Självlastarvagnarna på Forsnäs Hemman

Det är en sista solig dag, mellan enorma mängder skyfall de senaste 3 veckorna, och ... imorgon börjar det igen. 20mm (minst) varje dygn under minst tre dygn. Och ständigt småregnade därefter. Så idag är dagen att bära in det hö vi haft torkandes på hässjorna den senaste veckan. "Redskapen" består av självlastarvagn modell Sjölander96 och självlastarvagn mod Ericsson03. Mamma är självlastarvagn mod Ericsson72.
https://forsnashemman.blogspot.com/2016/08/sjalvlastarvagn-mod-ericsson72.html 

Att torka hö på hässja var under nybyggartiden också samma sak som att ha höet på lager. När man väl hässjat, så hängde höet där tills man hämtade det. Ofta under vintern och vårvintern, då barnen fick till uppdrag att "trampa" slädvägar till hässjorna på utmarkerna och sen kom bonden med oxen eller hästen och släden för att tömma en hässja i taget och köra hem höet till "kräken" på gården. 

Det höet var lite lätt gulbrunt i det yttre lagret. Precis som våra hässjor på bilden. MEN, bara någon centimeter länge ner är höet grönt och friskt och av precis lika god kvalitet som det moderna, snabbslåttrade, skulltorkade hö folk numer tror är det vanliga. 

Vi lastar i och för sig in höet på hässjorna in i höladan så fort det är torrt. Främst för att vi har så få hässjor, bara två dubbelhässjor. I och med att detta hö nu kommer in under tak, så kan vi slåttra igen, nästa gång det blir tre dagars uppehåll i detta ständiga sensommarregn.

För slåttern är långt ifrån över. Här i Lappland slåttrade alla hemman åtminstone fram tills Bartolomeus-mäss (24 augusti) och under sämre somrar, eller om man hade ont om slåttermark, så slåttade man fram till "löv-blekan" i september, alltså när löven blev gula på träden. 

Precis som alltid föredrar vi att arbeta enligt vårt motto:

"SÅ lever vi livet. 
Hellre göra mindre rättare än mer på ett sämre sätt. 
Eller riktigt mycket, riktigt taskigt. Ja, huvvaligen! 
I det här fallet innebär det att överflödsfett omvandlas till självlastarvagnens arbete under slåttern".

Tidigare inlägg om slåtter:
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/07/vi-borjar-slattern.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/07/slattern-fortgar.html

Slåttertider

Igår började slåttern på riktigt för oss. Det är ett par lägdor hos våra grannar i Strömåker som vi har turen att få ta hö på. Vi behöver inte ens slåttra riktigt själv, utan bonden, som inte längre har några djur själv, slår höet, låter det torka någon dag och vänder och strängar det sedan. Så vi behöver bara komma och kratta ihop det, köra hem det och eftertorka det. 

Vi har ju ingen stor traktor eller höskrinda. Så vi tar största släpvagnen och gamm-volvon, bygger ett rejält berg av hö på släpet och spänner ett gummibandsnät ovanpå för att hålla fast höet på den korta resan till Forsnäs Hemman, bara på andra sidan Vojmån. Klart hobbynivå på vårt slåttrande, men det funkar, och vi är tacksamma att få tag på sånt här fint hö. Alldeles grönt, inget insått "raketbränsle" som Italiensk raj eller timotej, som inte tåls av våra gammaldags, förnöjsamma lantrasdjur. Bara äkta Lappländskt lägdhö, med mängder av olika bladörter och grässorter i. Fullmatat med näring, mineraler och vitaminer. "Söbben" för våra Lappgetter och Gotlandskaniner. 😋

Tack grannarna för hjälp med hö och med slåttern. 💗

---

Här ett tidigare inlägg där vi mer i detalj beskriver vårt otraditionella, modernt anpassade sätt att slåttra. Perfekt för småbrukare på 2000-talet,s om inte har stora maskinparker eller enorma djurbesättningar. 

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/08/vi-staller-upp-hassjan.html

Saraveckan är här

Nu är det slåttertid även i Lappland. Just nu är helt lagom att börja slåttra, lägdan (ängen) är fullt uppvuxen och de flesta blommor har också hunnit fröa av sig, vilket är viktigt för framtida skördar. Tipset om att man ska börja slå under Saraveckan stämmer alltså även i modern tid här hos oss, liksom tipset att börja slåttern när Toltan blommar, för just i dagarna har de första slagit ut!

Slåttern är ett av få tillfällen vi använder bensindrivna maskiner på vårt hemman. Det är husmor som syns där långt bort med slåtterbalken. Det andra tillfället vi använder bensin är när vi drar hem veden med skoter under vintern. Nu använder vi en slåtterbalk på de slätaste delarna av lägdorna och vår mikrotraktor (en ombyggd åkgräsklippare) med hemmabyggd höskrinda för att transportera höet de max 80 metrarna till höladan när det torkat. De krångliga markerna slår vi med lie, och alla på Hemmanet vet väl hur man liar. 

Ett citat från våra förfäder i ett nyupptaget nybyggarhemman i en av Vilhelminas fjälldalar;

"Man hade nu en vecka kvar till Saraveckan, den veckan, då Sara har sin namnsdag, och den veckan skulle man börja slå. [] Under denna sommare skulle Arvid (äldste sonen, 13 år) få lära sig slå på fullt allvar. Under förra sommaren hade han fått lära sig att hålla i lien och slå något litet, men i sommar skulle han få vara riktig slåttare. 

Fadern tillverkade åt honom hans egna liorv, som var så långt, att det nådde honom under armen, då han ställde det på marken vid sin sida. Husbonden sökte fram åt honom en lierem, och tillverkade en lieklant, liekloss, och liekilar åt honom och lärde honom att sätta upp lien på orvet och visade honom, huru han skulle binda fast lien på orvet med lieremmen, och huru han skulle sätta in lieklanten i remmen och liekilarna. 

Ävenså fick han lära sig att pröva, huruvida lien var lagom utsatt på orvet, ty viktigt var det, att lien varken var för mycket utsatt eller för litet utsatt, om den skulle vara jäv, lämplig, och gott att slå med. Men försöka att slipa liar skulle han ej få göra under ännu ett par år. Gustaf Arvidsson (husbonden) slipade alla liar, man ägde i gården. Alla räfsorna, som hörde gården till, hade han pinnat och tjärat redan tidigt under våren. Under slåttanden denna sommare, skulle Jon Gustav (yngste sonen, 11 år) få försöka att räfsa efter Arvid. Husmodern skulle efter gammal vana räfsa efter husbonden."

Citat från sid 120-121 i boken "Nybyggares dagliga leverne" av O.P. Pettersson 

Tidigare inlägg om Slåtter här hos oss på Forsnäs Hemman;

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/08/ho-ho-ho.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/07/tradgardsslatter.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/07/slattanna-paborjad-i-lappland.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/07/slattern-fortgar.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/07/rensar-ris.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/07/vi-borjar-slattern.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/08/vi-staller-upp-hassjan.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2015/07/slatter-i-regn.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2016/08/sjalvlastarvagn-mod-ericsson72.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2018/06/angsskallror.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2018/12/ho-och-ensilage.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2018/07/vi-har-utlyst-katastroftillstand.html

Kvällsbad i Vojmån

Vi tar alltid ett dopp framåt nio-halvtio på kvällarna under högsommaren. Svalkan gör det skönare att sova de här varma sommarnätterna. Vanligen tar vi också ett morgondopp och sedan ett eller flera badstunder till under riktigt varma dagar.

Vårt badställe ligger bara en promenad på 50 meter från förstukvisten. Ett par stora stenar bildar en praktisk trapp ner i Vojmån och +20-21C i vattnet gör stunderna till en absolut ljuvlig upplevelse. 

Filmen (35 sek) går att se i full storlek på Youtube: https://youtu.be/Q9kxTZztS5Q

Den här tiden på kvällen ser man solen i nordost, bakom tallarna i gethagen. Den kommer bara knappt gå ner bakom grantopparna i norr strax efter midnatt. Men det blir aldrig särskilt mörkt den här tiden på året, här i Lappland.

På filmen ser man (nästan inte) yngste sonen som simmar mitt i Vojmån, som är väldigt bred här hos oss, ca 80 meter från kant till kant. 

Tidigare bad i Vojmån:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2014/07/bada-i-vojman.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/06/baddags.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/06/sommarens-forsta-bad.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/07/badvader-i-vojman.html

Och en film när vi badar i regn: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/07/vojman-i-regnvader.html

Kolar

Vi har perfekt sommarväder här i Lappland. Blandat sol, men inte för varmt och regn med några dagars mellanrum. Allt växer så det knakar och vi har också utmärkta förhållanden för att elda "rat" så att vi kan få nytt biokol till våra trädgårdsland. Med det återkommande regnet så har vi ingen spridningsrisk vid eldningen. 😊

På bilden är yngste sonen eldvakt för senaste brasan. Vi eldar främst kvistar, rester från getternas bete, och även stockar från den gamla bron i byn. Körlagret, som var gjort i gran på 1970-talet var helt slut och byttes ut för två år sedan. Det är många kubikmeter halvruttet trä som vi kommer kunna få ut mängder av biokol från. 👍

Tidigare inlägg om biokol: 

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/05/bio-kol.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/jordskapar-stationen.html

Rensar rovlandet

 Allt för varmt väder. Men får man sitta ner bekvämt så går det ändå att arbeta i köksträdgården. 😊

Här rensar och slutgallrar jag bland mina fina gammaldags kultursorter, just här Norsjö kålrot och Ljusnedals skålrova. Till vänster ser vi den rätt oregerliga ärtodlingen och till höger, under fiberduk, potatislandet för i år. 

Jag sitter bekvämt på vår fina spåntäckta huvudväg i köksträdgården. Torrt, rent och mjukt. Sedan vi lade upp odlingen i permanenta bäddar med bekväma vägar mellan, så har det blivit så mycket roligare att jobba i landen. Det är det bästa vi gjort. Den här huvudvägen är också extrabred för att vi ska kunna köra in med vår mikrotraktor, som vi gjort av en gammal åkgräsklippare. På så sätt kan vi ganska lätt köra ut gödsel och större lass av plant rakt fram till rätt bädd. 👍

De kålrötter och rovor jag slutgallrar så här sent är direktsådda ganska sent, i mitten av juni. Det gör att dom inte blir alltför stora fram tills skörden i september och då övervintrar dom också ofta bättre än stora, tidigt sådda exemplar. Just dessa ska vi nämligen inte äta upp, utan spara i jordkällaren tills nästa vår, då vi planterar ut dom igen och får eget frö av dessa traditionella, lokala sorter, som är så värda att bevara. 💗

Tidigare inlägg om köksträdgården: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/09/pa-semester-soderut-en-vecka-framat.html

Och en del av våra gammaldags rovor och kålrötter: https://forsnashemman.blogspot.com/2018/02/rovor-och-kalrotter.html

Mikro-traktorn: https://forsnashemman.blogspot.com/2015/07/slatter-i-regn.html

Höslåtter

I år ser vår höslåtter annorlunda ut. Vi kommer inte slåttra själva, alls. Det beror på att våra lägdor (ängsmarker) blev så utarmade av missväxtsommaren 2018, då vi blev tvungna att slåttra hö på dom trots att dom borde stått i träda (fått vila ett år). 😊

Men, vi har tur som tokar. Våra goda grannar har slutat med djurhållning, men skördar fortfarande hö på sina lägdor. Fantastiskt fint skulltorkat, fräscht, grönt hö. Och, eftersom dom inte har några betesdjur kvar, så får vi köpa! Tack, tack säger vi och tacksamma är även våra utarmade lägdor som nu får "samla kraft" ett år till!💗

På bilden står Husbonden och fördelar och trampar ner höet på lasset. Yngste sonen står uppe på höloftet tillsammans med grannen och hivar ner höet längs rännan. Sen är det en kort enkilometers resa till vårt Forsnäs Hemman för att lasta av.

Intressant sidotråd är kanske att för hundrafemtio år sedan hade det här höet varit "vårt". På den tiden tillhörde Strömåker och Forsnäs samma grundhemman här i Södra Lappland. Senare splittrades hemmanet och såldes av i mindre arealer. Numer består ursprungshemmanet av minst 10 olika fastigheter. Kanske uppåt 20 beroende på hur man räknar, (sommarstugor utan knappt nån tomt, eller enbart fastigheter med viss tomt och markareal).

Det hemman vi nu innehar har också en otroligt intressant historia. Det var Vilhelminas sista hemman som etablerades, så sent som kring 1860-talet, och innefattade en spännande maktkamp som slutade med fängelse för en av parterna! Senare, in på tidigt 1900-tal har vår gård varit föremål för ett kungligt besök, då det bodde en grevinna här på den tiden.
Mer om vårt hemmans spännande ursprung kommer jag säkert skriva senare.😏

Tidigare inlägg om missväxtsommaren 2018:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/07/vi-har-utlyst-katastroftillstand.html
Och här om den normala slåttern år 2017
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/07/slattern-fortgar.html

Nu blommar senapen!

Vår vitsenap blommar alltså, och i år har jag för första gången vågar odla på friland. 😊

Det är så pass mycket att vi kanske till och med blir självförsörjande till julskinkan. 👍

Tidigare inlägg om egenodlad senap:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/07/vi-odlar-egen-senap.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/12/odla-julens-senap.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/12/var-egen-senap.html

Tidigare inlägg om julskinka:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/07/styckar-stora-svin.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/12/binda-skinkan.html

Högsommarpotatis

Här i Lappland är inte "nypotatis" något särskilt vanligt odlingsprojekt. Det går i och för sig att odla till midsommar, i hinkar, med lång förodling i små krukor och ständig passning. Men, det är inte värt det; varken i smak eller om man räknar med arbetsinsatsen. 😉

Och potatislandet vill man låta stå i fred så länge frosten skonar blasten här i Kallaste Nord. Ju längre av vår korta växtsäsong pärerna får på sig, desto finare skörd. Våra nybyggarförfäder brydde sig mest om att överleva, att få så mycket mat som möjligt från landet. Lagom "ätstorlek" eller att få äta färskt till surströmmingen var oviktigt.

Dessutom har många av oss lyckan att ha kvar riktigt bra jordkällare. Vår är strålande bra. 😊
Under gammhusets köksgolv finns rikedomarna. Och även om en osedvanligt varm juni fått upp tempen lite över de +5C vi vanligen har den här tiden, så har potatisen knappt börjat grodda och kommer vara väl ätbar i 2 månader till, tills höstens skörd ska in. 👍

Dessa storfina Kuttainen Binje kommer nu bli bakpotatis till dagens grillade biffar. Smaskigt! 😋

Tidigare inlägg om vår jordkällare:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/08/till-jordkallarens-lov.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/midsommarpotatis-gammparen.html

Tidigare inlägg om våra gammaldags potatissorter, bl.a Kuttainen Bintje.
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/01/midvinterspotatis.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/05/gamla-potatissorter-fran-kuttainen.html

Årets första frost

Vi fick högsommarfrost i år igen, i natt, natten mellan 1-2 juli. Förra året frös hela potatislandet natten den 29 juni, för jag hade missat att kolla väderleksrapporten och inte lagt på fiberdukarna. Det lär aldrig hända igen. 😉

Detta år såg vi redan i går kväll att det var fara på färde. Rapporten angav bara +2C vid flygplatsen och då har vi alltid minst 2-3 grader kallare, och vår egen termometer vid köket visade på bara +1,3C när vi gick och lade oss.

MEN fiberdukarna var på, dom täcker numer alla land, hela sommaren. Här på bilden totalt ca 210 m2. Så vi sov gott och vaknade till en strålande högsommardag och inga förfrusna grönsaker. 😊
När vi gav ankorna vatten imorse så rasslade det av iskristaller i vattenslangen, så ....tack och LOV för fiberdukar.

För oss i norr är det alltså värt att satsa på riktigt bra fiberdukar. Vi har bästa kvaliteten, 23gr/kvm. Dom är 6,3 meter breda så dom täcker hela våra bäddar som är 3,5 meter. Och vi köpte en hel rulle, som vi sedan skär till i ca 25 meters längder som räcker för våra bäddar som ligger på 19-22 meter var.  Våra äldsta dukar är nu 5 år och har något enstaka mindre hål, inte av slitage utan av revor. En del av hålen har jag till och med tagit tid att tråckla ihop med nål och tråd för grundkvaliteten är så god att duken säkert kommer hålla minst 5 år till. Så även om rullen låter dyr så är det egentligen inte mycket pengar för sån kvalitet. 👍
https://www.lindbloms.com/tradgardstillbehor/plantskyddsduk/fiberduk/fiberduk-23-g-kvm-6-3-x-250-m-hel-rulle/

Tidigare inlägg om våra nästan årliga högsommarfrostnätter:
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/06/hogsommarfrost.html

Tidigare tidiga frostnätter:
https://forsnashemman.blogspot.com/2015/07/forsta-frost.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2016/07/forsta-frost-2016.html

Analys av vårt mikroklimat:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/09/forsta-september-femte-frosten.html

Och historien om året vi hade en växtsäsong på tre veckor:
https://forsnashemman.blogspot.com/p/odlingar.html

Högsommarfrost.

Igår hade vi ett jättefint potatisland. Aldrig har blasten varit så välväxt, och jag kupade de två första raderna, innan juli. Det har aldrig hänt oss här i Lappland!
Idag har vi 22 rader med svartgrönt slajm, istället för ett potatisland. 😒

Vi bor där det kan komma frost vilken natt som helst under året. Även mitt i sommaren! Men det var länge sist. Vanligen kommer sista frost innan midsommar och första frost först tidigast kring 20 juli, en månad senare. Men i natt var en sån där natt vi alla fasar för.
Natten mellan 29-30 juni 2019 var det -4C på Forsnäs Hemman. 👎

Förutom potatisarna har vi fått konstatera att också större delen av alla jordgubbsblommor förfrusit. Och trots att det varit den bästa blommningen på många år, så kan vi nog också helt räkna bort hjortronen. 💔

Tidigare tidiga frostnätter:
https://forsnashemman.blogspot.com/2015/07/forsta-frost.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2016/07/forsta-frost-2016.html

Analys av vårt mikroklimat:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/09/forsta-september-femte-frosten.html

Och historien om året vi hade en växtsäsong på tre veckor:
https://forsnashemman.blogspot.com/p/odlingar.html