Den senaste veckan börjar kålen bli klart att skörda. Bladkål har vi plockat enstaka blad av ända sedan juli, men huvudkål och sånt som broccoli och blomkål tar längre tid på sig här i kallaste nord. Men nu njuter vi. 😋
När jag står och tittar på kållandet får jag dock ytterligare ett exempel på hur svårt det är att odla för självhushållning. Jag vet att vi inte använder mängder med bladkål, och därför odlar jag nu bara ett fåtal plantor av det. Och broccoli och blomkål kan vi äta mängder av, och frysa in mängder av och allt går åt. Så jag sår mycket av dessa. MEN, varje år är det något som inte vill sig. Ett år grodde inte blomkålen, och i det läget har det ingen betydelse hur väl man planerar antalet sådda plantor. I år hade jag problem med alla broccolisorter jag sådde utom en. Så det är den vi nu får skörd av, men jag skulle inte sagt nej till 2-4 gånger så mycket broccoli i landet. Och i år har blomkålshuvudena helt uteblivit, medan dom en del andra år har blivit hur fina och stora som helst. Och utan huvuden på blomkålsplantorna, så blir det ju ingen skörd där heller.
Men så är det, med självhushållningen. Varje år är det olika grödor som funkar bättre eller sämre, ibland står man med överdrivna mängder skörd av något, och blir helt utan på annat. Som den gången mängder med larver lyckades äta upp min jättefina dill bara dagen innan jag hade planerat att skörda den.
Det är en del av det här livet och planeringen måste egentligen alltid inkludera att man helt enkelt anpassar magen efter matsäcken och äter det man får i skörd just detta år. 😊
Tidigare inlägg på samma tema: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/12/blod-ben-och-mjolk.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar