Vårt första körsbär

Här är bildbeviset! Eller, tja, själva saken som skulle bevisas är borta. Men stjälken är kvar! Där, vid pilen skulle bäret suttit. Körsbäret. Det allra första och väldigt senfärdiga körsbäret på Forsnäs Hemman i Lappland. 😊

Hela historien började redan innan vi flyttade hit för 14 år sedan, på vårt förra boende. Bara 7 km härifrån, men mitt i Vilhelmina tätort. Där är ett mycket varmare mikroklimat än här hos oss. Kanske hela 3 zoner. Vi har nu kallare än zon 8, där vid tätortsvillan hade vi kanske zon 6 eller till och med zon 5 vid sydväggen på huset, där jag planterade ett par körsbärs-träd och äppelträd. Bland annat det här trädet, en Huvimaja.

Där i tätorten gick det väldigt bra. Redan andra året fick vi 4 körsbär, ett var till oss i familjen. Året efter fick vi över en halvliter. Sen flyttade vi till Forsnäs Hemman och tog med oss alla växter, även träden. Men här trivdes inte körsbären (eller äpplena) alls. De flesta dog ut helt efter 3-4 år i armod. Det här trädet, Huvimaja, kämpade sig på genom åren. Men växte mycket långsamt, frös ner till stora delar varje vinter, avmognade dåligt på höstarna och blommade aldrig.

Här är ett blogginlägg om hur illa det var: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/11/att-avmogna-i-takt-med-sitt-klimat.html

För några år sedan hade jag i princip givit upp på hela företaget. Trädet fick stå kvar, men bara för att jag hade bättre saker för mig än att gräva upp det. Och så, förra våren, så kom det några blommor. Kul! Men inga körsbär, och det var väntat. Våra äppelträd, de få som överlevt i vår kyla, har faktiskt blommat ända sedan 2015, sju år tillbaks. Men vi har aldrig fått äpplen. 

I vår kom det körsbärsblommor igen, några fler än förra året. Jag tog fram penseln och pollinerade, bara för att vara helt säker på att det blev gjort, även om trädet blommar så pass sent här i Lappland så att vi har rätt gott om pollinatörer som flyger runt den tiden. Och i mitten av juli verkade det som om jag faktiskt lyckats. Ett körsbärskart svällde upp. Vi trodde knappt våra ögon.

De senaste veckorna har jag gått och väntat på att körsbäret skulle bli tillräckligt rött för att synas på ett foto. För några dagar sedan kände jag att, imorgon tar jag ett kort, och sedan hänger jag kanske en fiberduk över för att hindra någon fågel från att sno bäret. Men, morgonen efter var körsbäret redan borta.

Jaja, vi är ändå glada att det överhuvudtaget har funnits ett körsbär. Nästa år kanske vi får flera bär, och då ska jag vara snabbare att skydda mot fåglarna, så att vi kan få smaka också. 😅

Ett tidigare inlägg om hur länge det kan ta här i kallare än zon 8, innan buskar och träd rotat sig tillräckligt för att börja ge skörd: https://forsnashemman.blogspot.com/2014/09/talmodig-odling.html