I skogsträdgården håller kvannen just på att slå ut. Vilken mäktig syn. Knoppen är större än hela min handflata. Denna äkta Lappländska kraftört är det jag uppskattar allra mest att odla.
|
Magnifik knopp, vilken växtkraft! |
Och nu är det snart dags, jag ska börja bygga upp min "riktiga" kvanngård, en absolut uråldrig odlingsform här i kalla nord. Jag har planerat och förberett i åtta år. Det behövs tålamod för att odla i vårt karga klimat.
|
Blomman säger "Tittut" i en av de mindre knopparna. Titta på de fantastiska bladslidorna! |
De första åren gick till att läsa på, fundera, börja samla fröer och så. Kvanne är väldigt svårsått, det sägs att fröet förlorar sin livskraft om vägen från blomman till marken är för lång. Så för oss har det gällt att passa på mitt i frömognadstid, åka till olika lokaliteter för kvanne och samla en fröboll, genast åka hem och så. De följande åren handlade om att lära sig odla och använda kvannen. Vart på gården trivdes den. Vi byggde upp 4-5 småland, i vissa dog plantorna, i ett par frodades dom. Och nu är det äntligen dags att bygga upp den stora, traditionellt inhägnade kvanngården.
|
En gigantisk, magnifik planta där huvudknoppen redan slagit ut i full blom. |
Då infaller en viss känsla av tillfredsställelse, men också vetskapen om att det ändå bara är ytterligare ett steg på en lång resa tillbaks till traditionell kunskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar