Årets renpollinerade frögurkor börjar mogna. Sorten är Muromsk Drue, en gammal traditionell dansk sort som tål kalla förhållanden. I hemlandet odlas den utomhus, och den härdigheten gör att även vi i Lappland hinner få goda skördar. Vi måste dock odla den i vårt växthus. 😊
Jag lät pollinera två gurkor som blommade alldeles bredvid varandra, ifall det skulle misslyckas på någon. Men båda tog sig och plantan verkar orka låta bägge utvecklas fint. Med två frögurkor kommer jag nog därför få frö som räcker många år framöver. Och gurkfrö håller länge, upp till 10 år om man förvarar det rätt. 👍
Tidigare inlägg om gurkodling i Lappland:
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/fina-gurkor.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2021/09/fonstergurkan-fortsatt-fin.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/wonky-cucumbers.html
Uppdatering i början av september:
Nu är frögurkorna knallorange! När man ser de mogna frukterna så förstår man att de gurkor vi vanligen äter, de är verkligen omogna.
Själva plantan har också börjat vissna ner, kanske känner den att den gjort sitt med hela två fröfyllda gurkor. De övriga plantorna av Muromsk drue ger fortfarande gurkor, men den här plantan blir allt gulare och allt torrare för var dag. Men frögurkorna får hänga kvar så länge det går i växthuset för att suga ur all näring och skapa fröer av bästa möjliga kvalitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar