Höslåtter

I år ser vår höslåtter annorlunda ut. Vi kommer inte slåttra själva, alls. Det beror på att våra lägdor (ängsmarker) blev så utarmade av missväxtsommaren 2018, då vi blev tvungna att slåttra hö på dom trots att dom borde stått i träda (fått vila ett år). 😊

Men, vi har tur som tokar. Våra goda grannar har slutat med djurhållning, men skördar fortfarande hö på sina lägdor. Fantastiskt fint skulltorkat, fräscht, grönt hö. Och, eftersom dom inte har några betesdjur kvar, så får vi köpa! Tack, tack säger vi och tacksamma är även våra utarmade lägdor som nu får "samla kraft" ett år till!💗

På bilden står Husbonden och fördelar och trampar ner höet på lasset. Yngste sonen står uppe på höloftet tillsammans med grannen och hivar ner höet längs rännan. Sen är det en kort enkilometers resa till vårt Forsnäs Hemman för att lasta av.

Intressant sidotråd är kanske att för hundrafemtio år sedan hade det här höet varit "vårt". På den tiden tillhörde Strömåker och Forsnäs samma grundhemman här i Södra Lappland. Senare splittrades hemmanet och såldes av i mindre arealer. Numer består ursprungshemmanet av minst 10 olika fastigheter. Kanske uppåt 20 beroende på hur man räknar, (sommarstugor utan knappt nån tomt, eller enbart fastigheter med viss tomt och markareal).

Det hemman vi nu innehar har också en otroligt intressant historia. Det var Vilhelminas sista hemman som etablerades, så sent som kring 1860-talet, och innefattade en spännande maktkamp som slutade med fängelse för en av parterna! Senare, in på tidigt 1900-tal har vår gård varit föremål för ett kungligt besök, då det bodde en grevinna här på den tiden.
Mer om vårt hemmans spännande ursprung kommer jag säkert skriva senare.😏

Tidigare inlägg om missväxtsommaren 2018:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/07/vi-har-utlyst-katastroftillstand.html
Och här om den normala slåttern år 2017
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/07/slattern-fortgar.html