Dags att så rågen

Det närmar sig midsommar och ... då är det dags att så rågen. Det finns till och med en särskilt sorts råg som heter "Midsommarråg" av den anledningen. Men all höstråg (alltså råg som ger skörd först året efter sådd) mår bra av att sås ungefär nu och över juli, i alla fall om man odlar i norra Sverige.

Sån råg är nämligen tvåårig, och den här första växtsäsongen skapas bladtuvor, som sen ska övervintra och nästa vår börja sätta ax och ge skörd. Och om man planterar rågen nu under sommar, istället för att vänta till hösten, så hinner tuvorna bli stora och fina, och rötterna hinner växa riktigt djupt ner i jorden. Då kommer också skörden blir mycket större nästa år, och som bonus blir rågplantorna väldigt tåliga mot torka, eftersom den hunnit få så djupa rötter. 

Vi har också ett extra odlingstips, vi förodlar rågen i plugg. På det sättet sparar vi utsäde, vi planterar bara de plantor som blivit fina och stora och får ett jämnt beväxt rågland utan tomma fläckar. Och, eftersom vi har fullt upp med annat i odlingarna nu, så får vi också lite extra tid att noggrant rensa den yta som ska bli rågland, innan vi sätter ner pluggarna med rågplantor. Eftersom rågen kommer växa i 1½ säsong, så tjänar man mycket på att rensa ordentligt innan, för att slippa ogräs. 

Vi på Forsnäs Hemman i Lappland odlar två olika sorters råg. Svedjeråg från Brunskog, som är en mycket gammal kultursort, och Norrbottens lantråg, också en gammal sort, men något mer förädlad, med något större sädeskorn. Eftersom råg pollinerar sig med vinden, över stora sträckor, så odlar vi bara en sort varje år, och växlar alltså mellan våra två sorter, för att kunna bevara båda. 

Här nedan följer en artikel från föreningen Sesams medlemstidning "Sesamnytt", nummer 2/2007. Texten är skriven av Peter Erlandson, en av de tidigaste medlemmarna och en riktig "ålderman" inom Sveriges odlingskretsar och är publicerad med tillåtelse av tidningens ansvarige utgivare.

"Landskapsgrödan Norrbottens Lantråg

Vem vaggade rågen? Manshög vaggade rågen, förtäljer den något tandlösa folkliga ordleken. Hos mig finns ingen med namnet Manshög, men nu i juni så står här rågen manshög, om min kroppslängd på 185 cm kan kallas vara manshöjd. När vi förra året begynte att skissa på en lista över lanskapsgrödor, så var för mig landskapet Norrbotten vanskligast att binda någon gröda till. Jag kom dock att bläddra i NGB:s accessionslistor, och upptäckte ovannämnda lantråg (NGB-nummer 1471). Jag beställde hem den, och två dygn senare kom försändelsen med frö från genbanken. Genbankens personal har alltid varit föreningen beaktansvärt behjälplig! Jag sådde fröet i augusti, och grödan övervintrade utmärkt denna nyckfulla vinter. Rådjur betade brodden under senhösten tämligen hårt, men detta påstås gagna bestockningen, d.v.s. att stråsättningen per planta ökar. Jag kan inte avgöra detta på de småodlingar av råg, som jag har haft. De har alltid blivit hårt betade, så jag har inget att jämföra med. Rågen är däremot mycket betestålig, kan man lugnt påstå. Nu sticker i alla fall uppskattningsvis 200 vackra rågstrån upp mot himmelen. 

Så till sorten: Vad jag förstår, så är denna accession en selektion ur en lantsort. Råg är ju dock en extrem korsbefruktare och självsteril, varför jag tror mig vara tämligen säker på att genförlusterna jämfört med ursorten till stor del går att betrakta som en genförskjutning. Slumpodlar vi accessionen, så tror jag nog, att mer variation återkommer. Råg menar jag dock själv bör alltid selekteras. Jag har odlat råg i mindre skala (10 m2) tidigare, och alltid upptäckt efter några generationer, att (undan mänskliga aspekter) andelen degenererade ax ökar. Som jag ser det, så synes denna råg vara ovanligt praktfull. Stråstyv följer den hård vind utan att vika sig, detta trots att få plantor ju är mer oskyddade. Rimligen måste den ha varit produktiv också. Axen är mellan 8-12 cm långa, bara några få är urartade. Som ni ser på bilden, så har axen också ordentlig borst. Nu förväntar jag mig bara senare en praktskörd av frö från denna "storodling".

För många år sedan såg jag manshög råg i Finland. Vår systerförening i Schweiz har sorter, som de påstår är 3 m! Annars tycker jag nog råg på åkern plägar vara en dryg meter hög. Det måste ha varit en magnifik syn att se denna nästan två meter höga lantråg på norrbottniska fält en gång i tiden.

Någon medlem boende i landskapet borde bevarandeodla denna sort på rätt breddgrad. Hör gärna av er. Norrbottningar var stolta över er landskapsgröda!  Peter, M 101"



Här är länkar till hela "rågåret", eller rättare sagt 1,5 år. Från sådden till skörden. Vår erfarenhet gäller särskilt rågodling i nordliga delar av landet.

Att odla råg

År 1; 

Pluggsådd av råg

Att plantera rågplugg

Att skära rågen

År 2;

Hög råg

Skörda rågen

Alla inlägg om vår rågodling på bloggen