Förökar oregano genom delning

Här är en kort film på 46 sekunder som visar hur jag förökar vår grekiska oregano. Det är jätteenkelt. Jag gräver helt enkelt upp de plantor som vuxit på samma plats sedan förra sommaren. Just de här är frösådda förra våren, i februari 2020. Sen delar jag plantorna så jag får många fler, helt enkelt. 😊

Man behöver inte vara varken noggrann eller försiktig. Snarare får man ta i rejält och ofta hacka isär växtruggarna med en spade. Sen tar jag mindre tussar och gräver ner i landet. På det här sättet utökade jag 3 meter oregano (7 plantor), till över 8 meter som kommer ge skörd till nästa år. Beroende på hur hösten blir här i Lappland, kan det också hända att de här omplanterande tuvorna kommer ge lite skörd igen i september. Nu när jag planterade om dom så hade jag dessförinnan skördat av dom, alltså klippt ner dom helt för två veckor sedan. Nu hade dom hämtat sig tillräckligt efter den nedklippningen för att också tåla att bli delade och omplanterade. 

Nu väntar alltså mycket mer oregano nästa år. 👍

Tidigare inlägg om oregano hos oss på Forsnäs Hemman

https://forsnashemman.blogspot.com/2021/07/egen-oregano.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/08/odla-oregano.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/07/odla-orter-ettarigt-i-norr.html

Egen oregano

Dagens självhushållningsgärning. Vår grekiska oregano (Origanum vulgare ssp. hirtum) har fått knoppar och därför skördar vi den för att få torkad oregano under vintern. Oregano är lättodlat även här i kallaste nord, i zon8. 😊Bara den står dränerat så övervintrar den utan problem. Timjan, salvia och lavendel funkar däremot inte, dom blir vedartade längst ner på stjälkarna och det verkar göra att dom tyvärr fryser ihjäl under våra Lappländska långa vintrar.  

Men oregano är det som sagt lätt för oss att blir självförsörjande på. Nu dags att repa blad för att sen torka. Det blir ett rejält kvällspass. 👍

Tidigare inlägg om vår odling av oregano: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Oregano

Kvanneblomma

Hemmanets största blomma har slagit ut. Det är fjällkvannen som har storleksrekord. Den blir också ofta väldigt hög, två meter eller mer är inte ovanligt.

Det här är min absoluta favoritört, och en riktig Lapplänning är den också. Drottningen bland örter, kallar jag den ibland. Jag har inga vilda bestånd i närheten, och gillar inte heller att plocka alltför mycket viltväxande, det finns risk att vissa, populära växter helt kan utrotas på det sättet. Så jag har planterat en egen kvanngård, en typ av trädgårdsland som funnits ända sedan vikingatiden här i norr. 

Tidigare inlägg om kvanne:

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/07/arets-forsta-kvanne-skordad.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2013/10/torkad-kvanne.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/06/forsommarkvannen-skordad.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2015/07/kvanne-orternas-drottning.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/04/kaka-kvanne.html

 

Exotisk berberkrydda- en smaksemester

Så, vi åker ju inte på några utlandssemestrar. Yngste sonen har varit till Finland och till Danmark under uppväxten. Stora upplevelser för honom. Troligen skiljer inte barn på om det är 10-20 timmar restid via bil och färja eller lika länge via flyg till andra sidan världen. Upplevelsen blir lika stor ändå, och än större då det bara varit två resor för honom, inte något som återkommit varenda ledighet. 😏

Så, vad gör vi för att "resa"? 

Tja, vi har lite olika trix. 

Skyarna bjuder på en del helt makalös underhållning som gör att vi kan resa ända ut i universum. Vi har ofta stått och sett äventyret utveckla sig rakt över oss och mitt på gårdsplanen. Se mer här: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/12/skyhog-underhallning.html

Och...vi ser till att prova nya upplevelser. Fysiskt upplever vi i närområdet, som när sönerna och Husbonden var på Spelunking (grottutforskning). http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/08/spelunking-i-korallgrottan.html

Oftast upplever vi "resandet" ännu närmre. På tungan. Vi reser alltså via smaksinnet. Kryddor är den givna lösningen på att resa på det här sättet. Inte undra på att just kryddor var bland det allra första som reste på karavanvägarna redan långt innan vår tideräkning började. Dom är lätta till vikten och bara lite-lite av en krydda kan helt förvandla en rätt till något helt annat, och otroligt delikat. Och nyligen blev jag påmind av en facebook-kompis att det finns en mycket unik kryddblandning i regionen Afrikas horn, Etiopien och Eritrea, berber-krydda. Så, vi bestämde oss att göra en köttgryta med den kryddan och "resa" lite till den regionen, via smaksinnet. 👍

Berberekrydda är ingen lätt kryddblandning. Den innehåller jättemånga individuella kryddor. En av mina facebookvänner som levt i Eritrea beskrev hur det traditionella receptet där hade hela 18 kryddor. 

Jag letade runt lite på internet och hittade en blandning, lite anpassad till våra breddgrader, och som jag blandat av 16 olika kryddor.  Den viktigaste, den unika är bockhornsklöverfrö. Den får man inte tag på här i Södra Lappland utan vi fick vänta tills en av våra bekantas-bekanta hade ett ärende till Lycksele, det närmaste större centrumet som har en affär för utländska matprodukter, vi handlar alltid där när vi har chansen. 

Så, med bockhornsklöverfrö i skafferiet så satte jag igång att försöka återskapa en äkta berberkrydda. Så nära jag kommer. Jag fick t.ex byta ut ajwain och radhuni mot timjan, som verkar likna i smak. Etiopisk kardemumma, koramina, fick jag byta ut mot det vi i Västerlandet kallar kardemumma. Men jag följer i princip de vanligaste recepten som vi här i väst använder för att blanda egen berber. Och...lite mer, vitlöken är färsk, ingefäran är färsk och tja, vårt eget paprikapulver lär ju smaka jättemycket godare än köpt. 😋

Sammanfattningen är att man tar massor av paprikapulver och blandar i en rejäl mängd chili, salt och peppar och sen mindre mängder av massor av kryddor. En del av dom är de klassiska Svenska "julkryddorna" från pepparkakor eller vanliga bullar. Men i sån liten mängd att resultatet blir ett helt annat. Smaken är en balanserad känsla av total smakupplevelse. Både umami, sött, salt, surt och bittert. Det smakade helt enkelt fantastiskt!  💗

Berberkrydda 

1 handfull paprikapulver

3 nypor chili

3 nypor salt

2 nypor svartpeppar

2 nypor ingefära malen (eller motsvarade färsk när man lagar maten)

2 nypor lökpulver (eller hellre färsk lök i det man lagar)

2 nypor muskot

2 nypor bockhornsklöver

1 nypa vitlökspulver, eller hellre färsk vitlök i det man lagar

1-2 nypor kardemumma

1 nypa spiskummin

1 nypa kanel

1 nypa kryddpeppar

1 nypa kryddnejlika

1 nypa timjan

1 nypa gula senapsfrön

Här är receptet jag gjorde med berberkrydan. Man kan säkert göra både vanliga grytor eller större köttbitar med "rubb" av berberkrydda. Men vi gjorde köttfärssås. Det är det enklaste sättet att introducera nya smaker till barn och känsliga makar. 😉

Berberköttfärssås

150-200gr köttfärs

2-3 morötter i tunna skivor

5-6 dl tomatsås, vi har egen på burk

1 dl berberkrydda, se ovan, fast med färsk lök vitlök och ingefära.

1 finhackad lök

2 pressade vitlöksklyftor

1 tumstor ingefära, riven

2 dl linser, vi använde röda och behövde inte blötlägga dom men med gröna eller med kikärtor eller bönor, som också funkar…bara koka dom nog att dom blir färdiga efter 30 minuter i köttfärssåsen.

Supersmaskigt! Allt blev uppätet innan jag lyckades ta något kort. Men det här blir det säkert upprepning på så...håll ögonen öppna för hur det ser ut färdiglagat. Tills dess.....föreställ er smaken. 💗

Det vankas nyskördad köttgryta

 Den här tiden på året är fantastisk! Det är bara att gå rakt ut i köksträdgården och hämta in middagen! 😊

Idag är det regnigt och ganska kylslaget här i Lappland, så vi blev sugna på en rejäl köttgryta. Vi tog upp lite renkött från frysen, och sen ut i landet och hämta diverse. Det blev två gulbetor, två lökar, som är luftlökar, men dessa jag skördat är sidolökar som inte givit topplökar i år. Jättegott, smakar som salladslök. Sen en rejäl rot av sorten Gammal Svensk rova samt några mindre bondbönor, ungefär i storlek som ett pekfinger/långfinger. Dom kommer aldrig hinna mogna ut här i Lappland, så då tar vi dom ofta i den här storleken och äter hela, med skidan och allt, det är mycket gott. Slutligen syns en näve färsk timjan, verkligen extra gott till sån här mat. Dessutom har vi i en handfull blåärtor av sorten Grötom, vi tog bort de skidor som fått fel färg. Ärtorna hade jag skickat in sonen till köket för att sprita när jag tog bilden. 👍

Vi förväntar oss en delikat middag, lite med känslan av att det är den första riktigt "höstmaten" vi äter. En mustig köttgryta på favoritköttet, ren. 😋

Sommarsallad

En standardlunch under juli-september här på Forsnäs Hemman i Lappland. Man tar det man har och gör en sallad. 😊

Den här består av diverse sockerärtor och några brytsockerärtor, dagens skörd av körsbärstomater och några av de undre bladen på den isbergssallat som håller på att knyta sig nu. Vidare tunnskivade jag en gul lök (med blast) som jag lade ner i vinägretten direkt, det mildrar smaken om den får ligga i syran ett tag. Slutligen två rödbetor som höll på att gå i stock och några utgallrade rädisstora exemplar av Gammal Svensk rova. Dessa och den handfull brytbönor som också ingår kokade vi och kylde sedan innan vi blandade i dem i salladen. Och så en liten tuss dill som krydda. 

Vinägretten bestod av lite rapsolja, vinäger, salt, svartpeppar och en nypa nymortlad libbsticka och egenodlad oregano. Tillsammans med en skiva bröd från våra fantastiska tyska bekanta som kanske är Lapplands bästa bagare fick vi en delikat middag. 😋

(Kolla deras Facebooksida här: https://www.facebook.com/Råg-Vete-Hembageri-Vilhelmina-212349479115068/ ) 

Och flera gånger i veckan upprepas den. Men blir aldrig samma, dagens skörd och lite olika recept på vinägrett och kryddning gör att det är lika gott och ändå annorlunda till varenda måltid. 💗

Tidigare sallad från Forsnäs Hemman:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/08/varldens-mest-efterlangtade-sallad.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/10/sellerisallad.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/03/groddar.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/07/sallads-tallrik.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2014/02/arabisk-sallad.html

Odla örter ettårigt i norr

Idag har vi skördat två örter här i Lappland. Timjan och Grekisk oregano. Dom är fleråriga där dom kommer från, men hos oss i kallaste Nord är det mest praktiskt att se dom som ettåriga.  😊

Timjan har jag bara lyckats att övervintra någon enstaka gång. Men att ta sticklingar från den enda plantan och föröka var jobbigare och gav mycket mindre skörd, än att helt enkelt så fröer i februari för att skörda nu. 👍

Grekisk oregano är faktiskt oftast flerårig hos oss, även här i zon 8, särskilt om man ser till att täcka den med något fluffigt, som torrt hö inför höstens barfrost. Men det är viktigt att hålla plantorna unga. Om dom blir äldre och förvedade så fryser dom ofta ihjäl under vintern. Så jag brukar dela dom varje sensommar, i augusti. En mogen planta kan skapa 2-4 nya plantor och samtidigt förbättra deras överlevnadschanser under vår långa Lappländska vinter. Dessutom sår jag även en del nya plantor varje februari, för att kunna ersätta ev. vinterförluster. Och så här fin blir den alltså tills nu i juli.💗

Som många växter så smakar också dessa kryddörter betydligt mer aromatiskt här i norr. Man säger att det beror på sånt som våra långa ljusa nätter och temperaturskillnaden mellan varma dagar och kalla nätter, även under högsommaren. Om det stämmer vet jag inte, men en gång lät jag besökare från Holland, som själva odlade timjan smaka på vår timjan, och den var så aromrik, att dom vägrade tro att det var "bara vanlig timjan". 😅

Här tidigare inlägg om oreganoodling:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/08/odla-oregano.html
Och om timjan(och mejram):
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2014/08/timjan-och-mejram.html

Odla oregano

Det går utmärkt att odla oregano i Lappland. Strålande faktiskt! Och smaken är något alldeles extra. Det verkar som att oregano, liksom många kryddväxter och frukt och bär, får en särskild kraft i smaken av våra Lappländska ljusa sommarnätter och klara, friska luft.

En stor burk egen oregano.

Det här är mina "kuddar" av 3 sorters oregano. Grekisk, gulbladig och Compactum "Nana". Vi har också "vanlig" oregano, eller kungsmynta som den också kallas. Men den använder jag inte som krydda, däremot ger den mycket goda teer.

Från vänster: två plantor "Compactum, Nana", en gulbladig oregano och en grekiskt. I korgen: den gulbladiga till höger.

Och de här oreganoplantorna växer och frodas. Dom är rätt kortlivade perenner, dom ger bäst skörd år 1-3, sen avtar livskraften betänkligt. Så jag har delat dom varje år och har numera två oreganoland till. Dessutom sår jag nya plantor varje år, särskilt av grekisk oregano, som är den som mest används som krydda.

Trots delning varje år växer dom sig stora och bulliga ända tills man snöpligt klipper av dom precis när dom ska till att börja blomma. Jag vintertäcker tjockt med grovhö under senhösten, i södra Sverige skulle det väl motsvaras av halm. Jag är rädd att den fryser bort av barfrost, men än så länge har det inte alls varit några problem. Alla plantor har överlevt och tittar upp tidigt på vårarna. Och smaken på vår Lappländska oregano är alltså något alldeles extra. En hel stor burk fick jag ihop i år så nu är vi självförsörjande tills nästa skörd.

Oregano-odlaren med fina hunden Jaffa, som tyvärr inte längre finns.