris till vitsenapens stjälkar. 

Här ser vi delar av koloni Aftonsol som smaskar i sig. 


Här mer om våra Gotlandskaniner:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Gotlandskaniner

tisdag 24 november 2020

Vattentunnorna invintras

Nu tömmer vi de sista vattentunnorna. Men ända fram tills nu har vi kunnat ge vatten till alla våra djur utan att ta från vår egen brunn. 👍

Under förvintern får vi hacka hål i isen varje dag och sen ta vatten. Men nu är alltså isen så tjock och det vankas ständiga minusgrader framöver. Så idag välte vi alla tunnor upp och ner efter vi hackat hål i isen.

Det är den sista arbetsuppgift vi har som påminner oss om det varma halvåret som gått, nu är vintern verkligen här. 💗


Här syns också min upphöjda odling vid höladans sydvägg, det bästa odlingsklimat vi har här på Forsnäs Hemman, som bland annat producerade en pumpa och en mogen squash i somras! 

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/pumpor-utomhus-i-lappland.html


Tidigare inlägg om vattentunnorna:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/10/tomma-tunnorna.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/11/kokstradgarden-en-regnig-novemberdag.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/06/lat-oss-prata-om-vadret.html

måndag 23 november 2020

Orre till middag

Så fick Husbonden skjuta sig en fin orrtupp idag, äntligen. Det verkar ha varit ett bra år för skogshöns, men fram tills nu har fåglarna ändå gäckat mannen. 

Det här var dock en stor fin gammtupp som kanske kommer ge kring 8 hekto i grytan. En god, rejäl middag för hela stora familjen. 

Tidigare inlägg om jakt på skogshöns:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/search/label/Skogsfågel



söndag 22 november 2020

Äta fulpotatis

De här första veckorna efter potatisskörden så äter vi upp fulpotatisen. Alltså den som blivit skadad vid uppgrävningen, eller de som blivit sorkgnagda. 

De potatisarna går inte att lagra, men smakar lika gott som "finpotatis", så vi börjar alltid med att äta upp fulpären. Idag blev det en god potatisgratäng. 😋

Tidigare inlägg om potatis på Forsnäs Hemman:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Potatis