Rädis-skörd

Några rader rädisor varannan vecka sår vi. Så får vi rädisor nästan hela sommaren. Inte riktigt dock, för rädisor blir ofta alla klara samtidigt när det är varmt och torrt, medan odlingarna står och stampar om det är kallt och vått. 

Vi försöker balansera genom att med jämna mellanrum så några rader i trädgårdens torra, soliga delar, och några rader i de skuggigare fuktiga delarna. Och vanligen kan vi äta alla rädisor vi vill. 

Jag sår alltid blandningar av fröer. Jag köper enskilda sorter, som jag gillar, men blandar dom sedan innan sådden. Det är bara att konstatera att "Istapp" växer bättre och snabbare här i nord än någon annan sort. Namnet kommer av utseendet, så det är lite av en slump att det också är den sort som passar bäst här i allra Kallaste Nord. 😅

Tidigare inlägg om rädisor:
https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Rädisor

Jordgubbs-tider

För 5 dagar sedan plockade vi in dom första jordgubbarna. Rekordtidigt efter junis superhetta. I vanliga fall brukar vi inte få äta jordgubbar förens i slutet av juli. Jordgubbar blir aldrig midsommarbär här i Lappland. Men vi skulle inte vilja ha det så heller. Nu när dom mognar har dom en smak som vida överträffar jordgubbar odlade söderut. Midnattsljuset ger dom en helt otrolig arom och sötma. Och nu plockar vi jordgubbar varje dag. Enormt goda, perfekt mogna och massor! 😋

Det är tredje året sedan vi började göra vårt nya jordgubbsland, ett ordentligt ett. Med täckduk och flis, så att vi slipper lägga tid på ogräsrensning. Och det har lönat sig, nu på sin tredje växtsäsong så är raderna med röda jordgubbar enormt fina. Stora plantor som varit väldigt lättskötta och nu ger enorma mängder bär. 

Raderna med vita jordgubbar har haft det lite jobbigare, ungefär hälften av plantorna har dött under vintrarna. Men vi har ändå många fina plantor och ser fram mot den ljuvliga delikata smak som de vita jordgubbarna har. Och under sensommaren ska vi nyplantera där det frusit bort, småningom kommer vi nog ha ett helt land med totalt 11 rader, 4,5 meter breda, med 15 plantor var. Sju rader av röda jordgubbar, och 4 rader vita. 

Så här såg det ut när vi gjorde jordgubbslandet, det var väldigt enkelt och har funkat väldigt bra. Rader av sand 0-8, sen på med markduk och klippt hål med sax och planterat jordgubbarna. Det är många olika sorter, för att sprida ut skördetiden och för att kunna njuta av många olika smaker. De vi planterade i det nya landet var de gamla plantorna som vi grävde upp och delade, samt en del revplantor. 

Gödsling består av kissvatten 1 gång på våren, under tiden bladmassan växer till, och sen en näve aska under blomningen. Skötseln i övrigt består enbart av att dra bort löpare. Överlag tar det bara 2-3 timmar per år att sköta dessa 165 jordgubbsplantor. Att plocka jordgubbarna tar längre tid än att sköta landet! 😅

Vi är SÅ nöjda! 👍

Här inlägget från för tre år sedan, när vi anlade vårt fina jordgubbsland. 
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/07/nya-jordgubbslandet.html

Luftlök

Nu har jag skördat årets topplökar från luftlöken. 

Luftlök är en fantastisk växt som man kan använda på många olika sätt. 

* Den skjuter skott mycket tidigt på vårarna, goda primörer när inte mycket annat finns att skörda.

* Lökarna blir fler och fler i tuvor, vilket gör att man kan rycka upp en hel stängel, med löken under marken och allt och använda som salladslök under somrarna. 

*Topplökarna bildas framåt sensommaren och kan användas för att föröka löken. Man planterar helt enkelt ner hela knippet med lökar i jorden direkt på hösten, och nästa år kommer en ny tuva luftlök upp. Man kan också äta topplökarna som vanlig gul lök. Dom är ganska starka i smaken, så lite lök räcker långt, i t.ex. en soppa eller köttfärssås. Dessa små lökar är också jättegoda att sylta/lägga in och äta som tillbehör till söndagssteken.

När vi får bra skörd så brukar jag sälja lite av topplökarna till de som är intresserade.

Vi har luftlök från tre olika ställen. Alla växer lite olika, färg, form och tuvbildning, storlek och mängd på topplökarna skiljer lite. MEN, alla växer enormt bra här i kalla Nord och alla ger lika mycket skörd. I det här "startpaketet" ingår alla tre varianter. Här finns en länk till webbutiken där man brukar kunna beställa i slutet av Augusti/September: https://forsnashemman.se/products/luftlok

Lökarna skickas ett bubbelkuvert med porto för 100gr. Så själva lökarna väger kring 90 gram. vilket är mellan 15-25 lökar. 

Här ett tidigare inlägg om hur jag förökar mina luftlökar:

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/hostplantering-av-lok.html

Svartroten blommar

Svartrot är inte en av de vanliga rotsakerna att odla. Det är synd, för den är lättodlad, god och extremt härdig. Här i allra kallaste Lappland har vi inga som helst problem att odla den och till och med att odla eget frö. 😊

Svartroten är tvåårig (eg. flerårig men den är tvåårig i tillämpad odling), liksom morot, palsternacka och nästan all slags kål. Det betyder att man måste låta roten övervintra för att sedan (andra året) kunna låta växten gå i blom och producera fröer. När det kommer till sånt som morötter och kål måste man alltså gräva upp rötterna på hösten och sen förvara dom över vintern, i en jordkällare eller stuka eller liknande. 

När det kommer till svartrot så är det jätteenkelt, det är bara att låta plantorna övervintra i landet, låta dom stå kvar utan att skörda dom. På vårkanten ser man bladen titta upp tidigt och nu i juli blommar växten. I september kommer jag kunna plocka eget frö att så nästa vår.

En superenkel växt för självhushållare alltså! 👍

Även palsternacka är lättodlad och övervintrar utan problem här i Kallaste Nord: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/05/palsternacka-tills-nasta-ar-och-ikvall.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/07/froodling-av-palsternacka-kral.html

Sommarlök

Ett knippe piplök/salladslök till middagen. Det vankas lök- och potatissoppa och den här tiden på året använder vi enbart sån här färsk lök. 

Sorterna heter Altailök och Bajkallök. Vi har också sorten Idunn från Runåberg som beter sig likadant i odling. Olika fröfirmor brukar beteckna dom som antingen piplökar eller salladslökar. Men huvudsaken för oss här i Lappland är att dom är enormt härdiga, alltid övervintrar problemfritt och kommer upp otroligt tidigt på vårarna, så att vi snabbt kan få äta färsk lök. 

Tidigare inlägg om lök på Forsäs Hemman.

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/hostplantering-av-lok.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/03/loken-spirar.html

Den oväntade jordhögen

Idag fick byns väg en kanthyvling, och vi hade turen att kunna få överskottsjorden upptransporterad på vår gårdsplan. Så nu har vi alltså ca två kubikmeter jord som vi kan använda till precis vad vi vill.

Lycka! När man bor och odlar på en rullstensås, som vi gör, så är jord alltid en bristvara och för den här fina högen har jag redan planterat mängder av användningsområden. 👍

Tidigare inlägg om jord på Forsnäs Hemman i Lappland:

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/jordskapar-stationen.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/06/vi-staller-upp-i-sm-i-nedbrytning.html

Egen jord

I höstas började jag göra egen jord för vårens planteringar. Tidigare har jag alltid köpt ett par påsar till förodlingarna, men numer har vi så pass stora land av fin jord att det känns OK att "sno" lite där för användning under våren när snön fortfarande ligger midjehög i köksträdgården här i kallaste Lappland.

Jag gjorde en jordblandning som förhoppningsvis skulle bli optimal att så fröer och driva upp småplantor med. Grunden var ca 55% vanlig jord från våra täckodlade och välgödslade trädgårdsland. Sen lade jag till ca 25% sand. Denna blandning sållade jag sedan så att allt större än 6 mm blev bortsorterat. Slutligen tillsatte jag ca 20% av vår egen biokol, också sållad till 6 mm och väl uppgödslad genom att det fått ligga och dra i kissvatten i någon månad. Tillsammans blev det en fin, mörk, myllig och lucker jord med god struktur. Över vintern har jag lagrat den i gamla jordpåsar från förra året. Den här jordblandningen har visat sig perfekt, lättarbetad för även små plantbrätten inför sådderna och ......oj, så det har växt. 😊

Ytterligare ett område av vår livsstil där vi nu är helt självhushållande. Och som extra bonus så lyckades jag åstadkomma detta precis i rätt tid. Som så mycket annat har priserna på jordpåsarna ökat nu i vår, och det är inte lite. Numer kostar de jordpåsar vi brukade köpa 51% mer än förra våren. 

Tidigare inlägg om att skapa jord här på Forsnäs Hemman: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/jordskapar-stationen.html

Tidigare inlägg om när vi gör egen biokol: 

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/05/bio-kol.html

 

Årets första humla

Igår såg vi årets första humla. Det var en fin drottning av sorten Hushumla som surrade runt och ledade efter en bra bohåla för säsongen. Lite senare såg vi henne och många kollegor i vår blommande sälg. 😊

Här är en bild på henne (eller en kollega) som Husbonden lyckades fånga i ett glas så att vi kunde ta en snabb närbild innan hon släpptes fri igen.

Vi är verkligen lite extra förtjusta i humlor här på Forsnäs Hemman i kallaste Lappland. Vi har få andra pollinatörer som klarar vårt extrema klimat. Lite olika blomflugor, men av Apidaefamiljen (långtungebin) så är det bara humlor som vill bo hos oss. Så det känns lite extra i hjärtat när vi ser årets första humledrottning, hon signalerar början på den nya växtsäsongen. Och även om vi har gott om rathögar som dom säkert gärna övervintrar i, så brukar vi också bygga humlebon av stenar, krukor och takpannor med gamla sorkbon som bäddmaterial. 💗

Och vi har som sagt rapporterat observationen, i det här projektet hos Lunds universitet. https://www.cec.lu.se/sv/forskning/pagaende-forskningsprojekt/raddade-av-staden/hitta-varens-forsta-humla

Säkert för sent för de flesta som bor söderut i år. Men kanske något att hålla i minne till nästa vår. 👍

Vårvinter i köksträdgården

Potatislandet i snö. Yngste sonen kollar om det går att rätta upp de gamla trasiga vägpinnarna, som vi använder för att märka ut olika bäddar under vintern. Men ännu håller tjälen allt i ett iskallt grepp.

Det är ca 20-30 cm snö kvar, beroende på var i köksträdgården vi mäter. Det är alltså en ganska normal vår här i Lappland. Några snöfall till och några kallperioder kommer vi säkert få, vilket gör att vi kan beräkna snöfritt ca andra veckan i maj och möjligheter att börja med sådderna tidigast någon vecka senare, men vanligen inte förens kring första dagarna i juni. 😏

Här tidigare vårvintrar och snösmältning hos oss på Forsnäs Hemman i kallaste Lappland: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/04/forsta-april-snostorm-och-en-meter-sno.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/04/vi-missar-majbrasan.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/05/varbruk-i-vaxtzon-8.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/05/nar-jorden-reder-sig.html

Lätt att odla i Lappland

Här är två fina purjolökar vi skördade förra veckan. Jättefina! Och lättodlade. 😊 När jag började odla här i kallaste Nord (kallare än zon 8) så fanns det mycket jag trodde var omöjligt att odla här som sen visat sig vara lättodlat. Tack vara duktiga odlarkompisar i regionen har jag lärt mig mycket nytt de senaste 15 åren. Här är de största positiva överraskningarna jag fått.

Purjolök: Superlätt att odla till riktigt stora plantor. Viktigt är att så tidigt, i början av februari och förodla inomhus. För att lyckas i norr är det också viktigt att välja sorter med högt fiberinnehåll, alltså sena sorter som ibland kallas höst- eller vintersorter. Blue Green Winter är ett exempel på en sån sort: https://www.runabergsfroer.se/?p=649

Stjälkselleri: Sås och odlas på samma sätt som purjolök. Hinner bli stora fina plantor även här i norr. 

Fänkål: Förodla i april/maj, sätt ut i juni, det gör inget om man planterar ut dom ganska sent för dom växer främst framåt sensommaren. Men snabbt blir dom stora, jättegoda och goda. Mycket goda. 😋

Betor: Både rödbetor, gulbetor, polkabetor och vitbetor....samt foderbetor är lätta att odla här i kalla Lappland. Men...man ska förodla dom för bra resultat. Så i pluggar i sena april/tidiga maj. Och när du planterar ut i juni, dela gärna så att man sätter en och en planta. Man får ut mer av fröerna och man får större skörd. Varje rot blir större. Ofta mycket stor. Och som vanligt blir inte rotfrukter träigare ju större dom blir här i norr. Även en rödbeta som väger uppåt kilot är lika spröd och god som en i golfbollsstorlek. Så låt alla rotfrukter bli så stora som möjligt, växa så länge som möjligt för att maximera skörden. 👍

Senap: Direktsås så tidigt som möjligt. Måste hållas frostfritt i 3 månader, så vi odlar under fiberduk. Ger bra skörd och vi har varit självhushållande på senap i 3 år vid det här laget.  

Oregano: Fullt vinterhärdig om man odlar väldränerat. Låt dock inte plantorna bli för stora och "vediga", då kan dom frysa bort. Jag delar alla plantor i augusti och planterar om dom som mindre tuvor. På så sätt hålls plantorna unga och rikgivande år efter år och dom ger enorm skörd. 

Råg: Superlätt. Till skillnad från korn, havre och vete så är inte råg särskilt attraktivt för skadedjur som småfåglar och sorkar. Så man får oftast väldigt bra skörd även om man odlar bara några kvadratmeter. 

Här finns mer info om hur vi odlar växterna ovan: 

Purjo: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/imponerande-mangder-purjo.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/11/bleka-purjolok.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/02/februari-purjo.html

Stjälkselleri: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/10/skillnader-pa-stjalksellerin.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/09/selleriskord.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/10/sellerisallad.html

Fänkål: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/09/storsta-fankalarna.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/08/fantastisk-fankal.html

Betor: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/rejala-rodbetor.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/bastanta-betor.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/vi-skordar-betorna.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/02/snygga-betor.html

Senap:

https://forsnashemman.blogspot.com/2018/07/vi-odlar-egen-senap.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/12/var-egen-senap.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/07/senapen-blommar.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/12/rensa-vitsenapen.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/12/odla-julens-senap.html

Oregano:

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/08/odla-oregano.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/07/odla-orter-ettarigt-i-norr.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/07/forokar-oregano-genom-delning.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/07/egen-oregano.html

Råg: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/11/att-odla-rag.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/01/talig-rag.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/07/ragen-pa-gang.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/11/skara-rag.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/07/hog-rag.html

Senhöstskörd

Vi har gått in i en ny årstid här i Lappland. Nej, det är inte vinter, även om det kan se ut så. Det är knappt ens förvinter, utan mer senhöst. Det som skiljer den nuvarande säsongen från full vinter är att vi fortfarande har så pass ojämn kyla att snön som faller nu, sällan ligger kvar. Och vi har fortfarande så pass långa ljusa dagar att det inte blir någon upplega på träden. 😊

            Filmen kan också ses på youtube här: https://www.youtube.com/watch?v=gWA5qGj4gy8

Det är kort sagt fortfarande skördetid här. Det är rätt många grödor som tål viss kyla och dom sparar jag ofta till nu för att sprida ut arbetsbördan. Först av de köldtåliga grödorna tar jag upp betorna, sen rovorna och potatisen, sen kålrötterna och sist palsternackorna, morötterna, svartrötter och haverötter. Dom kan man bräcka upp ur sandlanden och lägga i jordkällaren utan att dom överhuvudtaget tar någon skada. 

Alla de grödor som räknas upp ovan kan också skördas även efter flera nätter svår frost och jag använder samma metod på allt. Om det blir frost och snö täcker jag dom med presenningar eller markdukar, då är det lätt att dra av snön och där under är jorden eller sanden helt mjuk och frostfri och det är lika lätt att gräva upp skörden som om det vore tidigare på hösten. 👍

Filmen ovan visar morötterna som jag skördade igår. Eftersom vi har sorkår så är blasten redan uppäten och även topparna på vissa av morötterna. Men skörden blev ändå enorm och de gnagda rötterna lägger vi för sig och äter upp först. 

Tittar man noga på filmen ser man också en av de små illvilliga sötnosarna springa iväg från sitt morots-mekka. 😜

Tidigare inlägg om skörd i snö: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/12/gronkalsskord-i-lappland-i-december.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/02/februari-purjo.html

Rejäla rotfrukter

Slutskörden pågår i en hysterisk hastighet, för snart vankas riktig vinter här i Lappland. De flesta rotfrukter tål ändå viss kyla och dessa skördar vi först nu på slutet av säsongen. Detta är två praktexemplar. 😊

Den absolut gigantiska knölen är vårt största exemplar av Norsjö kålrot. En gammaldags sort, som passar här i Lappland och som bevaras av föreningen Sesam, som vi är medlemmar av. Även resten av kålrötterna var mycket välvuxna, snittet var ungefär hälften så stora som den på bilden.

Den "mindre" lilafärgade rovan är sorten Ljusnedals skålrova. Den har jag också fått från Sesam och jag har varit gesäll för den sorten de senaste 2 åren. Det innebär att jag tagit på mig ansvar att fröodla från den och att skicka färska fröer till vår "frökista", alltså frysarna runt om i Sverige som innehåller massor av olika fröer från gammaldags, härdiga lantrassorter av köksväxter. Den rot jag håller i är från de första fröer jag själv fröodlat av sorten och det är tydligt att dom trivs väl här hos oss i Kalla Nord. Detta var långt ifrån den största rovan, flera var dubbelt så stora. 

Tidigare inlägg om rotfrukter i kallaste Lappland: 

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Rovor

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Kålrot

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Betor

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Morötter

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Palsternacka

Skördetider

Så fort ösregnet gör uppehåll så måste vi ut och skörda. Ståendes i gegga och slask och snabbt blöt och kall ända in i märgen. Skönt då att vi får så enormt goda skördar. Trots sorkår har vi mer rovor, kålrötter, betor och potatis att skörda än någonsin förr. 😊

Och för första gången på många år har jag lyckats med morötter. Dom är dessutom väldigt trevliga att skörda även en sån surhöst som denna, för dom växer i våra rena sandbäddar. 👍

Tidigare inlägg om skörd: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Skörd

Höstens insamling av fröer

För mig är den allra roligaste "skörden" att kunna samla egna fröer. Det är liksom det ultimata tecknet på att vi är självförsörjande. Jag kan inte bara odla egna grönsaker, rotfrukter och bär. Jag kan dessutom skapa egna fröer för att kunna odla allt detta också nästa år. DET är äkta tillfredsställelse i köksträdgården. 😊

Fröer håller vanligen i flera år, så man behöver inte fröodla alla sina växter alla år. I år har vi fröodlat bland annat kålrötterna Norsjö och Viksjö, rovorna Ljusnedals skålrova och Gammal Svensk rova, foderbetan Rubra, rädisan Burro Gigante, många olika ärtor och bönor som Solleröärt och Klenshyttans brytärt, och Stella och Laika brunbönor. Samt palsternackan Halblange Weisse, som visas på bilden här ovan.

Vidare fröodlar vi, som alltid, vår fjällkvanne. Det gör vi varje år för att dela med oss av fröer från den här fantastiska växten. Och kvannefröer måste vara helt färska för att gro bra, så just dom måste man fröodla varje år, medan t.ex. kålväxter kan behålla god grobarhet i upp till 10 år i förvaring. 👍

Jag har dessutom fått chansen att ta in en helt ny växt i trädgården. Det är den mogna blomsterställning som syns på bilden ovan. Det är björnloka. Det är en inhemsk växt, vanlig i just Lappland och som dessutom använts som "spenat" på vårarna, enligt en äldre Same som jag är bekant med. Den är tydligen jättegod också, en av de godaste vilda växter som finns enligt en facebook-bekant. Jag har haft svårt att hitta vilda bestånd men i år fick jag en mogen blomställning av min granne, och nu ska jag så fröerna och hoppas kunna skapa en liten rabatt med björnloka i min köksträdgård. Kanske en framtida vår-delikatess att se fram mot. 😋

Tidigare inlägg om fröodling: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Fröodling

Här finns fröer till vår fina palsternacka Halblange Weisse. Vi har fröodlat dom i 7 omgångar, så dom är särskilt väl anpassade till vårt karga Lappländska klimat. https://forsnashemman.se/orter

Här hittar man också fröer till vår fjällkvanne.

Stor sparrissallat

Våra plantor av sparrissallat är gigantiska! Man kan äta bladen som vanlig sallat, men man kan också skala och äta den tjocka stammen. Den är tydligen uppskattad i Asien för sin krispighet och milda nötiga smak. 

Hos oss är stjälkmärgen uppskattad för sin krispighet, men den smakar banne mig ingenting. Det är som att äta vatten med en spröd konsistens. Men den går ju mycket bra att odla även här i Kallaste Nord, och även bladen är ju som sagt ätbara, och dom är goda. Så vi odlar ett par plantor varje år. 

Sorten är Celtuce och finns att köpa hos Runåbergs: https://www.runabergsfroer.se/?p=204

Tidigare inlägg om sallat på Forsnäs Hemman: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Sallat

Vann i landet

Vi är idoga med sorkfällorna i år, varje för- och eftermiddag går Husbonden en "sork-tur" och tömmer och laddar om alla fällor med nytt bete. Och nästan varje dag, ända från tidigt i våras, har vi fått minst en sork, ofta 2-4 st i fällorna. Det är helt hysteriskt mycket av både åkersorken och "vann", alltså den större mörkare vattensorken, som ju inte alls behöver vatten i närheten för att trivas utan gärna lever i vår köksträdgård och äter så mycket den bara orkar. 😒

Här dagens fångst. En normalstor vann som fastnade i fällan i potatislandet. Det är med viss bävan vi förbereder oss för att snart börja ta upp potatisen. Hur mycket har egentligen gått åt under detta sorkår, kan man undra.

Redan tidigt på säsongen så knipsade sorken varenda blast av alla mina svartrötter. Strax efter det började vi ser hur delar av morotsblasten låg avknipsad. Blasten äts inte upp utan den ska tydligen bara gnagas av och sen lämnas att torka på landet. Man fattar ingenting. Men det är ju klart att skörden blir lidande, inga rötter växer ju i storlek när det inte finns någon blast som kan ge näring. 👎

Mitt i sommaren knipsades ett antal ärtplantor alldeles nere vid marken, för att sedan hänga på ärtställningen och torka ut. Nu på slutet har vi sett allt mer gnag på rödbetorna och likaså har hela haverrotslandet fått blasten knipsad. Och även om vi inte har grävt upp och kollat potatisen, så har vi alltså fångat sork i potatislandet under hela säsongen, så vi vet ju att dom funnits där och.....säkert också ätit allt dom kan. 

De växter som klarat sig bäst är kålrötterna, rovorna, bondbönorna och löken. Skönt det i alla fall, men nog känns det lite kämpigt att man odlar så mycket som sen bara sorken äter upp. Nu får vi hoppas att populationen kraschar i vinter, så vi får 2-3 år med låga antal sork framöver. 😅

Tidigare inlägg om sork: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Sork

Sesam-träff på Forsnäs Hemman

Idag var det dags. Något vi alla längtat efter i 2 år! Vi medlemmar i föreningen Sesam kunde äntligen träffas igen. Föreningen jobbar med att lära ut fröodling och att bevara kulturhistoriska växter. Och dagens träff, den hölls här hos oss, på Forsnäs Hemman i Lappland! 👍

Vi var totalt 12 medlemmar som samlades för att få snacka lite om odling och inte minst fröodling och gammaldags härdiga växtsorter. Vi fick provsmaka plommon, krikon och vindruvor från skellefteåtrakten. Och vi bjöd på en köttsoppa med hela sex olika kulturarvssorter, och en lantras (våra Gotlandskaniner). 😋

Dagens huvudevent var en rundvandring bland odlingarna här på Hemmanet. Trots att vi hade riktigt svår frost, kring -6C i natt, så var tack och lov växterna i gott skick under fiberdukarna och vi kunde visa upp allt från de "snyggt" sorkgnagda morötterna, till de absolut gigantiska kålrötterna av sorten Norsjö.

Tack alla härliga människor som tog er hela vägen till fjällnära Lappland för att umgås. 💗

Nu har vi eremiter på Forsnäs Hemman fått vårt lystmäte för ett tag framöver. 😅

Tidigare inlägg på föreningen Sesam: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Sesam

Longor schalottenlök

Nu är vår Longor schalottenlök skördad. Vi köpte 1 kg utsäde från Semenco förra hösten. Hälften, 500 gram höstplanterades, och resterande 500gr vårplanterades för att vi skulle få lite erfarenhet av båda metoderna. 😊

Nu är det tydligt att höstplanteringen ger mest och finast lök. Det halvkilot resulterade i totalt 2,7 kilo lök. Det innebär en kvot på 5,4. Verkligen toppen! Ett kilo var i samma storlek som utsädeslöken, och kommer användas som utsäde i höst, och 1,7 kilo var mindre lökar som vi kommer använda i köket. 

Det halvkilot utsäde jag satte i våras gav bara 900 gram lök. Alltså betydligt mindre än den höstsådda löken. Dessutom syntes att löken inte mådde så bra. Den hann inte mogna klart under vår korta Lappländska sommar, så nu när jag var tvungen att ta upp den (för att den hade börjat ruttna i landet) så var fortfarande blasten grön. Det var lika många lökar per knippe som på den höstsådda, men dom var mycket mindre, smalare och som sagt, flera hade redan hunnit mjukna och ruttna. 

Så framöver blir det absolut höstsättning av schalottenlöken Longor. Förutom de lökar jag kan använda som eget utsäde, så ska jag nog köpa ett par kilo till för att få upp produktionen snabbt. Gul/röd och silverlök funkar bra i odling, men sådden är lite känslig har jag märkt, ibland kollapsar alla småplantor och då får man ju inget. Så det är mycket värt att ha en lök som förökas på det här sättet, genom sättlök på hösten. 👍

Tidigare inlägg när jag sådde Longor förra hösten: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/lok-som-lok-pa-laxen.html

Sensommarens skitskyffling

Vi skyfflar stallbacken hos getterna. Det är inte jättemycket som ansamlats under sommaren, djuren går ju i beteshagar under större delen av dygnet. Men lite skit och strö finns ändå och nu är tiden att rensa ordentligt innan höstregnen gör allt jätteslaskigt. 😜

Och gödslet är SÅ mycket värt för oss. Detta åker rakt ut i landen och blir till nya fina välgödslade odlingsbäddar inför våren. Tack vare våra fina Lappgetter. 💗

Här tidigare inlägg om vår nästintill dagliga skitskyffling. Ingen ska påstå att vi skönmålar självhushållnings-livet! 😂

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Skyffla%20skit

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/search/label/Skyffla%20skit

Så serveras salladen

Nu har sallatsodlingen nått sin höjdpunkt, även här i kallaste Lappland. Vi kan äta sallad tills det kommer ut ur öronen på oss. Vi äter massor, men vi kör med en väldigt grundläggande form av servering. 😊

Vi sköljer sallatsbladen och sätter dom i en djup skål med 2-3 cm vatten på botten. På det sättet håller sig salladen fräsch även om inte allt blir uppätet under måltiden. Det finns ofta en bra rugge kvar under kvällarna, som folk går och småäter av. Varje morgon är oftast salladsskålen helt tom och vi går ut och plockar en omgång till. 👍

Intressant etymologi om termerna sallat/sallad. Växten heter sallat, med "t" och kallas så fram tills den bearbetas och serveras. Då blir det en "sallad", som man alltså äter. Och den maträtten, sallad, kan ju också innehålla allt möjligt annat än just växten sallat, bland annat gurka, tomat, räkor och valnötter, samt diverse dressing. Men hos oss är det alltså oftast rena blad utan "guck eller mojs" i som serveras till maten. Och gott är det. 😋

Tidigare inlägg om sallat/sallad: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/sommarsallad.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2014/02/arabisk-sallad.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/10/sellerisallad.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/11/seglivad-sallat.html