onsdag 29 juli 2015

Slåtter i regn

Vi har väntat ut bättre väder i det längsta...och att vår klenväxta äng kanske ska sträcka lite på sig...så vi får lite hö. Men nu går det inte längre. Vi får utnyttja varenda minut mellan de ständiga skurarna, och slåttra och räfsa ihop de ynka strån som finns.
Mikro-traktorn med hö-skrindan som Hustomten konstruerat. En av få bensindrivna redskap som används sparsamt här på Hemmanet.
Ett vanligt år, så kan vi slå höet och låta det torka på marken några dagar, sen tar det inte lång tid på hässjan för att det blir helt torrt. I år går det inte att lämna nåt på marken, man får skynda att räfsa ihop och hänga på hässjan och så hänga över hässjan med en enorm presenning för att skydda från regn. Sen av med presenningen vid de få soliga stunderna och skynda ut så fort det börjar regna för att täcka över. Av-på, av-på, av-på, och bara lite hö får vi för besväret.
Det känns dags att citera ett parti från nybyggarna i Dåres, som genomlevde ett liknande år i början av sin nybyggar-gärning, detta inträffade någon gång i mitten av 1830-talet, och det kan vara värt att nämna att maj, juni och juli hade varit både kalla och regniga, dom med, precis som detta året för oss:
"När det led fram i augusti regnade det dagstött, dag in och dag ut. Det var ej att tänka på att få något torrfoder. Man måste slå och hässja genast, d.v.s. man måste omedelbart räfsa samman det slagna fodret till högar och hässja det vått. Detta arbete var vedervärdigt och slåttarne voro sura och missmodiga till sinnet,. men det hjälpte inte. Det var bara att gå på med arbetet. När slåtteshjonen kommo hem om kvällarna voro de alla blöta som lommar i kläderna".
från boken "Nybyggares Dagliga leverne" av O P Pettersson



2 kommentarer:

Magica de Hex sa...

Den boken verkar vara intressant!

Forsnäs Hemman sa...

Jam,det är den. Lite speciell eftersom den också skrevs ner under 1800-talet, men otroligt spännande och inlevelsefull!