tisdag 12 november 2019

"Räliga" rotfrukter?

Jag plockar fram en handfull rättikor och majrovor som jag sådde i mitten av augusti. Eftersom hösten blev så kall här i Lappland hann dom inte bli särskilt stora. Som rädisor ungefär. 😏
Jag skördade dom för någon månad sedan, i mitten av oktober och sedan dess har dom legat i grönsakslådan i kylen. Hade man varit Skåning (som käre Husbonden som är född i Slottsstaden, Malmö) så hade man kanske kallat dom "räliga". 😛
Men dom är faktiskt i perfekt skick, och fick nu chansen att hamna i en god svampsoppa. 👍

söndag 10 november 2019

Vintersådder

I helgen har jag gjort de sista vintersådderna här i kallaste Lappland. Totalt 5 bäddar. På tisdag kommer det första riktiga snöfallet så nu är det verkligen sista chansen att så. Bäddarna är färdiggrävda, krattade och med sårader dragna innan frosten gjorde allt stelfruset för ca 10 dagar sedan. 😊
Jag strör ut tinad jord över de nysådda fröerna.
Nu borstar jag bara bort den lilla centimeter snö som kommit, sår fröerna och sen fyller jag på i såraderna med jord från en påse som står upptinad inomhus.

Jag höstsår de klassiska rotfrukterna som lämpar sig för höstsådd. Morötter, palsternacka, haverot, rotkardborre och persiljerot/persilja. Alla de är växter som övervintrar under snön, hela vår långa Lappländska vinter  och kommer igång snabbare än något som sås på våren. Kanske är det som Lena Israelsson funderar, att vårens ständiga tina/frysa/tina process gör fröerna lite extra "möra" och ger dom chans att gro både lättare och fortare än såna fröer man sår på våren. 💗
I år har jag också provat att vinterså piplök, gräslök och dill. Det jag inte vintersår här i norr är sallat eller kålväxter/rovor av någon form. Ibland läser man att det ska funka, men här i allra kallaste nord har jag haft mycket lite framgång med de växtfamiljerna. Och, egentligen behöver dom inte heller försås, för dom växer snabbt och bra nästa år när våren kommer.

Men de där rotfrukterna jag räknat upp ovan, som är så sega att gro, dom vinner man enormt på att vinterså. 👍

*Vintersådd är alltså inte alls samma som vinterodling. I och med de här sådderna är allt mitt trädgårdsarbete utomhus helt färdigt, ända fram tills i maj nästa år. Här i Lappland finns det varken ljus eller plusgrader nog under kommande halvår, så "vinterodling" är inget vi ens tänker på.

lördag 9 november 2019

Svanen är helt solo

Vi hade en trumpetande svan som ensam cirklade varv efter varv över gårdsplanen idag. Kanske trodde han att våra vita Blekingeankor var efterlängtade släktingar.😏
Nu är svanar ovanligt härdiga. Dom anses vara "flyttfåglar" tillsammans med gräsänder och andra andfåglar, men dom flyttar egentligen oftast bara till närmaste öppna vattendrag. Det gör att man ibland kan se svanar som stannar kvar genom hela vintern också i allra kallaste och nordligaste Sverige. Om dom bara hittar en forssträcka som håller sig öppen även vid -35C.😅
Som här i Kaalasjärvi utanför Kiruna i januari i år: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/35-minusgrader-men-svanarna-badar-anda

Hos oss fryser ju Vojmån dock till helt och hållet under våra Lappländska vintrar och svanarna brukar vanligen flytta innan den här tiden på året, även om vi haft individer tidigare som hållit ut tills allra sista vaken är frusen.

Svanarna är också några av de allra första fåglarna att återvända nästa vår.
Det ser vi fram mot! 😊

torsdag 7 november 2019

Pumpaskörd zon 8

Nu är alla våra mogna squash/pumpor vägda, dokumenterade och sammanräknade. Här i (kallare än) zon 8 måste dessa värmeälskande grönsaker absolut odlas i växthus. Vi har alltid provodlat de tidigaste och mest köldtåliga sorterna på friland i bästa läge varje år, men bara fått någon enstaka squash av den typen man äter omogna och då ändå enbart fått såna omogna att skörda under de allra varmaste somrarna. 😏
Men i vårt stora fina växthus får vi ändå skörd. Det blir ingen jätteskörd, de pumpor som växer fram är ofta bara en fjärdedel eller en tredjedel så stora som sorten sägs bli under "normala" växtförhållanden. Och vi får också oftast bara en pumpa per planta, även i de fall där det egentligen sägs kunna komma 3-7 stycken.

Fast i Lapplands kallaste delar är vi inte kräsna, utan jätteglada!  😁 Här slängs inte ens de rätt smaklösa helmognade squasharna till hönsen. Även dom blir människomat, dom hamnar upptärnade i grytor och soppor även dom. Det är ju ändå MAT, som vi själva kunnat odla! Och vi uppskattar särskilt att de här fina grönsakerna är så lätta att lagra, inte kräver kylskåp eller frys och håller länge, ibland ända in till nästa sommar stående i bokhyllan i vardagsrummet. 👍

Totalt fick vi ganska exakt 20 kilo av alla de här olika sorterna, på ca 20 kvadratmeter av växthusets odlingsbäddar. Ironiskt nog är den utmognade sommarsquashen den mest rikgivande, trots att den egentligen inte är gjord för att mogna ut och lagras, utan ska användas omogen. Jag har ändå låtit alla mina plantor skapa mogna frukter då just den här sorten är väldigt ovanlig och vi behöver odla egna fröer av den. Den kommer från norra Kina och heter Dongyan Vit. Så här i andra generationen har den brutit ut och är allt från mörkgrön till knallgul till vit, men alltid jättetidigt och ger alltså stora fina frukter. 💗

Bilden visar alltså, från vänster:
Dongyan vit- egentligen en sommarsquash, god (har provsmakat en frukt) och mycket tidigt, flera veckor tidigare än alla andra testade sorter. Lagrar väl, åtminstone 2-3 månader men ger i de fallen bara ett rätt intetsägande fruktkött som i och för sig passar utmärkt i grytor och som redning i soppor.
Tidigare inlägg om sommarsquash Dongyan vit.
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/12/froodlad-kinesiskt-sommarsquash.html 

Snett neråt höger på bilden, 3 ljusorange pumpor- Golden nugget, en buskväxande pumpa som vi hade två plantor av, dessa tre frukter kom från samma planta (men är pollinerad från den andra plantans blommor). Den andra började ge honblommor först in i september och var därmed alldeles för sen att ge mogen frukt.

Snett uppåt höger från dem, 7 mörkgröna små rondini-pumpor, sort Rolet. Ger hos oss en enda frukt på en spenslig planta. Vi odlar dom så att 3-5 st får klättra upp kring varje bärlina, lite på samma sätt som störbönor.

Snett uppåt, alldeles vid väggen, 4 orange pumpor av "klassiskt" halloweensnitt. Det är tre olika F1 varianter av mycket tidiga pumpor, Flatso F1, Chucky F1 och Racer F1. Alla tre ska enligt växtbeskrivningen vara lika tidiga och ungefär lika stora, men enbart Flatso gav tillräckligt här hos oss för att kunna räknas som lovande. Den gav t.ex. den enda pumpa som inte syns i översiktsbilden här ovan, alltså vår halloweenpumpa. https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/halloweenpumpan.html
Bredvid åt höger, fem mörkgröna räfflade acorn-pumpor. Två olika sorter, Reno F1 som gav oss två stora pumpor var per planta. Och dom var nästintill lika tunga som informationen angav. Dom skulle väga ca 7 hg och vägde mellan 5 och 7 hg. Strålande! Dessutom en mindre pumpa av sorten Autumn Deligt F1, som bara gav denna lilla frukt på 4 plantor. Inte något att satsa på framöver kanske. 😏

Nedanför dom tre ljusgula spaghetthi-pumporna av den allra tidigaste sorten. En på varje planta, från ca 400gr till lite över 700gr Förra året fick vi en som var betydligt större (2 kg)  från den enda sort som finns att köpa i Sverige, men den pumpan var också senare. Och då fick vi alltså bara en pumpa på tre plantor, nu en pumpa på varje planta. Fruktköttet liknar mest den mogna sommarsquashen högst upp. Inte nån stark egen smak, men går ju bra att integrera i en soppa eller gryta. Där kan till och med "smaklösheten" vara en fördel, för det suger upp och fördelar smaken från övriga ingredienser. Lite som potatis eller pasta, som man ju ofta använder spagettipumpa till. 😊
Här förra årets spaghettipumpa, av en senare sort alltså. http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/11/spagettipumpasucce.html

Högst upp till höger tre Kroshka. Den största väger 1745gr, sen 600gr och 450gr. En pumpa på varje planta. Det är bra, för att vara hos oss i Lappland. Men den här kalla och solfattiga sommaren gjorde ändå att största pumpan blev bara hälften av förra årets största pumpa, som också var en kroshka. 👍Här:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/06/pumpasoppa-med-kroshka.html
Kroshka är absolut en sort vi absolut kommer fortsätta odla och kommande år ska vi också ta fram egna renpollinerade fröer.

Längst ner en av våra mest spännande, och utmanande sorter. Den knallorange nordkinesiska pumpan Dongyan röd, som verkar vara av Uchiki Kuri-typ, extra jättejättesnabb att mogna fram och ....rätt liten. De fem största frukterna, som jag ska ta fröer från ligger på mellan 300 och 450 gram. Enligt frökällan ska dom ligga på mellan 0,6-1 kg så...det är inte illa att vi får upp dom på nästan hälften. Och dom är goda. Riktigt orange och så där sött nötiga som de bästa pumporna här. Det ska bli väldigt spännande att se vad våra egna fröer av den här sorten kan producera kommande år.
Här tidigare inlägg om den ultratidiga pumpan Dongyan Röd (och flera av de övriga pumporna vi skrivit om i det här inlägget).
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/08/tidiga-tidiga-pumpor.html

Överlag, pumpor är kul! Även i Lappland! Men dom är rejält utmanande här i allra Kallaste Nord. Vi ska absolut försöka fortsätta odla dom, och inte minst satsa på att fröodla från våra bästa exemplar, så får vi hoppas att framtiden blir allt mer fruktsam. 💪

Uppdatering 9onde november:

Och nu har vi käkat upp några av de minsta Dongyan röd. Ugnbakade i halvor eller kvartar med lite isterfett på. Till det köttstycket semitendinousus av ren, en av de tre hamstringsmusklerna på lårets baksida. Eller som det kallas på "vardags-stycknings-vokabulär", saltrulle. Men här alltså långstekt i ugn på låg värme och inte längre än att det var både rosa och saftigt på insidan. Detta var rena restaurangmaten! 😋 Gällande själva pumpan Dongyan röd så är det intressant att notera att trots att alla de här pumporna var helt mogna, så hade en del en tydlig grön rand innanför det orange skalet, medan andra inte hade det. Alla smakade dock likadant. Mycket gott, rätt likt sötpotatis. Och det kan vara värt att nämna att även skalet på de här pumporna var fullt ätbart och smakligt. Dom är ju dock våra minsta av den här sorten, så vi får återkomma med hur skalet på de större som får mogna längre smakar. 👍





tisdag 5 november 2019

Snötäckt och stenhårt

Odlingssäsongen tar ju slut här i kallaste nord ungefär nu varje förvinter, men inte lika tidigt som man ibland tror. Det räcker inte med att alla blad har trillat av träden, eller att det är frostnätter varenda natt. Inte ens när det ligger snö över hela marken är egentligen odlingssäsongen över. 😊
Nej, det som bestämmer att trädgårdsarbetet är slut här i Lappland, det är när tjälen väl går ner i marken, och vissa höstar tar det ganska lång tid. Vi brukar dessutom täcka de land vi vill höstgräva med växtrester och presenningar och på det sättet hindras jorden från att frysa ganska lång tid in på förvintern. Så därför kunde jag alltså stå och gräva nya såbäddar i helgen. 💗

De två senaste nätterna med sina nedåt -20C har dock drivit ner frosten hela vägen ner i bäddarna, och därmed är själva grävsäsongen över.

Helt slut på trädgårdssäsongen är det dock inte. De här bäddarna jag förberett är i och för sig stelfrusna nu. Men jag drog upp sårader redan innan och nu de närmaste dagarna är det alltså dags för årets sista sådder. 👍

Ett tidigare inlägg om sent trädgårdsarbete:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/11/en-smutsig-liten-hemlighet-med-var.html

söndag 3 november 2019

Att odla råg

Vi har odlat råg länge nu. Under mer än ett decennium. Vi bevarar två olika sorter, som vi odlar växelvis vartannat år eftersom råg är vindpollinerad och därför korsar sig om man odlar olika sorter samtidigt med mindre än nån kilometers mellanrum.
Norrbottens Lantråg, några lägre plantor i den vita hinken till vänster och en riktig praktplanta till höger. Ca 230 cm hög.
Våra två sorter är Norrbottens Lantråg, som är en härdig och produktiv sort med stora kärnor. Vi odlar också Svedjeråg från Brunskog, som är en traditionell, nordlig och väldigt gammal sort som ger mindre kärnor. Men som ändå väl står sig i produktion jämfört med mer moderna sorter. Vi har fått tag på båda sorterna från föreningen Sesam. (https://foreningensesam.se)
Jag pluggsår Svedjeråg från Brunskog, midsommar 2019. Skörd väntas nästa höst 2020. 
Att odla råg är lite speciellt. Först och främst är den tvåårig. Det innebär att man sår rågen vid midsommar första året, sen utvecklas den under sensommaren och hösten till stora tuvor. Och råg ska sås otroligt glest. Därför försår jag gärna rågen i brätten (vid midsommar). På det sättet kan jag senare, i augusti, plantera ut småplantor och veta att det inte blir några tomma fläckar i landet kommande år.
Låga 2 månaders plantor i ramen närmast kameran, fullvuxna plantor med mognande ax i den högre lådan. Foto från mitten av september. 
Råg ska alltså växa enormt glest. Traditionellt ansågs att man bara skulle så en rågplanta på en yta stor som ett laxskinn. Alltså skulle varje rågplanta få motsvarande ca 45X45 cm yta. När man ser de enorma tuvor som hinner växa upp redan till första hösten, så inser man varför de behöver så stor plats. Det gör också att man inser hur otroligt stor "utväxling" man får på varje korn råg.  😊
Samma odlingslådor ovanifrån. Mitten av september. Den mognande säden Norrbottens Lantråg till höger och de två månader gamla tuvorna av Svedjeråg från Brunskog till vänster. Samt en liiiten glimt av Lokförare Bergfelts jätteärt i den rostiga tunnan åt vänster, och det senmognande kornet Sivert naketkorn i odlingslådan längst till höger. 
Varje litet planterat rågkorn ger enorma mängder korn i skörd. Men alltså först ett och ett halvt år efter man sått plantan. Jag har försökt göra en vag överslagsräkning, och funnit att om man odlar en kvadratmeter med korn under två år så får man ca 30% mer skörd än om man odlat råg där under två år.  MEN då är också råg betydligt tåligare under dåliga år, som förra året 2018 då det var svår torka. Vår råg levererade ändå ca 70-80% av normal skörd! Genom att den hinner få såna djupa rötter under det första tillväxtåret att den inte alls är lika torkkänslig.

De tuvor som växt upp första hösten ska betas ner av djur den hösten, sägs det traditionellt. Men man kan lika gärna ta bort bladen ner till nära markytan på tuvorna genom att t.ex. vrida av dom som på bilderna och filmen, eller skära av dom. Sen får plantorna övervintra. Året efter (år 2) så kommer tuvorna att skjuta nya gröna blad otroligt tidigt på våren, även här i kallaste Lappland. Och sen sätter plantorna igång med att reproducera sig. Dom sänder iväg ax i enorma mängder. Varje tuva kan skapa 30-50 ax och varje ax kan producera 30 till över 70 korn. Så det blir en väldigt stor skörd på varje litet korn man satte då för 1,5 år sedan.
Vrider av en tuva med råg, oktober 2019.
Rågen står grön och fräsch även långt in på hösten här i Lappland. Det gör att den är otroligt attraktiv för alla betande djur. Eftersom jag läst att tuvorna skulle betas för att övervintra bättre och för att ge mer ax (bättre bestockning) så testade jag detta våra första år. Våra enda gräsätande husdjur på den tiden var marsvin, så dotterns hjärtegryn Star och Fifi fick bo och äta gott i en specialgjord bur som täckte halva råglandet, medan andra halvan fick vissna ner och övervintra med hela de gröna tuvorna intakta. Resultatet var tydligt, fast dom växte precis bredvid varandra så var våra marsvinsbetade rågplantor betydligt finare. Alla överlevde, medan en tredjedel av de obetade dog helt. Och de betade gav betydligt finare plantor och mycket större skörd år 2. Så, sedan dess har vi antingen låtit beta plantorna, eller vridit av bladmassan och sen givit den till djuren som verkligen älskar att få så fint och färskt grönt under senhösten/förvintern.
Överst marsvinen Star och Fifi som var experiment-betare för våra rågodlingar. Nedan Ölandsgässen, som visade sig vara lite väl ivriga och faktiskt betade ihjäl stora delar av våra rågplantor några år senare.
En liiiten varning. Ett par år lät vi våra Ölandsgäss beta rågen, det verkade praktiskt då dom var frigående och helt automatiskt började beta rågen då annat grönt hade givit upp här i norr. MEN, gässen var bara alltför idoga. Dom betade ner plantorna ända in i rötterna och då kunde inte ens rågen återhämta sig året efter. Vi lyckades lösa detta genom att låta gässen beta tills det var "lagom" nerbetat och sedan stängsla för rågodlingen, men man ska alltså hålla ögonen öppna med vissa särskilt idoga betande djurslag.
Så här ser plantorna med avvriden råg ut, efter några snöiga nätter. November 2019. 
Framåt mitten av juli börjar "rågen ryka", som det heter. Dom släpper alltså sitt pollen rakt ut i vinden och hoppas att de minimala pollenkornen ska hitta pistillerna som samtidigt sticker ut från den blomma som ska bilda varje litet sädeskorn på alla ax. Så alla, både manligt pollen och kvinnliga blommor, släpper gärna loss allt så samtidigt som möjligt.
Rågen förbereder sig för att ryka. År 2016, Svedjeråg från Brunskog vajar högt över mitt huvud som når upp till helt normala 170 cm, så rågen ligger på 160-230 cm. 
När axen väl pollinerats ska själva sädeskornen alltså bara mogna. Och det går vanligen riktigt bra även här i Kallaste Nord. Trots att det finns nån slags myt om att man inte kan odla råg här norrut (som inte riktigt stämmer, se nedan) så har vi lyckats utomhus, helt utan extra insatser under 9 av 12 år. Och två av de tre kallaste åren har vi ändå lyckats halvvägs genom att rycka upp plantorna när vi märkt att det börjat bli för kärvt under hösten, och en sen och kall sommar gjort att inte kornen blivit tillräckligt frosttåliga. Då har de uppryckta plantorna ändå till stora delar kunnat mogna klart med rötterna i hinkar, inne i frostfria utrymmen, som i vår hölada. Så var det i år t.ex. det är därför ni kan se på bilden högst upp att jag står med hela plantor, rötter och allt i hinkar.
Nu är det nära att det ryker. Norrbottens Lantråg, juli år 2019, kring 160-230 cm hög. 
Så vart kan man odla råg? Över större delen av Sverige! Här uppåt fjällnära Lappland var ju korn den vanligaste nybyggargrödan. Men när jag började läsa på om sädodling i norr, så hittade jag en berättelse om att man odlat råg uppe på Stöttingfjället, här ovanför oss i Vilhelmina skogsmarker, på vägen mot Lycksele. Det inspirerade mig till att börja provodla lite råg av traditionella sorter här på Forsnäs Hemman, och det har alltså gått över förväntan. Rågen är minst lika härdig och givande som våra snabbaste och mest anpassade former av korn. De lyckas alltså mogna ut minst 3 år av 4. Och ännu lite mer med viss hjälp.👍
Några fina fullmogna ax, som producerade fulltaligt även efter den torra sommaren 2018. 
Tyvärr sparade jag inte ner den text jag hittade om rågodling på Stöttingfjället (byn Risträsk) tidigt i internets historia (på -90talet), och numer verkar den hemsidansidan vara borttagen från nätet. Om någon vet vart jag kan hitta åt texten igen så får ni så gärna höra av er. Det känns som en viktig del av vår kulturhistoria som bara försvunnit, när jag inte har någon källa på denna info. Men, tack och lov vet jag ju, via egna odlingar att det går utmärkt att odla råg i Lappland.💗

Kort sagt; har du bara några kvadratmeter över, odla råg! En lätt gröda som är rolig att odla och ger massor! Man behöver verkligen inte ha stora fält för att få en fin skörd. Det räcker med en vanlig bädd i ett trädgårdsland. Så kan man få chansen att baka några goda råglimpor under vintern! 👍

Tidigare inlägg om att odla råg:
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/01/talig-rag.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/06/sar-svedjerag.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2016/07/ragen-ryker.html





fredag 1 november 2019

November 2019, Forsnäs Hemman

Ny månad, ny bild från Forsnäs Hemman i Lappland. Solen går ner strax söder om Vojmån. 😊
Numer har vi konstanta minusgrader och allt tidigare solnedgång. Den här bilden är tagen strax före kl 15 på eftermiddagen och solen syns precis över skogsranden på sydsidan av Vojmån, där den glimtar mellan snötyngda grenar på granen. Idag går solen formellt ner under horisonten kl. 15,34. Eftersom vi har en rätt hög skogsrand mot söder så ser vi den inte alls efter klockan 15. 😏

Det betyder ändå att vi har nästan 8 timmar dagsljus nu och en lång period av både gryning och skymning, så än har vi gott om tid för allt utomhusarbete vi nånsin kan behöva. 👍

Vi bor så pass långt söderut i Lappland att vi aldrig har kompakt mörker, inte ens när det är som mörkast, och solen inte ens orkar sig över granskogen här på bilden. Utan vi har en fin ljus himmel, mellan ca 10-14 på dagarna, även kring midvinter när det är som mörkast, men då ser vi aldrig själva solskivan där några veckor. Det är helt Ok det med. Faktum är att jag ser fram mot det! 💗

Några tidigare utsikter från Forsnäs Hemman:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/11/november-utsikt.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2014/06/harr-till-middag.html

onsdag 30 oktober 2019

Gotlandskanin till nya marker

Igår fick en av våra finaste honor flytta till ett nytt hem. Vackra blåfärgade Aegopodium, med vita wienertecknade fält, bor på en annan bondgård här i Vilhelmina nu. Hennes mamma och dotter bor dock kvar hos oss i kolonin Aftonsol. 😊
För varje kanin vi har i avel skriver vi en kort beskrivning på vår hemsida. Namn, kön, genbanksnummer, födelsedatum, närmaste förfäder (för att ev. köpare lätt ska kunna matcha sina avelsdjur med våra), vikt och en kort beskrivning av prestation. 👍

Aegopodium fick alltså förutom den här första kullen förra året, ytterligare en kull på 8 ungar och i år en kull på 8 ungar. En mycket fin hona med andra ord, som nu får en chans att påbörja ett nytt avelsarbete på en ny gård. 💗

Namnet Aegopodium är det vetenskapliga namnet för växten kirskål. Vi namnger alla våra kaniner på det sättet för att vi då får helt unika namn på våra kaniner (ingen Stampe eller Hoppis här), och då är dom lättare att hitta i föreningens register.
Här ett tidigare inlägg om det:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/01/gotlandskaniner-till-registret.html

Här vår hemsida om just Gotlandskaninerna:
https://forsnashemman.blogspot.com/p/gotlandskaniner_22.html

Taggade inlägg om Gotlandskaniner på huvudbloggen:
https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Gotlandskaniner

Taggade inlägg om Gotlandskaniner på gamla "Vardags-bloggen":
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/search/label/Gotlandskaniner

tisdag 29 oktober 2019

Halloweenpumpan

Årets halloweenpumpa, för andra året i rad är vi alltså självförsörjande på egna pumpor. Och här i kallaste Lappland, så är det inte så där väldigt enkelt att få fram fina mogna pumpor. Men vi odlar dom i växthuset och lyckas få fram några fina varje år.
Och av "resterna" gör vi vår goda pumpapaj, recept här:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/11/pumpa-paj.html


Här är ett litet inlägg från för några år sedan som ger tips om hur man kan fixa världens roligaste halloween-promenad i en liten by i glesbygden. Det här var så roligt för barnen att dom fortfarande talar om det, fast nästan alla är tonåringar nu.
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/10/en-riktig-halloween-upplevelse.html

Några gamla gummimasker, ett lakan, och pannlampor och ficklampor gjorde vår gårdsplan till en  fullständig helkväll för byns 8 barn när dom skulle gå på sin "bus eller godis"-runda. Blogginlägget innehåller också tips om hur man karvar pumpor utan pumpor (man använder apelsiner) och hur man får grannarna att bli "taggade" på att barnen ska gå sin godisrunda:


måndag 28 oktober 2019

Chilihosta

Påklädning inför chiliresningen. 😊
Förutom munskydd för att undvika chilihosta brukar jag också ta på mig tunna handskar för att undvika diverse problem som att man råkar peta sig i ögonen lite obetänksamt. 😅
Så nu blir det en handfull burkar till med inlagd tapaschili. Smask! 😋

Tidigare inlägg om vår tapaschili:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/09/inlagd-tapas-chili.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/11/cilli-i-posten.html

Fröer här: https://forsnashemman.se/orter/froer-till-tapas-chili

söndag 27 oktober 2019

Vintern är här

Idag kom vintern, det vräker ner snö och, den här omgången vit nederbörd kommer inte smälta bort. 😊 För vår trädgård är det helt perfekt. Ingen svår barfrost, snön isolerar och kommer göra att lite känsliga växter som myntor, luftlök och oregano kommer överleva vintern utan problem.
Så nu håller vi tummarna för framtida konstanta minusgrader! De kommande 10 dygnen ser lovande ut enligt väderlekstjänster. 👍

Här en 20 sekunders film som visar det täta snöfallet.
På den här länken kan man se filmen i bättre upplösning: https://youtu.be/CzDckZ7SxRI

Här tidigare inlägg om oregano:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/08/odla-oregano.html

Och om fördelarna med tidigt snöfall:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/12/skoteranvandningen.html



fredag 25 oktober 2019

Sötrönnbär

Våra sötrönnar levererade bra med bär i år. 😊
Det är elfte året efter dom ympades år 2008. 2014 kom de första enstaka klasarna, vilken triumf att det hade funkat och att vi fick smaka "Nordens citron" som de här bären också kallats. Förra året var inget rönnbärsår överhuvudtaget. Men i år fick vi många fina klasar.
Vi har använt dom i måltidsdryck, vi torkade till "russin" och här är en bricka som jag styckfryst. De här bären hamnar i en påse i frysen som det är lätt för sonen att öppna och hälla upp en liten skål av till mellanmål. Den kommer inte bli långlivad kan jag lova. För det här är goda bär och träden är ännu bara halvstora så framöver ser vi fram mot enorma skördar från våra två sötrönnar. 👍

Här tidigare inlägg om våra sötrönnar:
https://forsnashemman.blogspot.com/2014/09/talmodig-odling.html

Och här ett inlägg om frysta bär som "mellis":
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2013/01/frysta-lingon.html



torsdag 24 oktober 2019

Ullrullar

Mitt i skördetiden finns det sällan tid för handarbete. Men idag gjorde jag ändå några ullrullar. 😊
När Husbonden har sålt en slända brukar vi alltid skicka med en liten ullrulle så att det går att börja provspinna direkt. Och det blev slut i lagret på mina tidigare ullrullar så nu tog jag fram kardbrädan och min fina färgade ull och gjorde en bunt nya ullrullar. 👍

Ullarbete är så kul, nu känner jag mig ganska så klar med trädgård och odling för i år och ser fram mot en vintersäsong med hantverk. 💗

onsdag 23 oktober 2019

Bladkål

Nu skördar jag kålen, och jordslår den i matkällaren. I år har vi främst odlat bladkål, alltså kål av den typen som inte bildar huvuden, utan där bladen är själva maten. Det har gått mycket bra för oss, trots enorma mängder kålmal, redan tidigt på säsongen. Så tidigt som i år har jag aldrig någonsin upplevt dessa flygfän här i Lappland, i kallaste nord. 😮
Så här fin skörd fick vi för att vi använder bra insektsnät (Rantai 0,8X0,8) och sprutar med den naturliga bakterien Bacillus thuringiensis (säljs som Turex), som ger eventuella larver så svår magsjuka att dom dör innan dom hinner äta upp bladen. Och innan dom hinner lägga ägg för en ny generation. 😏

Det här är två olika sorter. Den kompakta krusiga till vänster är Westland Winter. En traditionell sort av grönkål som tål mycket låga temperaturer, i södra Sverige sägs den kunna övervintra utan problem. Den högra sorten är mycket speciell. Den heter White Russian, och sägs vara en korsning mellan en vanlig grönkål och en växt som kallas sibirisk bladraps. Den är enorm, och även om bladen är sitter glesare än på en grönkål så ger den lika mycket skörd totalt. Eller mer, för även bladnerverna är delikata. Och bladen, dom är helt makalöst goda! 😋

Dom sägs ha vunnit en smaktest-tävling över olika bladkål i norra Amerikat, och det kan jag förstå. Här på hemmanet håller familjen just denna kål högst över alla andra i smaklighet. Tur då att den ger såna enorma plantor! 💗

I år har jag odlat många plantor av dessa två sorter, för nästa år ska jag fröodla just de här. Och en lyckad fröodling av kål kräver att man helst använder minst 20 plantor av varje sort. Fördelen är ju att man kan använda bladen som mat samtidigt, för det är bara stammen (stocken) som behöver övervintras för att ge frö året efter. Så dessa kommer jag nu "plocka rent", förvälla och frysa in stora delar av bladen och en del av stjälkarna från White russian. Sen får stammarna stå jordslagna i hinkar i jordkällaren fram tills i mars ungefär då jag tar fram dom och börjar förbereda dom för blomning och frösättning nästa sommar. 👍

Tidigare inlägg om att odla kål:

tisdag 22 oktober 2019

Favoritkniven lagas

För några dagar sedan sprack skaftet till Husbondens favoritkniv. Det var ingen överraskning. Kniven har sett skröplig ut länge, och den är uråldrig. Den var gammal redan när vi hittade den på second hand, för många år sedan. 😏
Men såna knivar håller ju också ofta fantastisk kvalitet i bladet. Och, nu när Husbonden är så bra på träarbete så var det ju ingen sak att fixa ett nytt skaft. 👍

Han använde till och med samma träslag. Det gamla var i mahogny och eftersom vi har en del återvunnen mahogny i lager (från en gammal båt som nedmonterats och kan återbrukas) så blev också det nya skaftet i mahogny.

Nu får vi hoppas att kniven med skaft håller ytterligare minst 20 år.💗

Tidigare inlägg om att lappa och laga, på vår gamla blogg:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/search/label/Lappa%20%26%20laga

måndag 21 oktober 2019

Rökt chili

En näve Espelettechilis som vi rökte igår. SÅ vackra! 😊
Vi har redan malt några och använt i en köttgryta. Väldigt gott! 😋

Totalt fick vi nära ett hekto av just Espelettchilisarna. Det kommer räcka till mycket god mat i vinter! 👍

Tidigare inlägg om chilis:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/03/chiliodling-i-toppskick.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/09/inlagd-tapas-chili.html



söndag 20 oktober 2019

Cykel till svampskogen

Vi har haft en ljuvlig senhöstdag här i Lappland, och jag unnade mig en timmes ledigt från all inkokning av skörden. Nu åker jag ut i svampskogen istället! 😊
Vi försöker vanligen undvika att använda bil när vi inte behöver. Så det är oss främmande att åka till de höga fjällen, ca 20 mil bort för att plocka gula kantareller, även om det är faktiskt alltså är i vår kommun. Vilhelmina är landets 9onde största kommun till ytan, bara något mindre än hela Skåne län. 😏
Vi plockar istället bär och svamp bara i markerna närmast omkring vårt hemman. Jag brukar säga att jag sällan är längre bort än att jag alltid kan höra våra Ölandstuppar gala.

När jag åker som allra längst bort, nån kilometer från Forsnäs Hemman, tar jag cykeln. Vi har två cyklar som vi delar på, hela familjen. Det räcker gott och gör att även jag, med min ME kan orka ta mig iväg på en kortare strapats till svampskogen. 💗

Tidigare inlägg om svamp:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/search/label/Svamp

Tidigare inlägg om cykel:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/04/cykel-semester.html



lördag 19 oktober 2019

Slutskörd.

Nu är det hektiskt. Det blir superkallt inatt och vi har jobbat dygnet runt nästan denna vecka för att få in allt. Här en vacker skördekorg från växthuset som vi ska göra något alldeles extra med.😊
De här grönsakerna ska rökas!
De ska bli rökt chilipulver. Och syrad, rökt chilisås, enligt Farbror Gröns recept. Vidare får vi infrysta rökta paprikor till fantastiska gourmetgrytor i vinter och slutligen såklart enormt smaskig Baba ganouch. 😋
Att auberginerna har producerat såna mängder ända fram tills nu i mitten av oktober är helt otroligt!
I Lappland! 😳
Jag är faktiskt lite chockad! 💗

torsdag 17 oktober 2019

Vi tömmer växthuset.

Andra dagen på sista fasen av växthuset i år. Imorgon kommer det vara helt tomt och några av hönsen får flytta in för att städa ett tag. 😊
Bland alla gröna tomater och mängder av paprikor så gläds jag lite extra åt att skörda några bönor som får bli en senhöstdelikatess. Samt den allra sista pumpan vi tog in. Inte stor, men eftersom det är en otroligt ovanlig sort så är man tacksam även för de små. 💗

Sammanräkningen av pumpaskörden ska ske under helgen, liksom potatis-invägningen. Vi får återkomma med resultat. 👍

onsdag 16 oktober 2019

Wonky cucumbers.

Alltså underligt formade gurkor, det är det man får nu på slutet av säsongen. 😊
Dom här skönheterna hittade vi när vi nu rensar ut växthuset. För kylan fortsätter och nu börjar den hota att krypa in även innanför kanalplasten. Men oavsett utseende, så är dom här små gullpluttarna lika goda som gurkor av normal form och storlek. 😋

tisdag 15 oktober 2019

Vart tog Vojmån vägen?

Vi har haft rätt kylslaget de senaste dagarna och tidvis blir man helt häpen över att utsikten saknas!😅
Här brukar vi vanligen kunna se Vojmån, som bara ligger 10 meter bortanför tallen, som knappt syns. Bortanför ån ligger den vackra granskogen.
Nu bara vitt. 😲
Men mycket vackert ändå!💗

Tidigare inlägg om vår växlande utsikt från köksfönstret.
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/08/nya-gethagen-stangslas.html

måndag 14 oktober 2019

Våmfett

En liten skatt som jag fått tag på från grannen som är fårbonde. Våmfett, eller nätfett som det ibland också kallas. En hinna med fett av speciell kvalitet, hårt, sprött och väldigt bra till en del speciella saker. 😊
Bland annat används den för att göra en samisk maträtt som heter Gurpi, en slags rökt korv/köttfärslimpa. Då lindar man in kryddad renfärs i den här hinnan, det håller färsen på plats och gör troligen korven saftigare. Sen röker man den och lufttorkar den gärna ett kortare tag. När man ska äta så skivar man upp den och steker, det är mycket gott. 😋
Men det är en lite omständlig matlagning, så det är inte så ofta jag tar mig tid att göra detta.

I år ska jag istället smälta ut fettet i hinnorna och stöpa talgdankar inför vintern. Eftersom fettet är så hårt och glansigt, så funkar det extra bra till att göra just ljus av. Och det är ett roligt hantverk! 👍

Här ett tidigare blogginlägg om när vi stöper talgdankar.
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2013/12/stopa-talgdankar.html

söndag 13 oktober 2019

Potatisen upplockad!

Då tar vi upp sista raden potatis, i lite lätt snöfall. Men, det är ingen orsak till panik än. De första snöfallen här i Lappland gör inte alls att tjälen går ner i backen och fryser sönder potatisen, utan allt ligger där under jordytan, helt perfekt. 😊
Vi skyddar dessutom lite extra så här på senhösten genom att lägga presenningar över de land vi ännu inte skördat klart. Dessa sjok av plast håller den värsta kylan borta och gör att vi har tid att sprida ut skörden över mycket längre period nu under hösten. Och det är tur, för vi har behövt skörda väldigt mycket. 👍

Förutom all potatis, som vi snart ska väga men säkert ligger mellan 150-200kg, så har vi tagit upp 270 purjolökar, ca 100 kålrötter och rovor, tiotals kilo selleri och massor av kål och lök. Samt mängder av diverse annat. Så det känns ganska bra att kunna sprida ut allt skördearbete under en längre tid. Inte minst potatislandet, som ändå är en av de mest arbetskrävande insatserna i vårt dagliga schema just den här tiden på året.💪

Tidigare inlägg om att plocka upp potatisen: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/11/en-smutsig-liten-hemlighet-med-var.html

torsdag 10 oktober 2019

Massiva meloner.

Vi har alltså lyckats odla meloner till mognad! I vårt växthus såklart. 😏
Man kan tro att vi skulle känna oss besvikna över storleken, men nej. Det här är en fantastisk framgång! 😊
Förra året fick vi inte till en enda mogen melon.
Att åtminstone en har hunnit mogna gör att vi också fått många fina fröer att försöka odla nästa år. Toppen! 👍
Den smakade ljuvligt, väldigt likt hur köpta cantaloupemeloner smakar. 😋
Sorten är Minnesota Midget, den större melonen på bilden väger strax över 50gr.

tisdag 8 oktober 2019

Bästa maten.

Ibland trillar öronen av. Som när yngste sonen plötsligt säger "Morsan, nu har du lagat det godaste nånsin!" 😳
För hos oss här på Forsnäs Hemman står inte jag för några kulinariska läckerheter, det är Husbonden som vet hur man får saker att smaka smaskigt. Jag brukar ibland försöka åstadkomma något, mest för att avlasta honom, men får nöja mig med att familjemedlemmarna ändå inte ser illamående ut. 😅
Men nu har jag alltså fått "guldmedalj i matlagning" enligt yngste sonen, och även resten av familjen berättade med entusiasm att jag fått till något som var både ätbart och gott. Kul! Tyvärr kan jag inte upprepa den här rätten allt för ofta för, vi har inte inte odlat kål nog helt enkelt.

Receptet finns på länken nedan. Jag utvecklade det lite den här gången och möjligen var det detta som gjorde "all" skillnad. Jag hade i en minimal mängd hackad vitlök, bara kanske en tredjedels normal klyfta (det var en pytteklyfta som jag hittade längst ner i grönsakskorgen), jag gjorde det "simmigare" genom att ha på en deciliter getmjölk och lite av det stärkelserika vattnet från pastakoket, och jag dubblade upp mängden citronjuice som jag hade i, istället för en halv citron så använde jag en hel och raspade även av skalet för extra mycket arom.

Jag tycker själv att det var jättegott, och det är makalöst hur snabbt en hel stor 6 litersgryta kan gå åt med två tonårspojkar, när dom väl tycker att maten är god. 💗

Här är länken med det uppdaterade receptet;
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/10/skord-av-svartkal-i-sno.html

söndag 6 oktober 2019

Imponerande mängder purjo

En stor dag. Vi tog upp stora delar av trädgårdslandet, bland annat kålrötterna, rovorna, rotsellerin och enorma mängder purjolök!😊
Så snabbt det går när man får riktig hjälp från männen i flocken. Husbonden och yngste sonen tog upp ca 250 purjolökar på ingen tid alls! Det tog mig lika länge att bara plocka upp en kortare rad kålrötter. Jag drömmer om den sortens muskelinsatser i trädgården. 💗
Men, för det mesta är det jag som gnatar på ensam, och det går ju lagom fort. När jag tittar på friidrotts-VM så drömmer jag ibland också om att jag kunde vara bygd som spjutkasterskorna. 😅

I vilket fall, i och med det här gemensamma arbetspasset så är 70% av skörden under tak, purjon får stå i växthuset tills det också blir för kallt. Och de resterande 30% av odlingarnas alla gåvor kommer jag lätt själv kunna skörda den kommande veckan. 👍

fredag 4 oktober 2019

Plockar potatis

En av årets höjdpunkter, för några dagar sedan började vi ta upp potatisen. Man kan tro att det är sent, och vi är absolut sist av alla våra grannar här uppe. Men, vi har tid på oss och det finns poänger att vänta med potatisupplockningen även här i Lappland. 😊
Den här bilden, tagen igår den 3 oktober kan vara intressant att se för folk som bor söderut. Och förklarar också till viss del varför det är lämpligt för oss att vänta i det längsta med att ta upp potatisen. Vi har haft fiberduk på tills nu, den har hindrat blasten från att frysa ända fram till en kallperiod förra helgen med -5 till-8C flera nätter i rad. Och, så länge blasten står kvar växer potatisen. Vi tycker till och med att den verkar växa väldigt kraftfullt just på hösten/senhösten. Så vi låter hela landet stå så länge vi bara kan. 👍

När blasten är nedfrusen så börjar vi gräva upp potatisen och lägger också presenningar över de delar av landet vi ännu inte grävt upp. De hindrar frosten från att gå ner i marken och gör att vi ofta har flera veckor eller till och med månader på oss att gräva upp allt.

När jag var på resa söderut tidigare i höstas gick vi förbi många potatisland som bara såg ut som bruna jordvallar. Jag fattade ju vad det handlade om, bladmöglet hade kommit och man hade slagit av blasten och tagit bort den. Jag tror man måste bränna den också. Men alltså, redan i början av september? Snacka om att vi har försprång här i kallaste nord där vi aldrig fått något liknande på våra plantor. Har man otur kommer frosten och tar blasten, även mitt på sommaren som det hände för oss den 29 juni i år. Men inget mögel, nånsin. Lite skorv kan vi få, torra somrar. Men annars inga problem alls. 💗
Trots högsommarfrosten har vi tagit upp fin potatis, om vi hade skyddat blasten med fiberduk då hade vi tagit upp bakpotatisar. Så, framöver blir det fiberduk från första till sista dagen på potatislandet. Och förhoppningsvis ingen bladmögel, men med klimatförändringarna så synliga hos oss redan, så får vi se hur länge vi är förskonade. 😏

Några tidigare inlägg om vår potatisodling:
Ta upp så sent som november:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/11/en-smutsig-liten-hemlighet-med-var.html
Potatissättning med sönerna i Foppadojjor:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/05/satta-potatis.html
Potatisrikedomar:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/01/midvinterspotatis.html
Potatislårar:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/04/par-lararna.html
Rent oväntat besök i potatislandet:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/05/rena-rama-potatissattningen.html
Och högsommarfrosten i juni i år.
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/06/hogsommarfrost.html


torsdag 3 oktober 2019

Bastanta betor

Det är lite en känsla av att något overkligt inträffat när jag för första gången på 17 år drar upp egna fina betor. För betor trivs inte överallt eller rättare sagt inte i alla jordar. Och här på Forsnäs Hemman har dom absolut INTE trivts.😏
Så jag hade nog egentligen givit upp, men så i år när vi hade skapat vårt första riktigt fina land på just den plätt som vi täckodlat på allra längst, så slog det mig att....den här jorden är ju egentligen inte hemmanets ursprungsjordmån längre, utan jord vi skapat själva, med hjälp av våra djur och massor av täckodling. Kanske skulle betorna trivas här nu?

Så jag sådde alla mina fröer, de flesta var nog lite väl gamla så det blev inte så många plantor men ca 3-4 meter fick jag ihop till. Dom såddes också ganska sent, tredje veckan i juni, för jag kom inte på det här med vår "nya jord" förrns då. Och titta vad fina! Trots kort säsong och en kall sommar så har vi fått betor! Och det blev flera kilo på bara dom ynka metrarna! Så pass mycket att jag nog tror vi blir självförsörjande på inlagda betor i år. 😊

Så nästa sommar, DÅ ska jag minsann köpa nya bet-fröer och odla mycket mer! 👍

tisdag 1 oktober 2019

Växthuset i månadsskiftet september/oktober

Det är senhöst här i Lappland. Minusgrader nästan varje natt och ruggigt och molnigt de flesta dagar. Men växthusets odlingar är ändå i riktigt bra skick. Och så fort det blir en glipa i molnen så rusar temperaturen upp till kring +30C. Jag njuter av att plocka tomater och paprikor och unnar mig att gå i sommarkläder, t-shirt och shorts. 😊
Vi utnyttjar det kortvariga solskenet maximalt. Värmen drivs ner i sandbäddarna och tillsammans med en mindre byggfläkt (500w) de nätter det är kallare än -5C utomhus, så har vi hittills hållit nollan inne i växthuset. Sakta men säkert mognar alla våra tropiska växter, pumporna och bönorna är särskilt glada för att få några veckor extra på sig att producera.💗

Nu vankas dock sämre väder och sakta ska vi börja avveckla årets varmaste odlingar. Inte minst för att vi nu ändå närmar oss "ljusgränsen" på 10 timmar dagsljus per dygn, i det läget kommer de flesta växter ändå ha svårt att mogna ytterligare med hjälp av just ljuset. Men det ska bli väldigt intressant att se hur lång tid det tar för minusgraderna att tränga sig in. Och hur länge jag lyckas hålla liv i, och skörda, kallvädersväxterna, som pak choi och bladkål. 👍

Här inlägget om varma höstdagar i växthuset förra hösten:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/09/ljuvliga-hostdagar-i-vaxthuset.html

Och här ett inlägg om mängden ljus växter ändå behöver för att fortsätta växa:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/10/ljuslangd.html

fredag 27 september 2019

Selleriskörd

Våra grönsaker och grödor blir sällan lika stora här i Lappland som söderut i landet. Jag har skrivit en del tidigare om detta i inlägget "Att rätta odlandet efter matsäcken och klimatet". Vi här i norr måste kort sagt förvänta oss helt andra resultat av vårt odlande. Dock inte alltid till det negativa.😊
Här är ett knippe av stjälksellerin "Golden Self Blanching". Det liknar inte alls de stora knippen med 2 cm grova stjälkar man får fram söderut. Men vi får skörd även här. Och just hos oss, där Husbonden inte kan föredra "köpe-stjälkselleri" för att den är grov och träig, så är det här mer späda, persiljeliknande växtsättet betydligt bättre, för det här är sprött och gott! 😋

Idag gör vi vår anpassade "Waldorfsallad" utan majonäs som vissa känsliga familjemedlemmar inte tål smaken av (harkel *Husbonden* host). Den här röran är så god att det borde inrättas "chips-varning" på den. En portion är aldrig nog!!! 😅

Och vi har massor av stjälkselleri att skörda. Inte minst från sorten "Giant Red" som vi fick tips om förra året av odlarkompisen här i Lappland, trädgårdsambasadör Mariana. Så uppskattat, vi kommer ha mer än tillräckligt av god selleri till höstens soppor och grytor. 👍

Recept på salladen:

onsdag 25 september 2019

Lingonplockning

Jag plockar en del lingon, nu på slutet av säsongen. Vanligen skulle jag inte plockat några lingon alls i år. För ett sånt där tips jag har som självhushållare är att hushålla med arbetskraften. De flesta bär håller sig på burk under många år. Så vi plockar inte bär alla år, utan vi väntar på ett riktigt fint bärår och då plockar vi nog för att ha i förrådet flera år framöver. Det är otroligt tidsbesparande! 😊
Men så gör vi alltså inte i år. Vi har haft ett uselt bärår överlag. Varken hjortron, blåbär, hallon eller lingon har det funnits särskilt mycket av. Men, jag gjorde en miss vid inventeringen av matkällaren förförra hösten och misstog ca 15 burkar krusbärssylt för lingonsylt. Så framåt vårvintern i år insåg vi att vi hade riktig lingonsyltsbrist. Så nu plockar jag frenetiskt, även om varje syltburk tar minst fyra eller fem gånger så lång tid att fylla upp i år som det skulle göra under ett gott bärår. För lingon kan man inte leva utan. 💗

Jag har ändå ett "superställe", en sydslänt alldeles bredvid vårt hus som sällan får frost under blomningen och som alltid får bra tillskott på vatten. Där finns alltid lingon även om det är dåligt på andra ställen. Så jag har som vana att gå ut och plocka en full plockare varje kväll strax innan solnedgången. Och det är så praktiskt att en sån plockare precis fyller upp en 500grams burk. Så nu har vi ändå nästan 20 burkar i lager, det kommer räcka för oss tills nästa år. Och då får vi hålla tummarna för ett bra bärår. 👍

Lingon har varit av stort värde för självhushållare under lång tid. Här ett textavsnitt från boken "Nybyggares dagliga leverne" av O P Pettersson som berättar om nybyggarframiljen Arvidsson i byn Dåres i Vilhelmina fjälldalar på 1830-talet.
"På aftonen rann det matmor i tankarna, att hon skulle springa till Stalonberget för att se huruvida där hade blivit bra med limbär (lingon) denna sommar. När hon kom dit såg hon att där var omåttligt av limbär i alla backar. När husbonden och barnen kommit hem sade matmodern, att hon menade att de skulle göra klokt i om de allesamman fore till Stalonbergtången och nappade (plockade) limbär en dag eller två så att hon finge koka dessa bär för vintern, ty dessa bär voro de bästa att ha i mjölken under vintern. 
'Ha vi gompa och skaffa oss limbär, så kommer det att gå åt så lite av mjöl och bröd, så att det vi får av årsväxten utav jorden kommer att räcka för oss året runt, och vi behöva icke längre fara och köpa mjöl, då vi få äta av det vi ha fått av jorden', sade matmor".

tisdag 24 september 2019

Stallbacken skitskyfflas.

Veckans skitprojekt är getternas stallbacke. Det byggs upp ett lager av ratat hö och skit under året, så vi brukar rensa ut allt två gånger per år, efter vintersäsongen och innan nästa vinter. 😊
Geggamojjan blir "söbben" (godsaker) i trädgårdslandet. Den här sörjan hamnar där vi ska odla potatis och kål nästa år. 👍

Och, till och från är det fortfarande tshirt-väder här i Lappland. Vi har haft flera riktigt kalla nätter och många mulna dagar. Men så helt plötsligt kommer solen fram och det är så otroligt härligt att få utföra lite kroppsarbete en lagom sval och myggfri höstdag mitt i det härliga solskenet. 💗


Våra tidigare inlägg om vår dagliga skitskyffling:
November 2016:Skyffla Skit
Januari 2017: Kaninpluttar i mängd
April 2017: Skitskyffling i Påsktider
September 2017: Vår Dagliga Skit!
Oktober 2017: Getskits-skyffling inför vintern
November 2017: Höstlov? Potatislov? Läslov? Skitskyfflingslov? 
November 2017: Skiten ska till växthuset
September 2018: Senhöstens skit

Här direktlänkar:
Våra tidigare inlägg om vår dagliga skitskyffling:
November 2016:Skyffla Skit: https://forsnashemman.blogspot.com/2016/11/skyffla-skit.html
Januari 2017: Kaninpluttar i mängd: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/01/kaninpluttar-i-mangd.html
April 2017: Skitskyffling i Påsktider: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/04/skitskyffling-i-pasktider.html
September 2017: Vår Dagliga Skit! https://forsnashemman.blogspot.com/2017/09/var-dagliga-skit.html
Oktober 2017: Getskits-skyffling inför vintern: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/10/getskits-skyffling-infor-vintern.html
November 2017: Höstlov? Potatislov? Läslov? Skitskyfflingslov? https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/11/hostlov-potatislov-laslov.html
November 2017: Skiten ska till växthuset: https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/11/skiten-ska-till-vaxthuset.html
Juni 2018: Årets största skitskyfflarevenemang: https://forsnashemman.blogspot.com/2018/06/arets-storsta-skitskyfflar-evenemang.html
September 2018: Senhöstens skit: https://forsnashemman.blogspot.com/2018/09/senhostens-skit.html

fredag 20 september 2019

En alldeles vanlig och otroligt ovanlig dag i självhushållningens Lappland.

En del händelser från denna min 17 167de dag i tillvaron. Den är helt unik, precis som de flesta dagar här på Forsnäs Hemman i Lapplands glesbygd. Ingen dag är lika. Och då menar jag inte som att man sitter på en ny stol vid fikabordet på kontoret.
Utan här händer det grejer! Upplevelser inte många får vara med om! 😊
Efter morgonrundan till djuren så skulle jag plocka lingon nåt femtiotal meter från ytterdörren. På vägen träffade jag på en av de mest högväxta och ståtliga sarvar (manlig ren) som jag nånsin sett.

Han verkade underligt ovillig att flytta på sig, även när jag hojtade på honom. Då insåg jag att han stod och flemade (kåt-luktade) på våra brunstiga lappgetter. Jag ville ju inte ha någon kalabalik, som att han skulle riva ner vårt stängsel. Så jag vallade honom längs byavägen några hundra meter, tills han var väl utom lukthåll från våra getter. Dom var förresten otroligt intresserade av honom också. 😅
Strax efter det var det frukost och jag fick äta en passande delikatess som bara vankas två gånger per år. Vi hade nämligen styckat en sarv och nu serverades det kokta märgben. Smaskens! Jag använder en krabbgaffel för att gräva fram benmärgen. Det är också det enda som krabbgaffeln används till, för krabbor har vi ont om här i Lappland. 😜
Sen gick mitten av dagen lite i sin vanliga höstliga lunk med syltkoking och inläggningar av olika grönsaker. Men strax efter lunch blev vi varse om ett luftanfall! Av en rejält imponerande flotta! Många olika fåglar hade kommit till oss och dom var ute efter våra bärbuskar! Det var både björktrastar, koltrastar, sidensvansar och nötskrikor. Såna flockar kan plocka rent allt på bara någon timme. Så vi gick till motattack med bärplockare och stor frenesi. Vi räddade åtminstone hälften av de kvarvarande bären.😏

Och bara lite senare på eftermiddagen bjöd Lappland på årets första snöfall, och det är ymnigt! Det är osedvanligt tidigt, men vi vet att det kommer bli strålande sol och nederbördsfritt de närmaste 2-8 dagarna, så....vi håller nerverna i schack och väntar ut det här lite väl tidiga anfallet av vinter. Under tiden finns det mycket att göra inomhus, nu närmast är det dags att smälta ut en del av fettet från höstsarven och göra lite tvål! 💪
Ibland funderar jag på varför så få verkar kunna ha mod och kraft nog att lämna "ekorrhjulet". Att dom verkar så fast i en modern livsstil. Kan det vara för att dom tror att ett "enklare" liv är en tråkig tillvaro? För INGET kan vara mer fel. 💗