Dags att så rågen

Det närmar sig midsommar och ... då är det dags att så rågen. Det finns till och med en särskilt sorts råg som heter "Midsommarråg" av den anledningen. Men all höstråg (alltså råg som ger skörd först året efter sådd) mår bra av att sås ungefär nu och över juli, i alla fall om man odlar i norra Sverige.

Sån råg är nämligen tvåårig, och den här första växtsäsongen skapas bladtuvor, som sen ska övervintra och nästa vår börja sätta ax och ge skörd. Och om man planterar rågen nu under sommar, istället för att vänta till hösten, så hinner tuvorna bli stora och fina, och rötterna hinner växa riktigt djupt ner i jorden. Då kommer också skörden blir mycket större nästa år, och som bonus blir rågplantorna väldigt tåliga mot torka, eftersom den hunnit få så djupa rötter. 

Vi har också ett extra odlingstips, vi förodlar rågen i plugg. På det sättet sparar vi utsäde, vi planterar bara de plantor som blivit fina och stora och får ett jämnt beväxt rågland utan tomma fläckar. Och, eftersom vi har fullt upp med annat i odlingarna nu, så får vi också lite extra tid att noggrant rensa den yta som ska bli rågland, innan vi sätter ner pluggarna med rågplantor. Eftersom rågen kommer växa i 1½ säsong, så tjänar man mycket på att rensa ordentligt innan, för att slippa ogräs. 

Vi på Forsnäs Hemman i Lappland odlar två olika sorters råg. Svedjeråg från Brunskog, som är en mycket gammal kultursort, och Norrbottens lantråg, också en gammal sort, men något mer förädlad, med något större sädeskorn. Eftersom råg pollinerar sig med vinden, över stora sträckor, så odlar vi bara en sort varje år, och växlar alltså mellan våra två sorter, för att kunna bevara båda. 

Här nedan följer en artikel från föreningen Sesams medlemstidning "Sesamnytt", nummer 2/2007. Texten är skriven av Peter Erlandson, en av de tidigaste medlemmarna och en riktig "ålderman" inom Sveriges odlingskretsar och är publicerad med tillåtelse av tidningens ansvarige utgivare.

"Landskapsgrödan Norrbottens Lantråg

Vem vaggade rågen? Manshög vaggade rågen, förtäljer den något tandlösa folkliga ordleken. Hos mig finns ingen med namnet Manshög, men nu i juni så står här rågen manshög, om min kroppslängd på 185 cm kan kallas vara manshöjd. När vi förra året begynte att skissa på en lista över lanskapsgrödor, så var för mig landskapet Norrbotten vanskligast att binda någon gröda till. Jag kom dock att bläddra i NGB:s accessionslistor, och upptäckte ovannämnda lantråg (NGB-nummer 1471). Jag beställde hem den, och två dygn senare kom försändelsen med frö från genbanken. Genbankens personal har alltid varit föreningen beaktansvärt behjälplig! Jag sådde fröet i augusti, och grödan övervintrade utmärkt denna nyckfulla vinter. Rådjur betade brodden under senhösten tämligen hårt, men detta påstås gagna bestockningen, d.v.s. att stråsättningen per planta ökar. Jag kan inte avgöra detta på de småodlingar av råg, som jag har haft. De har alltid blivit hårt betade, så jag har inget att jämföra med. Rågen är däremot mycket betestålig, kan man lugnt påstå. Nu sticker i alla fall uppskattningsvis 200 vackra rågstrån upp mot himmelen. 

Så till sorten: Vad jag förstår, så är denna accession en selektion ur en lantsort. Råg är ju dock en extrem korsbefruktare och självsteril, varför jag tror mig vara tämligen säker på att genförlusterna jämfört med ursorten till stor del går att betrakta som en genförskjutning. Slumpodlar vi accessionen, så tror jag nog, att mer variation återkommer. Råg menar jag dock själv bör alltid selekteras. Jag har odlat råg i mindre skala (10 m2) tidigare, och alltid upptäckt efter några generationer, att (undan mänskliga aspekter) andelen degenererade ax ökar. Som jag ser det, så synes denna råg vara ovanligt praktfull. Stråstyv följer den hård vind utan att vika sig, detta trots att få plantor ju är mer oskyddade. Rimligen måste den ha varit produktiv också. Axen är mellan 8-12 cm långa, bara några få är urartade. Som ni ser på bilden, så har axen också ordentlig borst. Nu förväntar jag mig bara senare en praktskörd av frö från denna "storodling".

För många år sedan såg jag manshög råg i Finland. Vår systerförening i Schweiz har sorter, som de påstår är 3 m! Annars tycker jag nog råg på åkern plägar vara en dryg meter hög. Det måste ha varit en magnifik syn att se denna nästan två meter höga lantråg på norrbottniska fält en gång i tiden.

Någon medlem boende i landskapet borde bevarandeodla denna sort på rätt breddgrad. Hör gärna av er. Norrbottningar var stolta över er landskapsgröda!  Peter, M 101"



Här är länkar till hela "rågåret", eller rättare sagt 1,5 år. Från sådden till skörden. Vår erfarenhet gäller särskilt rågodling i nordliga delar av landet.

Att odla råg

År 1; 

Pluggsådd av råg

Att plantera rågplugg

Att skära rågen

År 2;

Hög råg

Skörda rågen

Alla inlägg om vår rågodling på bloggen

Skära rågen

Idag skar vi rågen. Den har mognat mycket väl och väldigt tidigt också, troligen på grund av den varma perioden i juni/juli. Nu torkar vi kärvarna under tak, för det är lite väl höstigt här i Lappland för att torka dom utomhus. 

Sen ska vi eventuellt försöka tröska dom med en gammal tröskmaskin som min morbror har. Spännande! 😊

Sorten är Norrbottens Lantråg, en gammaldags sort som är härdig och väldigt rikgivande även här i kallaste Nord. 👍

Tidigare inlägg om vår rågodling. https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Råg

Planterar rågplantor

De senaste dagarna har vi planterat nästa års råg"åker". Råg är tvåårig så redan vid midsommar i år sådde vi de plantor som kommer ge oss skörd nästa höst. Vi sår rågen i pluggbrätten. Och nu, när den fått ca 3-4 blad och en fin rotklump, sätter vi ut den i landet där den ska växa tills i september 2022.

När pluggarna växt till sig, ungefär nu, så planterar jag dom med ca 30X30 cm mellanrum i råglandet. Det landet är nästan alltid ett rätt magert land, som kanske inte gödslats på 2-3 år och som vi först täcker med gammat ensilage och sen planterar ner pluggen i. Om bara 6-7 veckor kommer de här spinkiga stråna att blivit stora ruggar som helt täcker ytan på hela åkern. 

Här tidigare inlägg om när vi odlar råg på Forsnäs Hemman:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Råg

Hög råg

Vår råg är precis på gång att börja blomma, eller "ryka" som det heter när det kommer till råg. Den är vindpollinerad och släpper så mycket pollen att man kan se något som liknar en rök ovanför fältet.

Den blir också hög, väldigt hög. Kring 220-260 cm brukar det sluta på här hos oss i Lappland. I år odlar vi den gammaldags lantsorten Norrbottens Lantråg, som ger fin skörd och är snabb och härdig. Fast vi odlar så kallt till har rågen lyckats bli mogen ungefär 3 av 4 år under den tid vi bott här i zon 8, fjällnära Lappland.

Tidigare inlägg om rågodling på Forsnäs Hemman:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Råg

Om lantråg från Norrbotten på Nordiska Genbankenshemsida: https://sesto.nordgen.org/sesto/index.php?scp=ngb&thm=sesto&lev=acc&rec=11466  

Skära råg

Nu skär vi den sista rågen. Så här det första året rågen växer så bildar den stora grästuvor som står gröna långt in på höstarna. Dom tuvorna ska betas innan snön lägger sig, annars kan rågen drabbas av snömögel och kan inte övervintra lika bra.

Vi odlar så lite råg att vi inte låter några djur beta själva odlingen. Istället skär jag blasten med skära och ger de här gröna fina stråna till getterna. Det är väldigt uppskattat så här års då det mesta dom äter är hö. 😋

Bilden är tagen för två dagar sedan innan snöfallet. Idag fick jag kratta bort snön från de sista tuvorna för att skära dom. Och nästa år kommer alltså rågen att skjuta nya blad tidigt och sen strån med ax som blommar under sommaren och ger mogen säd nästa höst. 👍

Här ett tidigare inlägg om att odla råg:

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/11/att-odla-rag.html

Rågen på gång

Våra rågplantor börjar komma upp. Dom sås vanligen kring midsommar, i alla fall här i norr. I år hade vi så tidig midsommar att jag sådde dom lite senare, kring 25-27 juni. Nu ser dom ut så här. 😊

Jag förodlar dom i plugg, det är väl inte så vanligt, men funkar bra med just råg. Rågen ska sättas glest för plantorna blir jättestora. Gamla talesätt sade att man skulle så en rågplanta på en yta stor som ett laxskinn. Vi har funnit att ca 35-45cm i fyrkant är rätt lagom. Då behöver man inte så många rågplantor ens till ett stort land, och det blir svårt att så genom att gå och "slänga ut" sädeskorn. 😏

Alltså pluggsår vi nu och bereder samtidigt landet för plantering. I år blev det ca 25 m2 och ca 150 rågplantor. Vi har två sorters råg som vi bevarar, och eftersom dom är vindpollinerade så växlar vi mellan sorterna vartannat år. Nästa år ska det alltså vara Norrbottens Lantråg som får blomma och sätta frö, och dessa små strån kommer vid det laget vara kring 180-240 cm höga. 👍

Här tidigare inlägg om vår rågodling:
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/11/att-odla-rag.html

Att odla råg

Vi har odlat råg länge nu. Under mer än ett decennium. Vi bevarar två olika sorter, som vi odlar växelvis vartannat år eftersom råg är vindpollinerad och därför korsar sig om man odlar olika sorter samtidigt med mindre än nån kilometers mellanrum.

Norrbottens Lantråg, några lägre plantor i den vita hinken till vänster och en riktig praktplanta till höger. Ca 230 cm hög.

Våra två sorter är Norrbottens Lantråg, som är en härdig och produktiv sort med stora kärnor. Vi odlar också Svedjeråg från Brunskog, som är en traditionell, nordlig och väldigt gammal sort som ger mindre kärnor. Men som ändå väl står sig i produktion jämfört med mer moderna sorter. Vi har fått tag på båda sorterna från föreningen Sesam. (https://foreningensesam.se)

Jag pluggsår Svedjeråg från Brunskog, midsommar 2019. Skörd väntas nästa höst 2020. 

Att odla råg är lite speciellt. Först och främst är den tvåårig. Det innebär att man sår rågen vid midsommar första året, sen utvecklas den under sensommaren och hösten till stora tuvor. Och råg ska sås otroligt glest. Därför försår jag gärna rågen i brätten (vid midsommar). På det sättet kan jag senare, i augusti, plantera ut småplantor och veta att det inte blir några tomma fläckar i landet kommande år.

Låga 2 månaders plantor i ramen närmast kameran, fullvuxna plantor med mognande ax i den högre lådan. Foto från mitten av september. 

Råg ska alltså växa enormt glest. Traditionellt ansågs att man bara skulle så två rågplantor på en yta stor som ett laxskinn. eller 4 rågplantor på en yta stor som ett kalvskinn. Alltså skulle varje rågplanta få motsvarande ca 40X40 cm yta. När man ser de enorma tuvor som hinner växa upp redan till första hösten, så inser man varför de behöver så stor plats. Det gör också att man inser hur otroligt stor "utväxling" man får på varje korn råg.  😊

Samma odlingslådor ovanifrån. Mitten av september. Den mognande säden Norrbottens Lantråg till höger och de två månader gamla tuvorna av Svedjeråg från Brunskog till vänster. Samt en liiiten glimt av Lokförare Bergfelts jätteärt i den rostiga tunnan åt vänster, och det senmognande kornet Sivert naketkorn i odlingslådan längst till höger. 

Varje litet planterat rågkorn ger enorma mängder korn i skörd. Men alltså först ett och ett halvt år efter man sått plantan. Jag har försökt göra en vag överslagsräkning, och funnit att om man odlar en kvadratmeter med korn under två år så får man ca 30% mer skörd än om man odlat råg där under två år.  MEN då är också råg betydligt tåligare under dåliga år, som förra året 2018 då det var svår torka. Vår råg levererade ändå ca 70-80% av normal skörd! Genom att den hinner få såna djupa rötter under det första tillväxtåret att den inte alls är lika torkkänslig.

Kort film över hur jag vrider av rågens tuvor, istället för att låta djur beta ner dom.

De tuvor som växt upp första hösten ska betas ner av djur den hösten, sägs det traditionellt. Men man kan lika gärna ta bort bladen ner till nära markytan på tuvorna genom att t.ex. vrida av dom som på bilderna och filmen, eller skära av dom. Sen får plantorna övervintra. Året efter (år 2) så kommer tuvorna att skjuta nya gröna blad otroligt tidigt på våren, även här i kallaste Lappland. Och sen sätter plantorna igång med att reproducera sig. Dom sänder iväg ax i enorma mängder. Varje tuva kan skapa 30-50 ax och varje ax kan producera 30 till över 70 korn. Så det blir en väldigt stor skörd på varje litet korn man satte då för 1,5 år sedan.

Vrider av en tuva med råg, oktober 2019.

Rågen står grön och fräsch även långt in på hösten här i Lappland. Det gör att den är otroligt attraktiv för alla betande djur. Eftersom jag läst att tuvorna skulle betas för att övervintra bättre och för att ge mer ax (bättre bestockning) så testade jag detta våra första år. Våra enda gräsätande husdjur på den tiden var marsvin, så dotterns hjärtegryn Star och Fifi fick bo och äta gott i en specialgjord bur som täckte halva råglandet, medan andra halvan fick vissna ner och övervintra med hela de gröna tuvorna intakta. Resultatet var tydligt, fast dom växte precis bredvid varandra så var våra marsvinsbetade rågplantor betydligt finare. Alla överlevde, medan en tredjedel av de obetade dog helt. Och de betade gav betydligt finare plantor och mycket större skörd år 2. Så, sedan dess har vi antingen låtit beta plantorna, eller vridit av bladmassan och sen givit den till djuren som verkligen älskar att få så fint och färskt grönt under senhösten/förvintern.

Överst marsvinen Star och Fifi som var experiment-betare för våra rågodlingar. Nedan Ölandsgässen, som visade sig vara lite väl ivriga och faktiskt betade ihjäl stora delar av våra rågplantor några år senare.

En liiiten varning. Ett par år lät vi våra Ölandsgäss beta rågen, det verkade praktiskt då dom var frigående och helt automatiskt började beta rågen då annat grönt hade givit upp här i norr. MEN, gässen var bara alltför idoga. Dom betade ner plantorna ända in i rötterna och då kunde inte ens rågen återhämta sig året efter. Vi lyckades lösa detta genom att låta gässen beta tills det var "lagom" nerbetat och sedan stängsla för rågodlingen, men man ska alltså hålla ögonen öppna med vissa särskilt idoga betande djurslag.

Så här ser plantorna med avvriden råg ut, efter några snöiga nätter. November 2019. 

Framåt mitten av juli börjar "rågen ryka", som det heter. Dom släpper alltså sitt pollen rakt ut i vinden och hoppas att de minimala pollenkornen ska hitta pistillerna som samtidigt sticker ut från den blomma som ska bilda varje litet sädeskorn på alla ax. Så alla, både manligt pollen och kvinnliga blommor, släpper gärna loss allt så samtidigt som möjligt.

Rågen förbereder sig för att ryka. År 2016, Svedjeråg från Brunskog vajar högt över mitt huvud som når upp till helt normala 170 cm, så rågen ligger på 160-230 cm. 

När axen väl pollinerats ska själva sädeskornen alltså bara mogna. Och det går vanligen riktigt bra även här i Kallaste Nord. Trots att det finns nån slags myt om att man inte kan odla råg här norrut (som inte riktigt stämmer, se nedan) så har vi lyckats utomhus, helt utan extra insatser under 9 av 12 år. Och två av de tre kallaste åren har vi ändå lyckats halvvägs genom att rycka upp plantorna när vi märkt att det börjat bli för kärvt under hösten, och en sen och kall sommar gjort att inte kornen blivit tillräckligt frosttåliga. Då har de uppryckta plantorna ändå till stora delar kunnat mogna klart med rötterna i hinkar, inne i frostfria utrymmen, som i vår hölada. Så var det i år t.ex. det är därför ni kan se på bilden högst upp att jag står med hela plantor, rötter och allt i hinkar.

Nu är det nära att det ryker. Norrbottens Lantråg, juli år 2019, kring 160-230 cm hög. 

Så vart kan man odla råg? Över större delen av Sverige! Här uppåt fjällnära Lappland var ju korn den vanligaste nybyggargrödan. Men när jag började läsa på om sädodling i norr, så hittade jag en berättelse om att man odlat råg uppe på Stöttingfjället, här ovanför oss i Vilhelmina skogsmarker, på vägen mot Lycksele. Det inspirerade mig till att börja provodla lite råg av traditionella sorter här på Forsnäs Hemman, och det har alltså gått över förväntan. Rågen är minst lika härdig och givande som våra snabbaste och mest anpassade former av korn. De lyckas alltså mogna ut minst 3 år av 4. Och ännu lite mer med viss hjälp.👍

Några fina fullmogna ax, som producerade fulltaligt även efter den torra sommaren 2018. 

Tyvärr sparade jag inte ner den text jag hittade om rågodling på Stöttingfjället (byn Risträsk) tidigt i internets historia (på -90talet), och numer verkar den hemsidan vara borttagen från nätet. Om någon vet vart jag kan hitta åt texten igen så får ni så gärna höra av er. Det känns som en viktig del av vår kulturhistoria som bara försvunnit, när jag inte har någon källa på denna info. Men, tack och lov vet jag ju, via egna odlingar att det går utmärkt att odla råg i Lappland.💗

Kort sagt; har du bara några kvadratmeter över, odla råg! En lätt gröda som är rolig att odla och ger massor! Man behöver verkligen inte ha stora fält för att få en fin skörd. Det räcker med en vanlig bädd i ett trädgårdsland. Så kan man få chansen att baka några goda råglimpor under vintern! 👍

Tidigare inlägg om att odla råg:
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/01/talig-rag.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/06/sar-svedjerag.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2016/07/ragen-ryker.html

Här om Lantrågen från Norrbotten på NordGens sida:

https://sesto.nordgen.org/sesto/index.php?scp=ngb&thm=sesto&lev=acc&rec=11466

Rågen ryker

Nä, inte riktigt än, men det är högsommar och snart så ryker rågen.

Bilden är av den mycket gamla sorten Svedjeråg från Brunskog och den är vid det här laget mer än kvinnohög.