Så, vi hade slut på purjo i förrådet. Det var bara att ge sig ut i köksträdgården, i snö som når till höften....och gräva. Djupt!
Där nere döljer sig purjolök som är i perfekt skick, förutom topparna som vi klipper av. Men purjon står inte kvar i jorden. Under förvintern när tjälen kom, så bräckte jag upp plantorna och stuvade dom i tre olika hinkar. Det är dom vi gräver upp nu. Purjon mår bäst under snö och som den stått när den växt. På det sättet håller den ända tills i april här i Lappland, när snön börjat tina bort så pass att hinkarna kommer i dagern igen. Är det något vi lärt oss är det att purjo trivs bäst under snön här i Lappland.
Så, numer är vi självförsörjande på purjo. Jag odlar kring 140-190 plantor per år. Vi äter direkt från landet tills förvintern gör att vi inte kan bräcka upp några fler från jorden, och vi täcker med presenningar för att skydda från kylan, så det är först i slutet av oktober till slutet av november här i Lappland som vi inte längre kan skörda "färsk" purjo. Då gräver vi upp resten och trugar ner dom i hinkar.
En av hinkarna får stå på vår förstukvist tills dess vi använt upp allt i januari/februari. Sen gör vi som nu...går ut och gräver upp en hink i landet, under snön. Den är i förvånansvärt bra skick. Sen har vi 1-2 hinkar kvar tills i april och när de är slut har jag de infrysta paketen som jag gjorde i höstas. De håller oss tills vi får Altajlök/piplök att skörda i juni. Och redan i början av augusti kan vi skörda de första späda purjolökarna igen.
Tidigare inlägg om Purjo:
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/imponerande-mangder-purjo.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/11/bleka-purjolok.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/02/snabbmat-sondagssoppan.html
Tidigare inlägg om Altajlök/piplök:
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/06/varbruk.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/hostplantering-av-lok.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar