Rönnbärsplockning

Idag kom mellansonen över och vi hjälptes alla åt med att plocka rönnbär. Det är ett makalöst rönnbärsår och vi kunde snabbt fylla vinterbehovet åt hönsen, och en liten del åt oss själva. 😊

Vi plockar hela klasarna och lägger luftigt i brödbackar. Dessa få stå torrt utomhus under soliga och blåsiga dagar, och resten av torktiden står dom i vårt pannrum, som är varmt och torrt. När allt torkat lägger jag dom i säckar av papper, såna det varit säd till hönsen i, och ställer dom i höladan, tills vintern kommer. Dessa klasar blir rena hönspartyt under vintrarna och hönsen kacklar extra ljudligt när man kommer med några torkade rönnbärsklasar under en blek vinterdag. 

En fördel med våra något vekare Lapplandsrönnar, det är att dom oftast är väldigt flerstamiga, nästan som ett buskage snarare än ett träd. Så när man vill plocka dessa rikedomar så kan man nå hela vägen upp på grenarna genom att få tag i dom och tynga ner topparna. Sen plockar man rent hela den "stammen/grenen" innan man släpper den och låter den räta upp sig igen. 👍

Vi kan inte få tag på precis alla klasar på det här sättet, en del grenar sitter för bökigt till för att lyckas böja ner, men ... vi får tag på tillräckligt. Och resten får faktiskt gärna glädja våra vilda fåglar också. 

Att det är så extra mycket rönnbär på just de här träden, kan bero på att dom står i hönsgården! Dom är alltså välgödslade, och som tack får hönsen extra mycket vintergotta att se fram mot. En riktigt liten feedback-loop på Forsnäs Hemman. 😅

...
Ett tidigare inlägg om att plocka och torka rönnbär:
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/roda-ronnbar.html


 

Att torka jordgubbar

Numer plockar vi bara enstaka "eftersläntrare" i jordgubbslandet. Och, med den rekordskörd vi fått i år (tack vare vårt helt perfekt uppbyggda jordgubbsland) så har jag jobbat på att hitta alla möjligheter till att spara den här rikedomen. Sylt är en självklarhet, men efter 25-30 burkar insåg jag att vi inte behövde mer, ens när vi givit bort en del till barnen. Så jag började lära mig att torka jordgubbar. Det här är vad jag har lärt mig! 😊
Och jag misstänker att samma erfarenheter kan vara användbara för andra som torkar söta och mosiga bär/frukter, som plommon/krikon, persikor/nektariner och päron. 

Torkade jordgubbar och fruktläder av jordgubbar.

Vi har en torkmaskin av märket Evermat. Den är Svensktillverkad och finns fortfarande att köpa. Vår är numer 22 år gammal och fungerar lika bra som den allra första dagen. Min plan var att prova två olika torkmetoder. Först gjorde jag som jag läst om att naturfolk ofta gjort, i Stefan Källmans utmärkta bok "Vilda växter som mat och medicin". Tyvärr slut i tryck nu och kostar... håll i er .. nära 2000kr på antikvariat! Väl värda dessa pengar dock. 😅

Olika varianter på hur jag delat jordgubbar som har olika form.

Naturfolken mosade bär, bredde ut dom på den släta sidan av björknäver och torkade framför elden. Dom gjorde kort sagt det som numer kallas "fruit-skins". Så det gjorde jag också. Råa jordgubbar, en halvminut med stavmixern och sen utspritt på ett smörpapper i torken och ... fruktläder! Som experiment blandade jag också i lite socker i en sats och lite mer socker i en ytterligare sats.
MEN, och det är lika bra jag klargör detta redan nu ... det blev INTE bra. Alltså .. det blev helt habilt fruktläder. Gott, syrligt och med en svag smak av "frukt och bär".
Men det smakade inte det minsta lilla av jordgubbe. Varför det blev så otroligt smaklöst jämfört med min andra metod, fattar jag inte riktigt. Kanske avgår aromerna när man mixar bären, kanske oxiderar det på något sätt. Men själva jordgubbssmaken ... den försvann. 😕 

Jordgubbsskivor som ska torkas.

Men samtidigt började jag experimentera med att skiva jordgubbar och torka skivorna. Och DET ... blev en absolut succé! 😊 
Här ska jag därför detaljerat beskriva hur jag gjort. 
Fyra viktiga punkter:
1. Jag använder en vass skalkniv med litet blad. Det gör att jag kan hantera kniven på lättast och säkrast möjliga sätt. Bryn kniven ofta!
2. Jag oljar in torkollorna med rapsolja innan jag lägger dit jordgubbs-skivorna. Sån här mjuka och lätta frukter/bär har lätt att fastna i metallnätet, men om man oljar in torkollan innan, så lossnar dom oftast helt problemfritt. 
3. Man MÅSTE skiva bären/frukterna i rätt tjocka skivor. För tunna skivor "rinner ner" i metallgallret under torkningsprocessen och fastnar så att de inte går att dra bort och hela torkningen blir poänglös. Man får inget kvar att äta, men massor av elände att diska rent.
Gissa hur jag lärde mig det! 😅
Och 
4. Använd INTE hög temperatur på torkapparaten. Gärna så låg temperatur att du kan känna att luften känns sval vid övre ollan om du håller handen där. Vid för hög temperatur kommer värmen "koka" bären. Om man torkar dom svalare så håller smaken bättre och skivorna av frukt/bär är lätta att lossa från metallgallret. 

Bästa, och enklaste, och billigaste kniven.

Viktigt är att skivorna inte blir för tunna. I så fall blir dom påverkade av torkprocessen och dom "smälter ner" i gallret på torkollorna och blir helt omöjliga att avlägsna. Så det är viktigt att skära skivorna ca 6-8 mm tjocka.  Små jordgubbar som är lite plattrunda skär jag bara i halvor. Om det är svårt att få dom att ligga still så skär jag också bort lite på undersidan, då i form av ett "V", så att så lite som möjligt av frukten kommer vila mot metallgallret.

Större jordgubbar skivar jag i 1-2 skivor rakt över, horisontellt. Då skär jag av toppen (det som är nederst på jordgubben) och om det är ett spetsig fäste mot själva foderbladet så plattar jag till det också. Sen skär jag skivor. Änden mot fästet får gärna ha kvar så mycket skinn på sig som möjligt. Skinnet skyddar också frukten/bäret från att fastna i gallret.

När skivorna är mer än halvtorkade kan man lätt lossa dom från en olla och eftersom dom krympt i storlek kan man hälla alla bär/frukt-skivor från 3-4 ollor på bara en enda olla. Den sätter man längst ner i torkstapeln, där det är varmast och torkar snabbast, medan man kan fylla på ollorna i toppen av stapeln med nya bär/frukter som man vill torka. På så sätt har man en veritabel liten effektiv "tork-fabrik" gåendes, och jag kan säga ... under de här 3 veckorna jag har torkat jordgubbar ... så har det ju (som bieffekt) doftat alldeles LJUVLIGT i köket. 😍 

Torkade jordgubbar, lätta att sprätta loss från metallgallren.

Och rör om i de ollorna med halvtorkade bitar med några timmars mellanrum. De torkar ju i alla lägen, men om dom rörs om så kommer det gå snabbare, då en del partier som legat mot varandra får mer luft efter omrörningen.

När bitarna av frukt/bär är torra/sega, och man inte känner någon "svikt" när man trycker på dom ... så kan dom lagras. Jag har vågat mig på att använda en glasburk och när jag öppnat den med 2-3 dagars mellanrum så känner jag att det inte är någon fukt i dom. Jag har också sparat en del av de torkade jordgubbarna i en gammal sockerpåse. Då håller det sig garanterat tort och mögelfritt, men kanske förlorar det en del arom med tiden? Det återstår att se. Jag håller er uppdaterade. 

En lagom tjock jordgubbsskiva, med ett "V" skuret för att inte fastna på metallgallret.

Så smaken då?
HELT fantastisk!
Att äta de torkade jordgubbshalvorna/skivorna smakar nästan som färska jordgubbar. Enormt mycket arom och just jordgubbs-smak kvar, goda/sega att tugga på och  ... i princip godis. De här burkarna kommer vi ha som fredagsgotta under hela vinter. Och jag är lite besviken på att jag inte kunnat få till ett så här fint jordgubbsland redan när barnen var små, för det här hade dragit ner på all godis-konsumtion. 😏

...

Hur vi konstruerade jordgubbslandet: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/07/nya-jordgubbslandet.html
Skötselråd: https://forsnashemman.blogspot.com/2023/07/jordgubbs-tider.html
Utvärdering av landet (det är toppen!): https://forsnashemman.blogspot.com/2024/07/forsta-jordgubbarna.html
Tidigare inlägg om vita jordgubbar (som syns i en del av bilderna på det torkade jordgubbarna): https://forsnashemman.blogspot.com/2024/08/vita-jordgubbar.html

Tidigare inlägg om vår älskade Svensktillverkade torkmaskin Evermat, som vi torkar, allt från kött, svamp, bär/frukt och örter i:
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/09/torrkott.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2021/08/ortsaltets-dag.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2013/09/torkade-appelskivor.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/01/egen-nyponsoppa.html

Plocka hjortron

Jag var ute på myren. Men, trots fin blomning, så är det inte någon toppensommar på hjortronmyren. Så är det ofta. Av en eller annan anledning så blir skörden klen, eller uteblir helt. En bra hjortronsommar inträder kanske var 5-6 år. Toppenår har jag upplevt 3 gånger i mitt över 50-åriga liv. Men inte detta år alltså. 😅

Varför hjortronen uteblir är inte alltid så lätt att räkna ut. Ibland är det tydligt, tidig torka kan få blommorna att trilla av. I år hade vi varmt i juni, men inte SÅ torrt att blomningen blev förstörd. Torka under högsommaren kan få karten att trilla, då dom inte får vätska nog att kunna svälla upp. Men i år har det regnat konstant under hela deras utvecklingstid i juli. 

Min teori är faktiskt brist på pollinatörer. Eftersom det var så torrt i juni, så har vi haft väldigt lite mygg och nästan inga knott och absolut inte en enda broms. Det är mycket möjligt att också blomflugorna som är våra viktigaste pollinatörer här i norr ... inte heller haft någon bra säsong. Och utan dom, inga hjortron. 

Men det fanns ändå en del. Så jag plockade ihop en liten hink. Som varje gång jag går till hjortonmyren, så tycker jag det är SÅ kul och härligt. Det doftar gott och man blir så glad av att se "guldet" lysa .... tills det gått en kvart-tjugo mintuter. Då är man bara svettig, trött, hatar de mygg som ändå finns och ... vill bara hem. Jag är verkligen ingen jätteentusiastisk hjortronplockare. Tranbär, sent på hösten i klart och kallt väder utan flygfän, det är helt OK. Och svamp, trots flygfän, och lingon, hallon, åkerbär och alla trädgårdens bär. Dom ÄLSKAR jag att plocka, i timmar. 

Men inte hjortron. 
Det kan bero på den tusentals timmar som jag och farmor plockade hjortron under uppväxten. Hon älskade det, man kunde rent se hur det brann i ögonen på henne av lycka när vi åkte ut. Och trots att hon hade problem med ena benet efter polio, och haltade, så stapplade hon iväg till de mest svåråtkomliga myrar för att fylla hink efter hink. 

Det kan ha sin grund i att hjortronen var det bär som gav henne mest inkomst, per kilo. Och som sjukpensionär med en yrkeskarriär på bara 2 år som servitris .. så hade hon inte direkt gott om egna pengar. Så bärplockning var viktig för henne, för hennes självständighet. Och hjortronen alltså allra mest uppskattade. 

Jag tyckte om att gå och plocka med henne, men oftast bara ett tag. Sen satt jag på en sten eller i bilen och filosoferade medan hon plockade 1-3 timmar till. På kvällarna satt vi i soffan framför TVn, t.ex. sånt som serien "shogun" (som nu finns i excellent nyinspelning) och rensade dessa bär. Dagen efter åkte vi till bäruppköparen och farmor fick pengar rakt i handen. Jag fick också alltid några tior för det halvkilo-kilo jag orkade plocka innan jag tröttnade.

Så med den erfarenheten från ungdomen, så kanske mitt undermedvetna känner att jag "plockat klart" hjortron i mitt liv. 😛

Men ... den där första kvarten är ändå underbar och  ... sentimental. Och ett par portioner färska hjortron varje sensommar är SÅ gott och nödvändigt känner jag, för mig och framför allt till barnen. 
Så jag plockar några gånger under goda år, så vi kan äta dom färska, styckfrysa lite och göra några burkar sylt. Och dåliga år, som i år ... plockar jag bara minimalt för att familjen ska få äta färskt. 
Men sen får det vara bra. 😌

Tidigare inlägg om hjortron:
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/08/augusti-vardag.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2013/07/skogens-guld.html
https://www.egenkombucha.se/2017/08/hjortron-kombucha.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/enkel-efterratt.html
https://www.egenkombucha.se/2017/04/hjortron-kombucha.html

Vita jordgubbar

Jordgubbsskörden fortsätter, men mängden avtar. Här är gårdagens plockning, ca 1,5 kilo. Och de vita jordgubbarna har börjat ge sin största skörd. Dom är alltså liiiite senare än de röda. Men SÅ värdefulla för oss. Varför? 😊

Jag ser vita jordgubbar som en helt annan bär-typ än de olika röda sorterna. Det är som att odla en helt annan växt. Inte skötselmässigt. Dom vita växer i rader omgivna av de röda jordgubbarna, och jag sköter dom precis på samma sätt. 

Men SMAKEN! Jag, som fått inse att jag är "smak-fantast" eller kanske "gourmet" på ett snobbigare språk. Jag älskar att känna det olika, det unika det som inte smakar som allt annat. Och ju fler olika smaker i trädgården, desto roligare. 😋

Och vita jordgubbar smakar INGET som röda jordgubbar. Det är en helt annan arom. Man brukar kalla dom ananas-gubbar, för att folk tycker att smaken påminner om det ... men jag tycker att dom smakar som sin helt egen smak. Och dom är väl värda att odla, även om dom ger mindre. För dom är helt delikata, och på ett helt annat sätt än de röda är delikata. 

Som med våra röda jordgubbar så köpte jag in olika sorter när vi anlade trädgården 2008. Jag har ingen aning om vilka sorter vi har nu. Men, det är två olika, en som blir lite mer rosa upptill och en som fortsätter vara nästan helt vit, bara fröerna blir rosa. Den är så svårt att se att den är mogen att jag oftast inte märker det förens den får några små bruna fläckar upptill, men då smakar den å andra sidan helt gudomligt. 😅

Dom vita ger alltså inte lika mycket som våra röda jordgubbar, kanske 65-70% av skörden i vikt, och dom har svårare att överleva vintrarna här i allra kallaste nord. MEN vi bor alltså allra kallast till i Sverige, i kallare än zon 8. Så jag tror ingen annan behöver bry sig om härdigheten, för även här överlever ca 50% av alla satta plantor utan problem, och bara lite mindre bistert till, så överlever säkert alla. 

Så ... om ni vill ha en helt ny form av smak och bär att skörda i er trädgård ... satsa lite på vita jordgubbar. Jag har svårt att tro att någon blir besviken. 💗

Här är Trädgårdstrollets sort-guide om vita jordgubbar; 
https://www.tradgardstrollet.se/2019/07/18/sortguide-vita-jordgubbar/

...
Här är tidigare inlägg om våra vita jordgubbar, som alltså ändå överlevt Sveriges kallaste klimat i långt över 10 år. 😁
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/08/bartider-och-svamptider.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/08/jordgubbar.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2023/07/jordgubbs-tider.html

Första jordgubbarna

Idag är femte dagen på jordgubbssäsongen här i Lappland. Första dagen var det bara tre bär, i förrgår några deciliter och idag plockar vi nästan 2 liter, och det kommer bli allt större skörd den kommande veckan. 😊

Vårt 4 år gamla jordgubbsland, med täckduk och odlat i sand ... är en fullständig braksuccé. Massor, med jordgubbar (jag har räknat på mellan 32 och 54 blommor på varje planta), SÅÅ goda. Friska fina plantor som övervintrar till 100%, och väldigt lättskött. I år är produktionen äntligen full och vi räknar med att kunna koka massor av jordgubbssylt, förutom alla de mängder med bär vi äter färska, direkt som dom är från landet. 

Tidigare inlägg om vårt välfungerande jordgubbsland:
Beskrivning av hur vi gjorde: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/07/nya-jordgubbslandet.html
Skötselråd: https://forsnashemman.blogspot.com/2023/07/jordgubbs-tider.html

Blombukett från Husbonden

Så händer något som ALDRIG hänt förut.
Husbonden kommer in och proklamerar att:
Här har jag en blombukett åt dig.
Och snacka om att han höll i en rejäl ruska med blommor! 😳

Alla som känner oss vet att ... det skulle jag aldrig acceptera. Blommor som köps i affären är ... inte en bra eller miljövänlig produkt. Dom odlas alltid i hårt besprutade monokulturer, dom fraktas över stora delar av världen med väldigt olje-slukande färdsätt och inte sällan blir de som jobbar på odlingarna utnyttjade på värsta möjliga sätt, ibland till och med förgiftade av de gifter dom arbetar med att spruta.
För mig är en köpt blombukett det FULASTE man kan visa upp.  😕

Ingen människa som känner mig skulle någonsin ge mig en "blombukett". Så jag var alltså enormt förvånad. 😅

Men in kommer Husbonden med en blommande grankvist, från en gran han just fällt i vår sydslänt. Alldeles FULL med vackra rosa-röda blommor. Jag blev så glad att jag kramade honom och tackade, flera gånger. Jag trodde aldrig jag skulle bli glad av att få en "blombukett", men det här var precis rätt blombukett för mig. 😊

För små blomknoppar på gran, det har jag velat få tag på i några år nu. De är ätbara, och tydligen goda. Men granar blommar långt ifrån varje år, så ... hittills har jag aldrig fått chans att prova. Men nu var det dags. Jag har gjort en burk med 1-2-3 lag och dessa fantastiskt fina granknoppar. Och jag har gjort en liten spritinläggning, en essens, för att kanske få något lika gott som vår hyperikum-essens som vi gör varje år. 

Spännande att få tillgång till helt nya resurser från vårt naturnära liv här på Forsnäs Hemman. 💗


Tidigare inlägg om delikatesser från det vilda:
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/06/vildbroccoli-sommargyllen.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/05/en-akta-delikatess-varprimoren.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/07/svinmalla-som-spenat.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/08/nasslor-hela-sasongen.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/06/hundkex.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/05/grillsasongen-borjar-med-kanin.htmlhttps://forsnashemman.blogspot.com/2024/05/kulinariskt-var-besok-i-japan.html

egenkombucha.se

Ugnsstekt pumpa

Årets sista pumpa höll på att bli dålig för någon vecka sedan. Den sort vi odlar mest, Dongyan Röd, är en pumpa med tunt skal som inte håller att lagra alltför länge. Mitten av mars är ändå ganska bra, tycker jag. 

Här hur sorten ser ut när den delas. Just denna var tydligen rätt omogen vid slutskörd i oktober, när frosten höll på att tränga in i växthuset. Det ser man på att den inte hade några mogna fröer. Möjligen är det därför den också hållit så pass länge i lagring. Jag har noterat att de fullmogna pumporna, som ger gott om frö, inte håller längre än till in i januari. 

Tidigare på bloggen har jag gått igenom de rätter vi bara MÅSTE använda våra pumpor till. Se länkar längst ner i inlägget. Eftersom det är så svårt att odla pumpor i kallaste Lappland, så är det viktigt att vi bara använder dem till just de maträtter som vi uppskattar mest. 

Och ugnsstekt pumpa är en sån fantastiskt god rätt som jag rent av kan få sug efter. Här är alltså pumpan ett tillbehör, i det här fallet till revben av en Lappgetsbock. Revbenen tillagas tillsammans med, på samma plåt som pumpabitar, och potatis-strips.

OTROLIGT gott. 😋

Tidigare inlägg om de 4 viktigaste maträtterna vi gör med vår magra pumpaskörd:
Pumpapaj: https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/11/pumpa-paj.html
Pumpasoppa: https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/06/pumpasoppa-med-kroshka.html
Och nästan viktigast:
Pumpachutney: https://forsnashemman.blogspot.com/2024/01/pumpachutney.html

OM man har någon pumpa över efter det, så kan det vara värt att kolla in vårt recept på Pumpa/potatismos också: https://forsnashemman.blogspot.com/2019/11/pumpapotatis-mos.html

Tomatsåsens dag

Idag är det tydligen tomatsåsens dag och ... då tänkte jag passa på att skriva lite om just tomatsås. 
För mig som självhushållare är det en verkligen användbar produkt, som jag dessutom har lätt att göra själv, nu när jag väl har fått tillgång till stora växthus att odla mycket tomater i (sedan 5 år tillbaks), här uppe i kalla nord i Lappland. 

Jag har använt två sätt för att ha tomatsås tillgänglig året runt. Båda sätten börjar lika, man rengör och hackar tomater i lagom stora bitar. Jag gillar allt rätt enhetligt så jag hackar rätt smått så att man inte får stora skinnflagor i såsen. Vill man ha ren puré kan man använda mixer. Sen blandar jag i en matsked socker och en tesked salt för varje liter tomater och kokar ihop allt ganska rejält. Det koncentrerar smaken och sparar utrymme under lagringen. 

Sen kan man frysa de kokta tomaterna. Det gjorde jag förr. Ett tips jag då lärde mig av en odlarkompis, var att pressa ihop påsarna med tomatsås så att dom blir platta och lätta att stapla och tar liten plats i frysen.
I det här blogginlägget går det att läsa mer: 
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/09/tomatsas.html

De senaste åren har jag istället hällt upp den varma tomatsåsen på varma, rena burkar. Det skapar vakuum och gör att såsen håller sig väl under hela året. När jag gör detta häller jag också i någon matsked vinäger/ättika per liter tomat. Nu är tomater i och för sig tillräckligt syrliga för att hålla botulismbakterierna borta ändå, men för att vara extra helt säker så höjer jag alltså syrahalten lite genom att tillsätta vinäger/ättika. 

Dessa burkar är något av det mest uppskattade i vårt kallförråd och används flera gånger i veckan i vår matlagning.
En riktigt grundbult i vår självhushållning!

I den här artikeln (från när jag var månadens tomatvän) går det att läsa mer:
www.bondjantan.se/2024/02/18/manadens-tomatvan-annjessica-ericsson-sjalvhushallare-pa-forsnas-hemman-i-lappland/

Här är alla vi som skriver om Tomatens dag:

Annika Christensen, Annikas Naturliga Ting på Instagram: @annikasnaturligating

AnnJessica Eriksson, Forsnäs Hemman https://forsnashemman.blogspot.com/

Hannu Sarenström – på instagram @hannusbilder

Jordkommissionen Lotta Lundgren & Tove Nilsson – på instagram: @jordkommissionen

Surtanten Jenny Neikell – på instagram: @surtantens

Trädgårdstrollet Jasmine Waara – Tomaten Health Kick och andra supersorter

Fantastisk mandelpotatis från jordkällaren

  Det här är en symbol för själva grunden och rikedomen i vårt "fattiga" självhushållningsliv. 

"Fattigt" på monetära tillgångar, "fattigt" på det som de flesta andra tolkar som lyx. Inga flygresor, inga lyxmärken på kläderna (eller ens nya kläder, vi sliter på de vi har).
MEN ... egen mat! 
(Och mycket annat som vi själva ser som optimal livskvalitet!) 

Det kan tyckas oviktigt, att ta upp egen potatis ur jordkällaren. Men ... det känns alltid riktigt viktigt för oss. För det här är en väsentlig del av vår självhushållning. Att vi kan tillgodose majoriteten av vårt näringsbehov gällande kolhydrater genom vårt egen potatisland. I ett samhälle där en majoritet av våra kalorier kommer från ett enda sädesslag (vete), följt av majs och ris, alltid industriellt odlade i monokulturer, så känns det SÅ bra att kunna föda vår familj på potatis odlad på max 100 m2 mitt i vår diversifierade köksträdgård. HELT utan besprutning eller gifter, och med enbart våra djurs gödsel som gödning. 💗

Tidigare inlägg om potatis:
https://forsnashemman.blogspot.com/2022/10/potatisplockning.html

Tidigare inlägg om ÄKTA gödsel:
https://forsnashemman.blogspot.com/2021/05/jag-gar-pa-knana-for-potatisen.html

Broccolo Romanesco

Det sägs vara en hybrid mellan blomkål och broccoli. Romanesco, eller broccolo som det ibland kallas på Svenska. Vi har odlat några plantor per år, främst för att ungarna har tyckt det ser kul ut och det är ett bra utbildningstillfälle om matematik som fraktaler, logaritmer och det gyllene snittet. 😊 

Men det är bara att konstatera att det är en kålvariant som nog egentligen vill växa lite varmare till än hos oss i kallaste Lappland. Här är två huvuden vi fick i år, och större blir dom vanligen inte. Dessutom, även om dom är goda, så är det inget vi kommer sakna när vi ändå odlar både broccoli och blomkål som mår bättre här hos oss.

Så nu när barnen är stora och inte längre finns här att fascineras av det fantastiska utseendet och våra utläggningar om allt man kan lära kring det .... så kommer vi nog inte längre odla broccolo. Fast än några år får den chansen, vi har gott om plats i köksträdgården. Därför blir det nog några plantor om året tills dess fröpåsen är tom. 

Tidigare inlägg om broccoli:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/07/odla-egen-mat.html

Tidigare inlägg om blomkål;
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/arets-blomkal.html

Rovskörd

Här är två exemplar av Ljusnedals skålrova, en gammal sort som vi bevarar inom föreningen Sesam. Det är en av de största exemplaren (1450gr) och en av de minsta (360gr). Trots den enorma storleken på den större, så är den lika god, mjäll och spröd som de mindre. Totalt är det en riktigt rikgivande rotfrukt, som vi aldrig skulle vilja vara utan. 👍

Jag tror att orsaken att så få odlar rovor, är att man inte vet hur man ska äta dom. Men svaret är enkelt. På samma sätt som man äter andra rotfrukter. 

Våra favoritvarianter är:
- Ugnsbakade rotfrukter, där rovor blir goda blandade med andra grödor som potatis, morot, palsternacka, kålrot, rotselleri och ibland också pumpa, när skörden blir lyckad.

- I soppor, tillsammans med samma rotfrukter som ovan och någon form av kött till.

- Rovmos, som görs precis som rotmos. Alltså vanligt potatismos med en inblandning av ca 50/50 potatis och rovor.

- Som tillbehör till en söndagsmiddag med stek, då skurna i tärningar eller stavar, kokta (ibland eftersteka för delikat yta) och smörslungade med örtsalt. Andra gånger har vi kanske smörslungade (tidigare frysta) sockerärtor eller broccolibuketter. Men små rovtärningar är precis lika gott som tillbehör.

- Som grönsaksstavar med någon form av dipp till, som "fredagsmys". Gärna tillsammans med grönsaksstavar av andra rotfrukter. 

Men sen finns det stora möjligheter i att hitta andra rotsaksrecept och helt enkelt byta ut den rotsaken mot just rovor. En gång provade jag ett recept på en morotssallad med apelsin och ingefära, fast med rovor istället för morötter. Och det blev mycket gott. 

Det kan vara värt att nämna att vi ofta äter dom råa, som äpplen. Det gäller särskilt de snabbväxande och lite mildare majrovorna, som vi till och med kallar för "Lapplands äpplen". Det är en vana för hela familjen att kunna gå ut i trädgårdslandet, från mitten av juli och framöver och dra upp en lagom stor majrova för att bara skölja av och sen gaffa i sig. 

Överlag är uppmaningen till alla som gillar säkra och stora skördar; odla rovor! Gör det! 😊

Tidigare inlägg om rovorna på Forsnäs Hemman:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/10/svedjerova.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/09/svedjerovor.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/02/rovor-och-kalrotter.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/06/ljusnedals-skalrova.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/rensar-rovlandet.html

Skottkärra med squash och pumpa

I söndags blev det väldigt kallt här i Lappland. Fram tills dess hade vårt speciella växthus, med solvärmeuppvärmda odlingsbäddar, lyckats hålla frostfritt, trots snö på marken utomhus.

Tidigare höstar, som varit klart varmare och haft fler soldagar även nu under senhösten, så har vi kunnat hålla frostfritt, utan elektrisk uppvärmning ända in till sena oktober eller till och med in i november. Men i år tog det alltså slut i mitten av oktober. 
Bra ändå, givet att vi bor i allra kallaste Nord, i kallare än zon 8, så kallt att trädgårdssällskapet inte ens satt en zonangivelse på det klimat vi odlar i. 😅 

Så, jag plockade in våra pumpor och squash. Det blev nästan en hel skottkärra! Denna skörd tar dock en tredjedel av vårt 64 m2 stora växthus att producera. Alltså ca 21 m2. Så det gäller att inte bli alltför imponerad.

Dessutom är det två ultratidiga sorter, från norra Kina. Inga andra varianter av pumpor/squash funkar så här kallt till, inte ens i växthus. De röda pumporna, där de största väger ca 1200-1400gr, heter Dongyan Röd. De avlånga squashen, som varierar i färg från ljusbeige till mörkgrönt, heter Dongyan squash. 

Tillsammans lär det här ändå räcka till våra mest grundläggande behov fram till senvåren. Fast egentligen hade jag gärna velat ha minst dubbelt så mycket pumpa till, ungnsbakad pumpa så SÅ gott! 😋

...
Här tidigare inlägg om dessa tidiga, nordkinesiska sorter:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/08/tidiga-tidiga-pumpor.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/pumpor-utomhus-i-lappland.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/11/pumpapotatis-mos.html

Vitt trädgårdsarbete

Det är inte helt ovanligt med snö redan i september här i Lappland. Det tinar alltid bort, snön som kommit så här tidigt, men ... det finns ju ingen orsak att göra uppehåll i trädgårdsarbetet bara för att det kommer lite vitt från himlen. Köksodlingarna ligger ändå där ute, bara några centimeter under snön. 😊 

Idag grävde vi ner gödsel i nästa års lökodlingar. Det gick utmärkt och som äkta Lapplänningar blir vi inte ens kalla om händerna. Det blir man bara de första 2-3 dagarna, sen är man habituerad och lika varm om händerna som om man vore inomhus. 👍

Överlag är det en väldigt trevlig säsong att jobba i odlingarna. Klart och fint och inte alls samma dyngsura känsla som om nedfallet hade kommit som regn. 

Tidigare inlägg om "höst"jobb i trädgården:
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/11/snotackt-och-stenhart.html

https://www.youtube.com/watch?v=gWA5qGj4gy8

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/12/vintersallat-lardomen-fran-arets.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/11/en-smutsig-liten-hemlighet-med-var.html

Pärplockardagen

Tredje dagen vi skördar i potatislandet. Tidigare år har vi vanligen inte börjat förens in i andra veckan i oktober. Men åldern börjar ta ut sin rätt och för att vi ska orka så börjar vi nu i mitten av september och tar 4 rader (14 löpmeter) om dagen. Idag, då Husbonden bestämde sig för att hjälpa till, tog vi till och med dubbelt så mycket och fick också upp en rejäl skörd. 😊 

Det är fina potatisar. Inte den absolut största skörden, kanske 20-30% mer än en "normalskörd" men bara 70-80% av mängden vi kan få vid verkliga toppenår. Jag misstänker att torkan i juni drog ner lite på tillväxten. Samt att vi ju tar upp dom lite väl tidigt, för mycket att tillväxten sker nu på hösten, har vi märkt. Men vi får mer än tillräckligt för att föda oss i vinter och till utsäde nästa år. 👍

Och vilka dagar! Soligt, lagom bris, fantastisk torr och mullig jord att gräva i och lyckan över att få upp ett helt stånd med makalöst fin potatis. En av årets STORA upplevelser för mig, och så har det varit sedan jag var "lill-liten" i Bellvik och tog upp pären med farmor och farfar. Pärplockar-dagen var (och är) en stor händelse. 💗

Tidigare inlägg om potatisodlingen:
Plockar potatis:
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/plockar-potatis.html
Ta upp så sent som november:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/11/en-smutsig-liten-hemlighet-med-var.html
Potatissättning med sönerna i Foppadojjor:
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/05/satta-potatis.html
Potatisrikedomar:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/01/midvinterspotatis.html
Potatislårar:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/04/par-lararna.html
Rent oväntat besök i potatislandet:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/05/rena-rama-potatissattningen.html
Och högsommarfrosten i juni år 2919.
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/06/hogsommarfrost.html

Balanserad skörd av broccoli

Den senaste veckan börjar kålen bli klart att skörda. Bladkål har vi plockat enstaka blad av ända sedan juli, men huvudkål och sånt som broccoli och blomkål tar längre tid på sig här i kallaste nord. Men nu njuter vi. 😋 

När jag står och tittar på kållandet får jag dock ytterligare ett exempel på hur svårt det är att odla för självhushållning. Jag vet att vi inte använder mängder med bladkål, och därför odlar jag nu bara ett fåtal plantor av det. Och broccoli och blomkål kan vi äta mängder av, och frysa in mängder av och allt går åt. Så jag sår mycket av dessa. MEN, varje år är det något som inte vill sig. Ett år grodde inte blomkålen, och i det läget har det ingen betydelse hur väl man planerar antalet sådda plantor. I år hade jag problem med alla broccolisorter jag sådde utom en. Så det är den vi nu får skörd av, men jag skulle inte sagt nej till 2-4 gånger så mycket broccoli i landet. Och i år har blomkålshuvudena helt uteblivit, medan dom en del andra år har blivit hur fina och stora som helst. Och utan huvuden på blomkålsplantorna, så blir det ju ingen skörd där heller. 

Men så är det, med självhushållningen. Varje år är det olika grödor som funkar bättre eller sämre, ibland står man med överdrivna mängder skörd av något, och blir helt utan på annat. Som den gången mängder med larver lyckades äta upp min jättefina dill bara dagen innan jag hade planerat att skörda den. 

Det är en del av det här livet och planeringen måste egentligen alltid inkludera att man helt enkelt anpassar magen efter matsäcken och äter det man får i skörd just detta år. 😊

Tidigare inlägg på samma tema: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/12/blod-ben-och-mjolk.html

Rädis-skörd

Några rader rädisor varannan vecka sår vi. Så får vi rädisor nästan hela sommaren. Inte riktigt dock, för rädisor blir ofta alla klara samtidigt när det är varmt och torrt, medan odlingarna står och stampar om det är kallt och vått. 

Vi försöker balansera genom att med jämna mellanrum så några rader i trädgårdens torra, soliga delar, och några rader i de skuggigare fuktiga delarna. Och vanligen kan vi äta alla rädisor vi vill. 

Jag sår alltid blandningar av fröer. Jag köper enskilda sorter, som jag gillar, men blandar dom sedan innan sådden. Det är bara att konstatera att "Istapp" växer bättre och snabbare här i nord än någon annan sort. Namnet kommer av utseendet, så det är lite av en slump att det också är den sort som passar bäst här i allra Kallaste Nord. 😅

Tidigare inlägg om rädisor:
https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Rädisor

Sista tomaterna

Idag skördade vi sista tomaterna från inomhusplantorna. Här i Lappland har vi aldrig lyckats övervintra tomater inomhus. Troligen är det en kombination av för mörkt under midvintern och för torr luft här i vårt inlandsklimat.

Men vi odlar några småväxta plantor i två balkonglådor som står i våra österfönster. Sorterna är Tiny Tom, Koralik och Vilma, sorten som blir godast här hos oss. Dom ger bra "smågodis" från tidigt till sent under säsongen. Men under midvintern så torkar dom ihop och dör. Vi har aldrig lyckats övervintra tomater, kanske är det för mörkt och för torr luft här i kalla Lappland.

I vilket fall, den här lilla munfullen är alltså förra säsongens sista, eftermognade på mer eller mindre döda tomater i vårt fönster. Och det känns ändå helt OK att kunna äta dom sista, samtidigt som kommande säsongs plantor har börjat gro i sålådorna. 😊

Vill ni läsa mer om vår tomatodling så rekommenderar jag artikeln om när jag var "Månades tomatvän" på tidningen Land blogg "Bondjäntans tomater":

https://blogg.land.se/bondjantan/tomater/manadens-tomatvan-annjessica-ericsson-sjalvhushallare-pa-forsnas-hemman-i-lappland/

Spagetti-chili

Vi gillar chili, men inte alltför stark. Så de senaste åren har vi letat efter fröer till olika milda, eller bara lite heta former av chili. En av dom var Spagetti/Spaghetti. Den ger riktigt tunna frukter som ofta torkar redan när de mognar, på plantan.

Jag ville odla någon form av tunn chilifrukt för att kunna binda "ristras". Knippen och girlanger av torkade hela chilis. Den här sorten "Spagetti" verkade lämplig. Den har varit intressant att odla. Något i genetiken verkar ha påverkat hela plantan att bli "sirlig". Den är långsmal, bladen är tunna och spetsiga, stjälkarna veka, och frukterna formade på samma sätt. Riktigt långa och smala, ibland kurviga men ofta hängande i långa, röda istappar ner från plantan. Jättevacker! 👍

Tyvärr var den inte alls "het". Våra plantor gav frukter med NOLL chilihetta, det kunde lika gärna varit världens minsta och tunnaste paprika. Och det var ju inte riktigt det jag var ute efter.

Så i framtiden kan det hända att jag odlar någon planta av Spagetti som dekoration, och frukterna går ju att använda till paprikapulver, även om skörden blir lite klen. Men som långsmala chilis för att binda ristras, så ska jag nästa år istället prova sorten "Kabai Copai" som blir lika lång och slingrig, men som sägs bli lite hetare.

Tidigare inlägg om chiliodling här i Lappland:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Chili

Potatisplockning

Vi är halvvägs in i potatisskörden här i Lappland. En del tycker det är sent, men .... potatis, som många andra rotfrukter växer till främst på hösten. Så ju senare man kan skörda, desto större skörd får man. Och maten är det viktigaste för oss här på Forsnäs Hemman. 😊

Vi förlänger säsongen allt vi kan genom att täcka våra potatisland med fiberduk. Dukarna ligger på hela säsongen, för här i allra Kallaste Nord får vi ofta högsommarfrost. Alltså frost när som helst även efter midsommar, eller i juli och augusti. En sån högsommarfrost och hela potatisodlingen är förstörd. Blasten förvandlas till slem och knölarna slutar växa. Alltså skyddar vi potatisen med fiberdukar och börjar gräva upp knölarna först när den riktigt skarpa höstfrostern fått blasten att dö, även under fiberduken. Det händer vanligen i början av oktober.

Så nu är potatisskörden i full gång. På bilden är det äldste sonen som hjälper till att skörda en fin sort, troligen Röd gullöga, men tills vi fått den bekräftad så kallar vi den själva för "Saras rosa", efter givaren. 

Vi gräver upp något tiotal kilo per dag alla regnfria dagar. Och landet skyddas nu också delvis av att vi lägger över presenningar som håller jorden torr och lucker att gräva i, även om det regnar, och som också håller tjälen från att gå ner i marken, så att vi kan skörda så länge som möjligt. Det senaste jag grävt upp potatis var på luciadagen, en osedvanligt varm senhöst kring år 2010. 👍

I år ser skörden normal ut. Det har varit en ganska kall sommar, och det är ingen jätteskörd att vänta. Däremot ser vi ut att ha klarat oss från sorkgnag i någon högre grad, vilket vi var oroliga för då det varit en riktig sorksommar. Men vi har jobbat hårt med sorkfällor och verkar fått bort tillräckligt många för att dom inte förstört potatisskörden för oss. 

Vi har också odlat dubbelt så mycket potatis som vanliga år, då vi väntar hårda tider framöver. Därför räknar vi med att hålla på med potatisskörden ungefär två veckor till. Kärt senhöstarbete, då vår potatis är så uppskattad och när vi dessutom i höst vet att den är så mycket värd. 💗  

Tidigare inlägg om potatis: 

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Potatis

Tidigare inlägg om högsommarfrost: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/06/hogsommarfrost.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2015/07/forsta-frost.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2016/07/forsta-frost-2016.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/frosten-halsade-pa.html

Skördemat

Nu under senhösten serveras en hel del skördemat på vårt hemman här i Lappland. Det är lite samma som vår slaktmat. Mat som lagas vid precis rätt tillfälle. 

När vi slaktar serveras det alltid färsk, stekt lever med stekt lök och lingon samma kväll, och dagen efteråt vankas blodmat, blodpudding eller blodplättar. Tredje dagen efter slakt så styckas djuret och då blir det kokta märgben på matbordet, en delikatess! 😋

Nu under senhösten måste allt som fortfarande står kvar i köksträdgården tas omhand, för snön kommer snart att täcka allt. Då äter vi flera maträtter som återkommer varje år denna årstid. När vitkålen tas in lagas det alltid kåldolmar i första hand, massor av kåldolmar för dom är perfekta att frysa in till några snabbmats-middagar längre fram under vintern. 

Och dagen efter tar vi hand om resten av vitkålen. När man gör kåldolmar används de yttre bladen som kokas mjuka och därefter kan dras loss från huvudet, putsas på den grova mittstjälken och sedan viras runt köttfärssmeten. Kvar av den matlagningen blir de inre bladen, alltså själva hjärtat av vitkålshuvudet med stocken i mitten, samt resterna av bladnerverna och ofta lite av de yttersta bladen som kan ha skador och hål och därför inte används till kåldolmar.

Då är det perfekt att dagen efter hacka alla dessa "rester" och sen stuva dom med buljongen som blir när hela vitkålshuvudena kokades inför kåldolmarna och någon näve riven ost och krydda med kummin. Till detta serveras isterband. En lyx vi unnar oss att köpa in bara någon gång per år. 

Två fantastiska festmiddagar som vi ser fram mot varje höst när vitkålen skördats. 💗

Tidigare inlägg om "skördemat" och "slaktmat";

Blodpudding/-plättar: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/hemlagad-blodpudding.html

Sellerisallad: https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/10/sellerisallad.html

Tabouli: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/09/tabouli-till-middag.html