fredag 12 augusti 2022

Frögurkor

Årets renpollinerade frögurkor börjar mogna. Sorten är Muromsk Drue, en gammal traditionell dansk sort som tål kalla förhållanden. I hemlandet odlas den utomhus, och den härdigheten gör att även vi i Lappland hinner få goda skördar. Vi måste dock odla den i vårt växthus. 😊

Jag lät pollinera två gurkor som blommade alldeles bredvid varandra, ifall det skulle misslyckas på någon. Men båda tog sig och plantan verkar orka låta bägge utvecklas fint. Med två frögurkor kommer jag nog därför få frö som räcker många år framöver. Och gurkfrö håller länge, upp till 10 år om man förvarar det rätt. 👍


Tidigare inlägg om gurkodling i Lappland: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/fina-gurkor.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/09/fonstergurkan-fortsatt-fin.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/wonky-cucumbers.html


onsdag 10 augusti 2022

Gulkremla i Lappland

Det har börjat komma upp svamp här i skogarna i kalla Nord, och bland de allra tidigaste varje år är gulkremlan. Gulkremlor finns i hela landet, men dom förekommer ofta rikligt och är av allra bästa kvalitet här i norr, så jag har börjat se dom som en riktigt bra "Lapplands-svamp".  

Gulkremlor är också lite extra roliga att hitta för att det är bland de tidigaste svamparna vi kan plocka varje säsong. Och för att dom är så lätta att se. Knallgula lyser dom långt i de fortfarande helt gröna skogsmarkerna. 

Men snabbt är gulkremlornas tid över. Dessa som jag plockade igår är troligen den sista omgången som växer upp i år. Synd, för dom är också lite extra goda för att vara kremlor.

Å andra sidan väntar nu den "riktiga" svampsäsongen. Och det verkar bli hyffsat här i Lappland. Vi hittar rimskivling, sandsopp och diverse soppar och kremlor av alla slag. Inte mängder men ändå lite av varje. Och det har regnat hela sommaren med jämna mellanrum, så hoppet lever.


Tidigare inlägg om svamp här på Forsnäs Hemman:

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/svampsasongen-inleds.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2013/10/fantastisk-svamp-plockning.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/08/svampsasong.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/09/blamusseronerna-plockas.html 

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/arets-sista-svampplockning.html

tisdag 2 augusti 2022

Utrotar slide

Vi brukar ju vanligen odla växter. Men...ibland utrotar vi dom också. Vår kamp mot blomsterlupinen är lång och svår. Den sprider sig tyvärr hej vilt på hemmanet och är dålig för både våra djur, som inte bör beta den (den är giftig), och för pollinatörer som förlorar mat om den etablerar sig, och för inhemska växter som blir utrotade på lupinmarker. 


Nu har vi gjort en rejäl insatts för att utrota ytterligare en växt. Och den här gången tar vi till med hårdhandskarna. Vi har fått in ett slide, en släkting till den numer invasivklassade arten parkslide. Vi upptäckte den här plantan för första gången för 3 år sedan och har sedan följt utvecklingen. Den är enormt expansiv (ökar mycket i omfång varje år), så vi misstänker att den också är invasiv, även om den ännu är för ovanlig för att klassas så.  


Efter överlägganden med kunnigt folk har vi kommit fram till att det troligen är en växt som heter Gråslide, och som man börjat märka vissa problem med i Norrbottens kustland. Hur den hittat hit till vår avkrok är svårt att säga, men vi har haft en del konstruktionsarbete i vägrenen i byn så kanske har någon rotbit hittat hit med maskinerna. 


Gråslide hör inte hemma här. Den kommer från ostasien, liksom många andra invasiva växter. Så, vi tar det säkra före det osäkra och ser till att utrota det här beståndet så snabbt som möjligt. Innan det spridits för långt eller beståndet blivit så stort att det blir svårt att få bort.


Det gäller att vara noggrann och idog. Vi använde tekniken "knäck och täck" som rekommenderas när det kommer till släktingen Parkslide. På det sättet kan man undvika att växten skjuter långa rotskott medan presenningen, som täcker växten, gör att rotsystemet svälter ihjäl under de kommande åren.
Vi får hoppas det funkar. 💗

Tidigare inlägg om vår hårda kamp på blomsterlupinen, en formidabel fiende för våra känsliga inhemska ängsblommor:

torsdag 28 juli 2022

Haverroten blommar

Haverroten har en ganska blygsam blomma. Men otroligt vacker när man tittar närmre. Lila med nästan självlysande gula fyrverkerier av pollenrika ståndare. 

Nu är det ju inte skönheten vi är ute efter när vi odlar Haverrot, utan mat, som alltid. 😊

Växten är tvåårig och ger delikata rötter att äta första året, och....om man lämnar rötterna i landet över vintern så får man egna fröer år två, som vi nu alltså håller på att få. Lättodlad, också för fröodling här i kallaste Lappland.

Överlag är odlingen av haverrot exakt samma sak som att odla svartrot eller palsternacka.

När fröerna är mogna öppnar sig blomman till en enorm boll, mycket likt en maskrosboll. För att skörda fröerna lättsamt få rena fröer är det praktiskt att göra som på filmen. Med ett särskilt handgrepp samlar man fröbollen i handen och vrider direkt av de fluffiga "paraplyerna" som sitter i toppen av varje frö. Sen är fröerna rensade och lätta att hantera vid förvaring och sådd.

Och på exakt samma sätt rensar man svartrotens stora fröbollar. 




Här tidigare inlägg om de växterna: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2022/07/svartroten-blommar.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/05/palsternacka-tills-nasta-ar-och-ikvall.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/07/froodling-av-palsternacka-kral.html



 

lördag 23 juli 2022

Saraveckan är här

Nu är det slåttertid även i Lappland. Just nu är helt lagom att börja slåttra, lägdan (ängen) är fullt uppvuxen och de flesta blommor har också hunnit fröa av sig, vilket är viktigt för framtida skördar. Tipset om att man ska börja slå under Saraveckan stämmer alltså även i modern tid här hos oss, liksom tipset att börja slåttern när Toltan blommar, för just i dagarna har de första slagit ut!


Slåttern är ett av få tillfällen vi använder bensindrivna maskiner på vårt hemman. Det är husmor som syns där långt bort med slåtterbalken. Det andra tillfället vi använder bensin är när vi drar hem veden med skoter under vintern. Nu använder vi en slåtterbalk på de slätaste delarna av lägdorna och vår mikrotraktor (en ombyggd åkgräsklippare) med hemmabyggd höskrinda för att transportera höet de max 80 metrarna till höladan när det torkat. De krångliga markerna slår vi med lie, och alla på Hemmanet vet väl hur man liar. 

Ett citat från våra förfäder i ett nyupptaget nybyggarhemman i en av Vilhelminas fjälldalar;
"Man hade nu en vecka kvar till Saraveckan, den veckan, då Sara har sin namnsdag, och den veckan skulle man börja slå. [] Under denna sommare skulle Arvid (äldste sonen, 13 år) få lära sig slå på fullt allvar. Under förra sommaren hade han fått lära sig att hålla i lien och slå något litet, men i sommar skulle han få vara riktig slåttare. 

Fadern tillverkade åt honom hans egna liorv, som var så långt, att det nådde honom under armen, då han ställde det på marken vid sin sida. Husbonden sökte fram åt honom en lierem, och tillverkade en lieklant, liekloss, och liekilar åt honom och lärde honom att sätta upp lien på orvet och visade honom, huru han skulle binda fast lien på orvet med lieremmen, och huru han skulle sätta in lieklanten i remmen och liekilarna. 

Ävenså fick han lära sig att pröva, huruvida lien var lagom utsatt på orvet, ty viktigt var det, att lien varken var för mycket utsatt eller för litet utsatt, om den skulle vara jäv, lämplig, och gott att slå med. Men försöka att slipa liar skulle han ej få göra under ännu ett par år. Gustaf Arvidsson (husbonden) slipade alla liar, man ägde i gården. Alla räfsorna, som hörde gården till, hade han pinnat och tjärat redan tidigt under våren. Under slåttanden denna sommare, skulle Jon Gustav (yngste sonen, 11 år) få försöka att räfsa efter Arvid. Husmodern skulle efter gammal vana räfsa efter husbonden."
Citat från sid 120-121 i boken "Nybyggares dagliga leverne" av O.P. Pettersson 


Tidigare inlägg om Slåtter här hos oss på Forsnäs Hemman;




fredag 22 juli 2022

Gabionvägg i växthuset

Nu har vi nått en spännande punkt i vår växthusuppbyggnad. Vi håller på att konstruera en vägg av sten på norrsidan av växthuset. Med solbelysning från söder under hela dagen, så är vår förhoppning att stenväggen kommer lagra värme som sedan hjälper till att hålla ett bra klimat inne i växthuset under våra kalla sommarnätter här i Lappland. Det blir sällan varmare än +8C under nätterna, och vi har även högsommarfrost nästan varje sommar. 😏


I nya växthuset ska vi optimera allt, för att gurkor och auberginer ska få så hög nattemperatur som möjligt. Vi har lagt ner soluppvärmda djupbäddar och nu ska vi alltså också bygga en solfångarvägg i sten. Metoden är av typen "gabionmurar". Vi fäster nät på norrväggen och i fickan mellan nätet och träväggen (20 cm djup) placerar vi sten. Sten har vi ingen brist på direkt här på Forsnäs Hemman. Vi bor och odlar mitt uppepå en rullstensås. Mager mark med mycket, mycket sten. Dessa lagom stora stenar får nu komma till nytta här i växthuset. 👍

Vackert blir det också. 💗

På bilden är det yngste sonen som flitigt jobbar på med stenarna. Men inte är det riktigt så roligt jämt som det ser ut på bilden. Mer svettigt och rätt jobbigt tidvis.


Tidigare inlägg om nya växthuset, helt egenkonstruerat och kommer bli vida bättre än de gamla:

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/05/tradgarden-har-hamnat-pa-papper.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/05/varbruk-i-vaxtzon-8.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/07/vi-bygger-ett-till-vaxthus.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/11/vaxthuset-november-2021.html


Tidigare inlägg om sten, myyycket sten:

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/06/akerbrytning.html


Tidigare inlägg om högsommarfrost:

https://forsnashemman.blogspot.com/2015/07/forsta-frost.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2016/07/forsta-frost-2016.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/06/hogsommarfrost.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/frosten-halsade-pa.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/07/arets-forsta-frost.html




 

tisdag 19 juli 2022

Svartroten blommar

Svartrot är inte en av de vanliga rotsakerna att odla. Det är synd, för den är lättodlad, god och extremt härdig. Här i allra kallaste Lappland har vi inga som helst problem att odla den och till och med att odla eget frö. 😊


Svartroten är tvåårig (eg. flerårig men den är tvåårig i tillämpad odling), liksom morot, palsternacka och nästan all slags kål. Det betyder att man måste låta roten övervintra för att sedan (andra året) kunna låta växten gå i blom och producera fröer. När det kommer till sånt som morötter och kål måste man alltså gräva upp rötterna på hösten och sen förvara dom över vintern, i en jordkällare eller stuka eller liknande. 

När det kommer till svartrot så är det jätteenkelt, det är bara att låta plantorna övervintra i landet, låta dom stå kvar utan att skörda dom. På vårkanten ser man bladen titta upp tidigt och nu i juli blommar växten. I september kommer jag kunna plocka eget frö att så nästa vår.

En superenkel växt för självhushållare alltså! 👍


Även palsternacka är lättodlad och övervintrar utan problem här i Kallaste Nord: 

torsdag 14 juli 2022

Sommarlök

Ett knippe piplök/salladslök till middagen. Det vankas lök- och potatissoppa och den här tiden på året använder vi enbart sån här färsk lök. 




Sorterna heter Altailök och Bajkallök. Vi har också sorten Idunn från Runåberg som beter sig likadant i odling. Olika fröfirmor brukar beteckna dom som antingen piplökar eller salladslökar. Men huvudsaken för oss här i Lappland är att dom är enormt härdiga, alltid övervintrar problemfritt och kommer upp otroligt tidigt på vårarna, så att vi snabbt kan få äta färsk lök. 

Tidigare inlägg om lök på Forsäs Hemman.

onsdag 6 juli 2022

Äta 5-årig gammtupp

För några veckor sedan slaktade vi bort några av gamlingarna i vår flock med Ölandshöns. Fina individer. Men tuppar som "gjort sitt", som varit herre på täppan i några år och som nu var på nedgång. Bättre då att slakta bort dom istället för att dom blir grymt bortmotade av de nya unga herrarna.


Och självklart äter vi dom, det vore respektlöst (som vi ser det) att inte hedra deras liv genom att utnyttja allt till fullo. Men det är klart att en femårig tupp är lite segare än en ungfågel.

Det finns dock en enkel lösning, fram med tryckkokaren och efter några timmar i den så blir köttet så mört att det faller av benen. Och smaken är verkligen superb! 😋


Tidigare inlägg om tuppslakt, tryckkokaren och att äta gamla djur:

https://forsnashemman.blogspot.com/2022/05/tupplockaren.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/02/tupp-till-fredagsmiddag.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/04/tupp-tacos.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/mot-grillen.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/01/kaniner-i-grytan.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/04/gamtanter-blir-god-gryta.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/11/bock-i-gryta.html



lördag 25 juni 2022

Midsommarnattens ljuvliga ljus

Igår vid midnatt. Så här ljust har vi dygnet runt just nu. Inte riktigt midnattsol, vi bor 16 mil söder om polcirkeln. Men underbart, eteriskt midnattsljus. Fantastiskt vackert. 😊



Det går att se att solen har lägrat sig en kort stund precis under grantopparna mot norr. Om en timme ser man solskivan igen. Vid klockan 3-4 på natten går det inte att avgöra på ljuset om det är full dag eller vargtimmar. Det enda sättet att veta är att se åt vilket håll på himlen som solen står. 

Som barn och ungdom var det oftast den här tiden på dygnet som jag gick långa promenader i skog och mark. Det finns inget mer renande och upplyftande än att uppleva världen under en dag som precis börjat här i Lappland. Numer, när jag har djur som är beroende av regelbunden skötsel, så försöker jag sova någorlunda regelbundna timmar under natten. 

Men visst kallar det på mig ibland, det Lappländska Midnattsljuset, med storspovens sång, skogens doft av högsommar och den höga, klara himmeln. 💗


Tidigare inlägg om midsommarnätter: 

torsdag 23 juni 2022

Hjortronblom

Igår tog vi en sväng till myren för att granska läget för hjortron. Hjortron är en känslig gröda, det kan gå fel på så många olika sätt. Blomningen kan torka bort, blommorna kan förstöras av regn eller slås sönder av hagel eller frysa. Såna år blir det mycket dåligt med hjortron att plocka.

Gårdagens exkursion visade dock att än så länge ser det fantastiskt bra ut. Det var verkligen mängder med fina hjortronblommor, hänförande vackert. 

Än är det ju dock inte säkert att det blir ett bra hjortronår. Mycket kan gå fel framöver också. Snart efter blomningen så "knyter" sig hjortronen, de bildar alltså små kart. Det viktiga då är att det inte blir någon torrperiod, för då brukar karten trilla av. 

Men om allt vill sig även i juli, så kommer vi kunna plocka enorma mängder fina hjortron framåt början av augusti. 


Tidigare inlägg om hjortron: 

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2013/07/skogens-guld.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/enkel-efterratt.html

https://www.egenkombucha.se/2017/08/hjortron-kombucha.html


torsdag 16 juni 2022

Den oväntade jordhögen

Idag fick byns väg en kanthyvling, och vi hade turen att kunna få överskottsjorden upptransporterad på vår gårdsplan. Så nu har vi alltså ca två kubikmeter jord som vi kan använda till precis vad vi vill.


Lycka! När man bor och odlar på en rullstensås, som vi gör, så är jord alltid en bristvara och för den här fina högen har jag redan planterat mängder av användningsområden. 👍

Tidigare inlägg om jord på Forsnäs Hemman i Lappland:

tisdag 14 juni 2022

Druvblomster

En av trädgårdens mer försynta blommor. Men ändå SÅ uppskattade och uppmärksammade. Jag till och med räknar dom. Det här blir vindruvans fjärde år hos oss och plantan blir allt större.


Första året fick vi ingenting, men plantan överlevde i kallare än zon 8, i vårt växthus och det kändes som en stor framgång. År två fick vi två minimala klasar med ca 15 vindruvor totalt. Det kändes fantastiskt, att kunna få smaka Lappländska vindruvor. Förra året, år tre fick vi hela tio klasar, som andäktigt åts som efterrätt. Och i år blommar hela 27 klasar. Fantastiskt!

Dessutom är plantan så stor att jag tror att jag ska våga mig på att plocka några blad framåt högsommaren för att göra dolma. 😋

Tidigare inlägg om vår vindruva, Zilga. https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Vindruvor

måndag 6 juni 2022

Rosenrot i gamla hinkar

Här är mina två hinkar med rosenrot. Dom är inte så mycket för dekoration, fast jag tycker ändå dom är rätt snygga. Gillar "skräp" som får en sista chans i trädgården. 😊



Istället odlar jag dom här hinkarna för att ha som utsättsplantor i örtträdgården sen. Den stora hinken kommer säkert kunna delas i ca 10 plantor. Den lilla, som sattes sent i höstas kommer få stå kvar i hinken tills nästa år, men då kommer den också kunna ge en rejäl omgång med plantor till trädgården. 

På vår trädgårdssida har jag skrivit mer om rosenrot: https://forsnashemman.blogspot.com/p/odlingar.html

söndag 29 maj 2022

Att plocka strutbräken

Ett bra tips för att plocka strutbräken på ett lättsamt sätt är att använda "sparris-tricket". Man böjer helt enkelt stjälken tills den bryts av. Då vet man att det enbart är det spröda som kommer med. Det som hunnit bli lite trådigt sitter kvar på plantan istället.
Igår var det äntligen dags för årets strutbräkenplockning här på Forsnäs Hemman i Lappland. De 12 plantor vi flyttade från vårt förra boende har under våra 14 år här hunnit bli 20 plantor som är så stora att vi kan skörda, och ytterligare ca 10 småplantor som är på tillväxt. Så numer får vi oss ett rejält kok med strutbräken-krusiduller varje vår. Otroligt gott! 😋

fredag 27 maj 2022

Sluttampen på sågsäsongen

Nu är det bara några enstaka stockar kvar att såga här i Lappland. Husbonden har sågat i ungefär 10 dagar, inte hela dagarna. De två senaste dagarna har han och grannen hjälpts åt med grannens stockar. 

Underligt nog går det väääääldigt långsamt med dessa sista stockar. Inte bara för att det är träd som stått på grannens gårdsplan och därför kan ha spik i sig (hittills 4 spikar). Utan det är nog mer en social grej. När jag gick för att fota karlarna så hörde jag inte en enda stock sågas på hela promenaden dit. Och när jag väl kom fram till såghuset så stod gubbarna så här.....och bara snackade! 

Då blir inga stockar sågade! 😂


Men vi räknar med att årets såg-säsong ändå är slut imorgon.


Tidigare inlägg om sågverket: 

https://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2017/07/brador-till-bastu.html

https://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2016/09/snickerier.html

https://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2019/05/husbonden-kvartersagar.html









torsdag 19 maj 2022

Hönsflock till salu

Vi tänkte minska lite på hönsflocken. Så nu finns här en tupp extra. Han kan få flytta hemifrån tillsammans med 3-6 hönor, tänkte jag. Sen insåg jag att, numer är det inte helt lätt att annonsera ut djur. 😅



Sist vi sålde hönor var för säkert 5-6 år sedan, på den tiden var det bara att skriva en snabb annons på "Fejjan" i den lokala köp/sälj-gruppen. Nu är ju inte det tillrådligt. Så, vad göra? Blocket känns som en lite väl stor "marknad" när man bara kan sälja lokalt. Vi åker ju aldrig nånstans, så det blir svårt att fixa transporter längre än till Vilhelmina tätort.

Efter mycket funderande så gick det upp en talgdank. Det är "back to basics" som gäller. Vi får sätta upp lappar på affärerna i Villis, såna där med riv-flärpar som intresserade kan riva av. Så gjorde vi när vi sålde våra första Ölandshöns och Gotlandskaniner för snart 15 år sedan. Så vi hoppas att det är en annonsmetod som fortfarande funkar. 😊


Vår sida om de fina Ölandshönsen: https://forsnashemman.blogspot.com/p/olandshons.html


söndag 15 maj 2022

Tupplockaren

Idag slaktade vi bort de extratuppar vi sparat över vintern. Nu är stämningen hög i hönsgården och ....allt för många tuppar gör det jobbigt för damerna. Vi behåller 4-7 tuppar till 18-21 hönor. 



Men på vårarna slaktar vi bort "överskottet" lagom till grillsäsongen börjar. Smaskens! 😋

I år provade vi också en ny mojäng. Husbonden har byggt en "hönsplockare". Gummifingrar som snurrar runt (med hjälp av en vanlig borrmaskin) och fjädrarna bara flyger! Kolla den här videon:

https://www.youtube.com/watch?v=P5tSg2czSyo

Nu har vi alltså flera delikata middagar att se fram mot. Och nya kycklingar kommer nog kläckas snart. De blir lika läckra att slakta och äta i höst, och nästa vinter och vår. 👍


Här om varför vi har 4-7 tuppar till 18-21 hönor: https://forsnashemman.blogspot.com/2018/08/flockdynamik-for-halsosamma-hons.html

Tidigare inlägg om vårslakten av tuppar: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/mot-grillen.html


lördag 14 maj 2022

Egen jord

I höstas började jag göra egen jord för vårens planteringar. Tidigare har jag alltid köpt ett par påsar till förodlingarna, men numer har vi så pass stora land av fin jord att det känns OK att "sno" lite där för användning under våren när snön fortfarande ligger midjehög i köksträdgården här i kallaste Lappland.

Jag gjorde en jordblandning som förhoppningsvis skulle bli optimal att så fröer och driva upp småplantor med. Grunden var ca 55% vanlig jord från våra täckodlade och välgödslade trädgårdsland. Sen lade jag till ca 25% sand. Denna blandning sållade jag sedan så att allt större än 6 mm blev bortsorterat. Slutligen tillsatte jag ca 20% av vår egen biokol, också sållad till 6 mm och väl uppgödslad genom att det fått ligga och dra i kissvatten i någon månad. Tillsammans blev det en fin, mörk, myllig och lucker jord med god struktur. Över vintern har jag lagrat den i gamla jordpåsar från förra året. Den här jordblandningen har visat sig perfekt, lättarbetad för även små plantbrätten inför sådderna och ......oj, så det har växt. 😊

Ytterligare ett område av vår livsstil där vi nu är helt självhushållande. Och som extra bonus så lyckades jag åstadkomma detta precis i rätt tid. Som så mycket annat har priserna på jordpåsarna ökat nu i vår, och det är inte lite. Numer kostar de jordpåsar vi brukade köpa 51% mer än förra våren. 


Tidigare inlägg om att skapa jord här på Forsnäs Hemman: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/jordskapar-stationen.html

Tidigare inlägg om när vi gör egen biokol: 

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/05/bio-kol.html

 

onsdag 11 maj 2022

Årets första humla

Igår såg vi årets första humla. Det var en fin drottning av sorten Hushumla som surrade runt och ledade efter en bra bohåla för säsongen. Lite senare såg vi henne och många kollegor i vår blommande sälg. 😊
Här är en bild på henne (eller en kollega) som Husbonden lyckades fånga i ett glas så att vi kunde ta en snabb närbild innan hon släpptes fri igen.

Vi är verkligen lite extra förtjusta i humlor här på Forsnäs Hemman i kallaste Lappland. Vi har få andra pollinatörer som klarar vårt extrema klimat. Lite olika blomflugor, men av Apidaefamiljen (långtungebin) så är det bara humlor som vill bo hos oss. Så det känns lite extra i hjärtat när vi ser årets första humledrottning, hon signalerar början på den nya växtsäsongen. Och även om vi har gott om rathögar som dom säkert gärna övervintrar i, så brukar vi också bygga humlebon av stenar, krukor och takpannor med gamla sorkbon som bäddmaterial. 💗

Och vi har som sagt rapporterat observationen, i det här projektet hos Lunds universitet. https://www.cec.lu.se/sv/forskning/pagaende-forskningsprojekt/raddade-av-staden/hitta-varens-forsta-humla

Säkert för sent för de flesta som bor söderut i år. Men kanske något att hålla i minne till nästa vår. 👍

onsdag 4 maj 2022

Öronmärkning på getter

Den här årstiden ska många killingar öronmärkas. Då får jag ofta frågor om hur man gör. Här har jag scannat omslaget till öronmärkena, som har en utmärkt visuell beskrivning om hur man öronmärker korrekt med micro-märken.

Förutom det rent fysiska tillvägagångssättet, så har jag skrivit en del psykologiska tips här. För absolut ingen tycker att det är kul att öronmärka killingar, varken vi som sköter om dom och älskar våra Lappgetter .... eller killingarna själva. Men här finns en del tips för att underlätta så mycket som det bara går. 💗

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/oronmarker-killingar.html


tisdag 3 maj 2022

Kåda

Den där perfekta vårvinterskaren gör det så lätt att komma ut i skogen. Det är som att promenera på ett salsgolv. Betydligt smidigare än att gå i våra äkta, oröjda skogar med död ved överallt på marken, så som det är under sommarhalvåret.
Vi brukar använda aprilskaren till att samla en del kåda, så vi kan koka några burkar av vår kådsalva inför sommaren. Absolut nödvändigt för småsår, hudirritationer, stickor i fingret och bett från diverse flygfän. 

Nu är vårkokningen klar, vilket innebär att det också finns några extra burkar till salu på vår webbutik. 

måndag 25 april 2022

Vårvinter i köksträdgården

Potatislandet i snö. Yngste sonen kollar om det går att rätta upp de gamla trasiga vägpinnarna, som vi använder för att märka ut olika bäddar under vintern. Men ännu håller tjälen allt i ett iskallt grepp.

Det är ca 20-30 cm snö kvar, beroende på var i köksträdgården vi mäter. Det är alltså en ganska normal vår här i Lappland. Några snöfall till och några kallperioder kommer vi säkert få, vilket gör att vi kan beräkna snöfritt ca andra veckan i maj och möjligheter att börja med sådderna tidigast någon vecka senare, men vanligen inte förens kring första dagarna i juni. 😏


Här tidigare vårvintrar och snösmältning hos oss på Forsnäs Hemman i kallaste Lappland: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/04/forsta-april-snostorm-och-en-meter-sno.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/04/vi-missar-majbrasan.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/05/varbruk-i-vaxtzon-8.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/05/nar-jorden-reder-sig.html

onsdag 20 april 2022

Tallris till getterna

Vårvintern är här. Skarp sol! Solglasögon är helt nödvändigt, det räknas som arbetskläder den här säsongen. 😅
Vi gallrar småtallar från sydsluttningen. Det blir gotta till våra Lappgetter. "Skogen" i bakgrunden av bilden är ca 2000 m2 av tallplantering, ungefär en tredjedel av en fotbollsplan. Det här är alltså inte äkta skog utan en av få plättar på vårt hemman som varit kallavverkat (för ca 70-80 år sedan) och sedan noggrant gallrat för att få maximal virkesproduktion. 

Den här trädåkern är alltså en mycket liten plätt, men ändå.....ett bra exempel för oss på hur vi inte sköter vår äkta skog. Där vill vi ha mängder med olika träslag och massor med olika åldrar, aldrig kalavverkat, utan när vi tar ner ett träd, återför vi askan och låter sedan gläntan fyllas igen på naturligt vis. Den här plätten? Tja, snart har vi riktigt saftiga tallar här, om kanske 10 år kommer vi kunna ta ner 15-30% av dom. I och för sig lite väl frodvuxet men som panel kan dom väl duga, det är ändå betydligt bättre än "Bygg-max", som vi brukar säga. 😊 

Sen låter vi gläntorna vi skapat växa upp naturligt och våra barnbarn, eller barnbarnsbarn, eller motsvarande generationer om vår släkt dör ut.....kommer kunna ha en relativt levande ekologisk plätt skog här. Men först om ytterligare 400-700 år kommer det vara ett äkta levande skogligt habitat på den här ytan. 

I vilket fall, fram tills dess så kantrensar vi från småtall, till Lappgetterna. Både för att hålla diket rensat, och för att den här sydslänten utmed byavägen är vårt allra bästa lingonställe. 👍

Här om lingonstället längs byavägen: 


lördag 16 april 2022

Smask till påsk

Efter två veckor på tork, och lagom till påsk, är en del av det kallrökta, lufttorkade renköttet klart att äta. En väldigt efterlängtad delikatess!
Än så länge är det bara de allra minsta bitarna som är helt klara, de större får hänga någon vecka till. Yngste sonen klättrar upp till sydsidan av skoterförrådet och hämtar ner godbitarna.

Smask! 😋
Och Glad Påsk till alla. 

Tidigare inlägg om vårt kallrökta, lufttorkade renkött:


onsdag 13 april 2022

Skärbrädor

Husbonden har varit flitig i snickarboden. Här är fyra nya skärbrädor, alla gjorda i Lappländskt trä, björk, sälg, hägg och färgrik tall och en med lite Småländsk lönn också. 

Den lönnen fälldes i våra vänners fårhage nere i Gränna och en del av stammen fick följa med upp till Lappland när vi varit och hälsat på. :-) 

Här finns skärbrädorna på vår webbutik: https://forsnashemman.se/skarbrador 

torsdag 31 mars 2022

Läppbalsam

 Torra läppar är ett klassiskt vårvinterproblem. Jag brukar koka lite ringblomssalva till praktiska stift för att fixa det problemet. Ringblommorna odlar vi själva varje år. 😊


Nyligen var dottern hemma på besök och fick modella ringbloms-stiften. Lyckat med både tröja och naglar som matchar det gula vårtemat. 💗

Stiften finns att köpa på vår webbutik: https://forsnashemman.se/products/ringblomssalva-stift

söndag 13 mars 2022

Vedlov?

På Forsnäs Hemman i Lappland har vi nog inte haft sportlov, om det inte räknas som sport att ta ved inför kommande vinter. 
Än så länge har vi kallt på nätterna och då håller vintervägarna för att köra hem vedlass. Och det är tur för ännu är vi inte helt klara med årets vedhämtning. Under "sport"lovet fick alltså Husbonden hjälp i arbetet av yngste sonen och kunde dom bärga hem en stor del av nästa säsongs värme. Toppen! 👍

Tidigare inlägg om vedhämtning: 



lördag 12 mars 2022

Stoppa strumpor

Det är kanske årstiden, med inomhusarbete, för vi säljer rätt mycket stoppsvampar den här tiden på året. Eller kanske är det insikten om att det är bra att inte slösa i onödan på energi, att stoppa strumpor är miljövänligt. 😊

I vilket fall är strumpstoppning en lång tradition av goda skäl. Om man lagar de där första hålen som dyker upp, så kan en strumpa eller socka räcka mycket, mycket längre. 👍

Husbonden gör två modeller, en traditionell stoppsvamp, med en svarvad ränna på sidan, så man kan fästa strumpan med hjälp av en gummisnodd. Han svarvar också stoppägg, som är tunnare och passar till att stoppa vantfingrar eller barnsockar, där en vanlig stoppsvamp inte ryms.

Dessutom har Husbonden konstruerat stoppsvampar och -ägg med nålgömmor i skaftet. Praktiskt, då det alltid finns ett par stoppnålar tillhanda. 

Alla modeller finns på vår webbutik, här: https://forsnashemman.se/products/stoppsvamp


torsdag 10 mars 2022

Sortera sättpotatis

Det är snart dags att börja grodda sättpotatisen. Vi groddar dom relativt ljust för att få korta, knubbiga ejälar (som det heter på dialekt) och därför börjar vi också grodda ganska tidigt på våren.
I vanliga fall ställer jag bara upp de lådor av sättpotatis från källaren, som vi sorterat ut redan vid skörden i höstas.
I år blir det annorlunda. Jag håller på att sortera genom våra kvarvarande påsar av matpotatis och väljer ut ett försvarligt antal även av dom till att bli sätt-pärer till sommaren. På bilden sorterar jag vår gammaldags Lappländska sort Luvos Rund, som troligen är samma som sorten Gullöga. Vi satsar främst på att odla extra mycket rundpärer, då dom ger större skörd än mandeln. 

För vi ska odla mycket mer potatis än tidigare, minst dubbelt så mycket. Tiderna är oroliga och det kan hända att annan kolhydrat-rik mat kan bli dyrare, eller överhuvudtaget inte kommer gå att köpa. Då måste vi ha mer potatis till familjen, och även mer potatis till djuren, inte minst hönsen kan man till stor del föda på potatis om det blir ont om säd. 

Tidigare inlägg om brästning/groddning av sättpärer:

måndag 31 januari 2022

Svampskogens skatter

Så här mitt i mörkaste vintern är det alltid roligt att tänka tillbaks på förra snöfria säsongen. I veckan har jag inventerat vårt förråd av torkad svamp och samtidigt tänkt tillbaks på hösten. Det var inte den allra mest svamprika höst jag upplevt, men hyfsat bra. Och framför allt lite udda i det att vi hittade så många olika svampsorter. Flera som jag aldrig tidigare hittat här i Lappland, t.ex. en skogschampinjon. 😊

Svampsäsongen här i norr sträcker sig ungefär från mitten av juli, då man kan börja se de första strävsopparna, tills när snön kommer och man inte längre kan plocka frostvaxingar, vanligen i oktober någon gång. Men vid ett tillfälle lyckades jag till och med plocka frostvaxskivlingar i december. Under en skiva plast som låg på marken och som jag kunde lyfta undan för att komma åt några tuvor av dessa delikata senhöstsvampar som växte där under.

Förra hösten var alltså en rätt bra svamphöst, och därför har vi så pass mycket torkad svamp att jag förpackat en del för att ha till salu i vår webbutik. Här finns 6 olika sorter, bland annat Karl Johan, som på bilderna. Och svamppulvret, vilket är en av de saker i kryddhyllan jag själv använder mest: https://forsnashemman.se/svamp




lördag 22 januari 2022

Stora vida världen och hemma

Vi är inga vidlyftiga resenärer, vi här på Forsnäs Hemman. Själv har jag gjort två längre resor i mitt liv, mitt år som utbytesstudent i nordamerikat, och en tågluff runt Europa en sommar under Universitetsstudierna. Som barn var jag bara "utomlands" en gång till Norge och en gång till Legoland i Danmark.  

När vi lämnade ekorrhjulet och flyttade ut för att bli självhushållare på Forsnäs Hemman i Lappland, så var en målsättning att bygga oss ett liv där vi inte kände ett behov av att resa för att känna oss lediga. Det har vi lyckats med. 😊

Lite samma verkar det bli för sonen, som just i helgen faktiskt är på resa till Stockholm. Enligt eniro är han här på bilden exakt 676,6 km hemifrån. I Aula Magna, största föreläsningssalen på Universitetet. Han medverkar på Berzeliusdagarna, tillsammans med endast 320st andra gymnasiala kemi-stipendiater från hela landet. Han åkte tåg dit. I övrigt har hans långresor under uppväxten bestått av en resa till Helsingfors och (i mammas fotspår) en resa till Legoland i Danmark. Och en Europaresa tillsammans med sin högstadieklass för 3 år sedan. 

Han verkar också ha ärvt våra hemkära gener, och vi har inte haft några större klagomål på att de flesta semesterdagar spenderas i Lappland. Vi turistar ofta, men nästan alltid i närområdet alltså. Och sista gången någon i familjen flög, det var nog kring 2005 nångång. 💗


Här tidigare inlägg om våra "lokal-semestrar":

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/06/lokalturist-javisst.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/08/spelunking-i-korallgrottan.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/04/cykel-semester.html


Här när sonens högstadieklass åkte buss runt i Europa, detta var alltså en del av deras utbildning på den fantastiska lilla friskolan Strandskolan här i Vilhelmina: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/04/langvaga-utbildning.html


söndag 9 januari 2022

Öppet vatten

Tidigare i vinter skrev jag om när isen höll på att lägga sig på Vojmån här i södra Lappland. Det fanns förhoppningar om ett stabilt istäcke i vinter, kanske till och med starkt nog att kunna vinterfiska på. 



Filmen kan också ses på Youtube här: https://youtu.be/-Pvj4OT6sI4

Men nej, bara någon vecka senare släppte storvattenbolaget på fullt med vatten genom turbinerna uppströms. Det hade blivit kallt ända ner i södra Sverige och dom stod att tjäna stora pengar på vår vattenkraft just under den här tidsperioden. Och energibolag bryr sig inte om vår ekologi eller miljö. Att släppa på såna enorma mängder vatten mitt i vintern förstör äggläggningsställen för fisk och insekter, det sänker vattenståndet så att stora delar av åarna blir genomfrusna, musslor, småfisk, insekter och allt stelfruset och dött. 💔

Och det river ner strandbankar, det syns tydligt på den här videon. Det öppna vattnet är djuprännan vid sydsidan av Vojmån, när resten av ån är bottenfrusen så trängs allt vatten ihop i den rännan och det verkligen forsar, det är därför det inte har frusit, trots flera veckor med under -25C. Det vilt forsande vattnet river ner strandbanken på andra sidan i betydligt högre grad än den naturliga vattenströmningen gör. Det här omformar hela ån och bidrar till försämrad vattenkvalitet och diverse förstörelse. I vinter tänker vi varje dag på den stackars bäverfamilj som byggde en hydda precis där i somras. Deras undervattensutgång ligger mitt i den nybildade forsen och deras insamlade vinterförråd av stammar och grenar är för länge sedan bortspolade. Troligen har alltså 4-10 bävrar dött i den hyddan i vinter, på grund av girighet och noll miljöhänsyn från kraftbolaget. 😒

Det är bara att konstatera att utsikten är vacker, bedårande vacker. Men det är en illusion. Is, snö och en underbar himmel döljer mänsklig förstörelse och röta. 

Tidigare inlägg om Vojmån och allt som förstörs av vattenkraften: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2014/10/ekologisk-totalkatastrof.html

lördag 8 januari 2022

Småkallt

De senaste dagarna har vi haft en kallfront över oss. Det är precis nu, i januari och februari vi brukar uppmäta årets kallaste temperatur. Och även om -34C kan kännas lite småkallt i näsborrarna, så är det här faktiskt ändå ytterligare ett av alla tecken på klimatuppvärmning som vi märker i vårt vardagsliv.

De första åren vi bodde här så hade vi nämligen betydligt lägre temperaturer som kallast, än vad vi haft det senaste decenniet. Nästan varje år så stannade termometern på nedåt -40C på den tiden. Det var också innan vi hade de här otäckt varma veckorna nästan varje sommar som vi haft det senaste decenniet, det svängande vädret vid säsongsövergångarna, de fastlåsta vädersystemen och den absolut abnorma mängd snö som de senaste 10 åren också fört med sig. Alla dessa saker är tecken som vetenskapen sedan länge förutsett ska följa i klimatförändringens spår. 

För oss här i norr är redan nu klimatförstörelsen så påtaglig att vi har fått flera olika problem i vardagen, i vår gårdsskötsel.  Det kan ju tyckas mestadels skönt att det inte längre blir riktigt lika rövkallt under vintrarna, men....det är svårt att glädja sig när man vet att det beror på den allmänna störning i vädersystemen som bara kommer bli allt värre och som kommer försvåra stora delar av vårt framtida liv.😒


Tidigare inlägg om klimatförstörelsen i norr: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/12/oppet-vatten-pa-vojman-i-december.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/10/varmaste-brittsommaren.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/04/forfallet.html



torsdag 6 januari 2022

Rådjursjakt för trädgårdens skull

Så Husbonden har lyckats med något enastående. Han sköt en liten råbock för några dagar sedan. En fjoling, troligen kring 9 månader gammal, kanske har han förlorat mamma för han har varit runt om på Forsnäs Hemman sedan juletid och gått hårt åt våra bärbuskar och träd. 

Vartefter dagarna gått har vi lärt oss hans vanor och i förrgår fick alltså Husbonden den lilla bocken på kornet. Tack och lov, annars hade jag nog inte haft någon trädgård alls kvar i vår. Och tack och lov att jakttiderna för rådjur ändrades förra året så att jakttiden numer sträcker sig fram tills 31a januari även i norra Sverige. 

Det här är alltså främst att räkna som skyddsjakt. Tyvärr verkar det ändå som bocken redan åstadkommit ganska svåra skador på många av bärbuskarna och inte minst träden, men....dom kanske överlever i alla fall, nu när dom förhoppningsvis får vara ifred resten av vintern. 

Köttet räcker faktiskt till hela fem middagar, trots att djuret var så litet. Idag blir det bogarna med rotfrukter i ugn, ryggen och vardera låren räcker till varsin middag, alltså tre till totalt, och köttfärsen räcker till ytterligare en middag. Det doftar ljuvligt från ugnen nu och vi ser alla fram mot en festmåltid. 😋


Tidigare blogginlägg om jakt, den gången blev det dock inget rådjur:  https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/hostjakt.html

Här om rådjur i norra Sverige, ett studentarbete som Husbonden skrev redan på 1980-talet: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/01/aterfunna-gamla-konstverk.html

Länk till artikel om de nya jakttiderna: https://svenskjakt.se/start/nyhet/stora-forandringar-i-nya-jakttider/

onsdag 5 januari 2022

Forsnäsmästerskapen i Dart

Mellan snöskyffling och julbortstädning så roar vi oss med att kasta pil! Ett par gånger per år sätter vi igång familjemästerskap framför piltavlan. 😊
Tävlingsformen är alltid 301 (med något modifierade regler) och finalisterna är alltid Husmor och yngste sonen. 
Det går lite si och så rent resultatmässigt. Men vi har alltid kul när vi spelar! 💗


onsdag 22 december 2021

Adjö till ankorna

Igår avslutades en epok här på Forsnäs Hemman. Vi skickade iväg våra sista tre Blekingeankor till ett nytt hem i Umeåtrakten. Vi har varit genbank till den här flocken i 13 år, sedan 2008, så nog känns det allt lite konstigt att ankhuset nu är tomt. 

Orsaken till att vi avslutade vår ankhållning är tvåfalt. Vår arbetsstyrka har minskat, i och med att Hustomten (morfar) blir allt äldre, och ankornas skötselbehov har ökat. Det beror på klimatuppvärmningen. 

Så här: den stora arbetsinsatsen för ankhållning är att ge dom vatten för att dom ska kunna bada under vintrarna. På somrarna är det lätt, bara att sätta på vattenslangen, men på vintrarna behöver man bära ut 10 vattenkannor (från köket) varje gång flocken ska bada. För ett decennium sedan hade vi fortfarande stabila vintrar här i norr, då räckte det med att ankorna fick nytt vatten var tredje dag, dom gick ju på ren snö och blev nästan inte skitiga alls. Men numer smälter ofta snön under vintern, även här i Lappland, hela ankhägnet förvandlas till en lergegga och ankorna ser ju då INTE vackra ut. Därför behöver dom numer bada varje dag, ibland två gånger om dagen. 😏

Därför har vi inte längre kraft och möjlighet att behålla våra kära ankor. Det är synd, för dom var mycket friska och härdiga och trivdes alldeles utmärkt även så här långt norrut. Dom älskade snö och kyla, precis lika mycket som våra ljusa somrar. Dom gav oss ett stort antal slaktdjur varje år och .....det finns nästan inget som är så gott som ugnstekt anka. 

Så det är med sorg i hjärtat vi nu säger farväl till "kvack-kvackarna" som yngste sonen kallade dom då dom kom till gården och han bara var 4 år gammal. 💗


Här vår sida om Blekingeankor: https://forsnashemman.blogspot.com/p/blekingeankor.html

Här om apelsinanka, vårt favoritrecept: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/01/apelsinanka-otroligt-gott.html



tisdag 21 december 2021

Midvintermys

Det är årets mörkaste dag och formellt är vår dag här i södra Lappland 3 timmar och 52 minuter. Men med en lång gryning och skymning är det egentligen ljust i ca 6 timmar. Och det är helt OK, för det vi får uppleva är SÅ vackert, även i mörkret. 😊

Här är vår underbara rimfrost-allé, nästan overkligt i sin skönhet, överjordiskt. Jag kommer fortfarande så väl ihåg när jag åkte spark mellan rimfrostbjörkar som barn, med varmaste kappan på, huvan tätt omsluten huvudet. Även om det ofta var nedåt -30C (lika kallt som vi har här idag) så uppfattade jag aldrig kylan, bara det underverk det är att få vistas i den här vackra naturen. 

Så när alla nu klämkäckt utropar att "nu vänder det", så ser jag det istället som att "här är vi nu", och den här säsongen är lika härlig och fantastisk som alla andra. 

Ha nu alltså en ljuvlig midvinter, för nu då ljuset återvänder så går det så sakta i början att det kommer vara nästan lika mörkt ända in i februari, tre månader underbart, mysigt midvintermörker! 

Njut! 💗




Tidigare midvinterhälsningar från Forsnäs Hemman:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/12/ha-nu-en-mysig-midvinter.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/12/den-ljuvliga-midvintern.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/12/midvinterljuset-ger-oss-ro.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/12/nu-ar-det-svart-natta.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/12/midvinter-i-morkaste-lappland.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/12/morkaste-midvintern-tack-och-lov.html

torsdag 16 december 2021

Pärlemormoln

Vid solnedgången klockan 15 så fick vi se vinterns första pärlemormoln här på Forsnäs Hemman i Lappland. 

Alltid lika vackra, och ett fenomen som vi här i norr får njuta av betydligt oftare än sörlänningarna. 😊


Här tidigare inlägg om pärlemormoln hos oss, inklusive det här gigantiska pegasus-formade molnet som hamnade i tidningen: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/12/pegasus-av-parlemor.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/12/enorma-parlemormoln.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/01/prekara-parlemormoln.html


söndag 12 december 2021

Dags att stöpa juleljus- talgdankar

Förra veckan stöpte vi årets ljus. Hos oss, som är självhushållare använder vi varken paraffin eller stearin utan vanligt djurfett. Vi stöper alltså talgdankar. 😊


Vi använder ljus som ljuskälla, inte som stämningshöjare eller "bara för att". Största användningsområdet är när vi har familjemiddagar. Vi har ganska svaga lampor (dioder) som funkar bra höst och vår, men under vintern behövs 2-3 talgdankar för att lysa upp matbordet så vi kan se vad vi äter, och se varandra. Vi använder alltså våra talgdankar från mitten av oktober till februari ungefär, inte bara under julen. Även om väl antalet familjemiddagar är störst just under midvinterfestligheterna. 💗 

På bilden är det äldste sonen som doppar. Stöpningen har kommit ungefär halvvägs. Men det krävs nog 10-15 lager till innan talgdankarna är lika tjocka som köpta stearinljus, så att dom passar i våra ljusstakar.



Här ett "steg-för-steg"-inlägg om hur man gör alldeles egna talgdankar, från grunden:

http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2013/12/stopa-talgdankar.html

Och här ett inlägg från allra första gången vi hade fått ihop fett och kunde stöpa egna ljuskällor, 9 år sedan: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2012/12/stopa-talgdankar.html

lördag 11 december 2021

Dags att köpa frimärken igen

Årets frimärksinköp. För till nyår höjer Postnord priserna för frankering, igen. I januari kommer det vara dubbelt så dyrt att skicka ett brev som det var för fem år sedan, 2016. Då kostade ett porto 6.50kr, snart kostar det 13 kr.

Postnord har höjt priserna varje år sedan 2016. Dom skyller på att det skickas mindre brev, så vi som skickar brev måste betala mer för varje brev. Men...samtidigt skickas allt mer paket, så det logiska borde alltså vara att verksamheten totalt ändå är minst lika omfattande nu som då. Och då framstår det som helt obegripligt att just breven ska behöva bli så extremt mycket dyrare under denna korta tid. 😕

Jaja, i vilket fall. Vill ni spara pengar, så passa alltså på att köpa frimärken nu, innan nyår. Det jag håller i handen är 10 rullar, totalt 1000 frimärken, som nu kostade tolv tusen kronor. Om tre veckor kostar samma frimärken tusen kronor mer. 

Så....skynda fynda.....typ. 😅


Tidigare inlägg om frimärken:

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/11/vi-investerar-i-vardepapper.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/08/fargglada-frimarken.html