Frys ägg och bli självförsörjande även under vinterns värp-uppehåll!

Under de senaste åren har vi inte behövt köpa ett enda ägg i vår familj. Istället passar vi på att frysa in ägg under våren och sommaren, som vi kan använda sedan under vintern när våra Ölandshöns tar en välförtjänt värppaus. Här beskriver vi hur vi fryser äggen och hur vi sedan gör när vi använder dom. 

Frysa in

Att frysa in ägg är en enkel historia. Man behöver en visp, en bunke att vispa äggen i och lämpliga plastförpackningar att för att frysa in äggen. Vi använder olika förpackningar som det varit mat i förut, främst glassförpackningar. Våra byttor rymmer mellan 0,6-0,8 liter, lagom stora för att vår familj ska hinna använda upp innehållet på max 3 dagar.

De saker som behövs för infrysning av ägg. 

Vi passar på att samla ihop ägg när hönsen värper som mest. För att rationalisera lite brukar vi vänta tills vi har minst 50-60 ägg. Det går ganska fort för våra två normalstora flockar med Ölandshöns att värpa ihop det antalet ägg, därför kan vi frysa äggen så färska som möjligt.

Våra förpackningar rymmer 12-16 ägg var, så det blir ca fem plastförpackningar.

Gör så här:

Knäck ägg så att bunken blir halvfull, då går det lätt att vispa sönder alla gulor. Vispa på låg/medelhög hastighet tills äggsmeten blivit jämn i konsistensen. Häll äggsmeten i plastförpackningarna. Lämna någon cm upp till kanten, eftersom äggsmeten kommer öka lite i volym när den fryser. Märk förpackningarna med innehåll och datum och frys in äggsmeten.

 Vispar ägg och häller upp i lagom stora förpackningar.

Beräkna åtgång

Det kostar tid och energi att frysa ägg, så vi försöker beräkna ganska exakt hur mycket ägg vi behöver frysa. Det handlar om hur långt uppehåll hönsen tar och hur mycket ägg vi äter. Våra Ölandshöns brukar gå ner i värpning så mycket att vi behöver komplettera med frysta ägg någon gång under december. Sedan börjar dom värpa igen så smått i slutet av januari och en månad senare har vi nog med ägg för att täcka vårt behov. Det betyder att vi har ca 4-6 veckor då vi nästan bara använder frysta ägg och ytterligare 2-4 veckor då vi kompletterar med frysta ägg. Vi äter också ganska mycket ägg i vår familj, då vi till stor del försöker äta stenålderskost, och då gärna egenproducerat. Frukosten är alltid ägg och bacon, gärna från egna Linderödsgrisar. Under en vecka förbrukar vi tre förpackningar fryst äggsmet på i snitt 0,6 liter, motsvarande ca 13 ägg. Vårt behov för vinteruppehållet är alltså 6 veckor multiplicerat med 3 förpackningar och 4 veckor multiplicerat med 2 förpackningar, totalt 26 förpackningar. Vi brukar frysa in 30 st för att vara säkra på att slippa köpa affärsägg. Om det finns frysta ägg kvar på våren när hönsen börjar lägga, så får dom där första äggen gå till våra trognaste äggköpare medan vi avslutar våra sista frysta ägg. Fast de allra första äggen blir en full kastrull kokta ägg, för det har vi ju inte fått äta på ett tag!

Fem förpackningar äggsmet, märkta med datum på bricka som ska ställas ut under natten för avkylning och sedan in i frysen nästa morgon.

Att använda frysta ägg

Frysta ägg får en helt annan konsistens än råa, vispade ägg. Äggsmeten blir geléartad. Det har dock ingen betydelse för slutresultatet. Omeletter av den frysta äggsmeten ser precis likadana ut som omeletter vi gör på färska vispade ägg. Frysta ägg smakar också precis likadant som färska ägg. Med frysta ägg kan man göra all matlagning och bakning som man använder vispat ägg i. Det enda som inte kan göra är sådant som kräver ovispade ägg t.ex. recept med separerad gula & vita. Man får ju inte heller äta vanliga kokta ägg på ett tag. Fast vi brukar ta de strö-ägg som hönsen lägger då och då genom vintern och äta dom kokta, så längtan blir inte alltför svår.

I en del recept, som äggstanning, gratänger eller omeletter, kan det vara bra att vispa i lite vatten för att göra äggsmeten tunnare.

Energiåtgång

Det tar ju energi att hålla 30 förpackningar ägg frysta. Hos oss fyller äggen ungefär en sjättedel av vår 200-liters frysbox, klassad A+, som har en årsförbrukning 238 kWh/år. Vi, i Lappland bor i den billigaste elpriszonen, men även i den dyraste handlar det inte om någon överväldigade summa för att ha sina egna frysta ägg.

Sedan är den viktigaste jämförelsen kanske inte vårt helt absurda energipris. Utan snarare en mer dynamisk och komplex avvägning kring hur mycket jorden skulle få betala om vi istället köpte industriägg, som alldeles säkert kräver mycket mer energi-tillskott i form av foder, vatten och transporter från de monokultur-industrier som förser oss med mat. Det gäller även de ägg som märks som ”ekologiska”. Man kan också jämföra proteinet i äggen med det protein vi själva kan föda upp, i form av slaktdjur. Även om vi ju också föder upp kött i den mån vi har ork och resurser för, så är ägg verkligt ”billigt” protein i resurs- och energijämförelse.

Överst: Häller den geléartade äggsmeten i stekpannan. Underst: Frukost med omelett, bacon och mörkt bröd.

Energitips

Det finns också en del enkla sätt att spara energi i processen. Man kan ha sin frys i ett svalt, men uppvärmt utrymme. Då behöver frysen inte lägga lika mycket energi på att hålla maten fryst. Dessutom används tillskottsvärmen från frysen för att hålla temperaturen i utrymmet. Vi har våra frysar i ett väl isolerat förvaringsutrymme som måste hållas över fryspunkten och med hjälp av frysarna klarar vi det utan nästan någon extra energi. Under vintern stuvar vi om i frysarna, samtidigt som vi avfrostar, så att vi alltid har så få och fulla frysar igång som möjligt.

En annan sak man kan göra är att ställa plastförpackningen med fryst äggsmet i kylskåpet för att tina. Hämta gärna upp förpackningen redan ett dygn innan den ska användas och ställ förpackningen i kylen. På så sätt kommer kylskåpet kunna tillföra mindre energi för att hålla sin temperatur, fram tills dagen efter då den frysta äggsmeten har tinat och ska användas.

Ytterligare en energibesparing vi använder är att vi försöker välja att vispa och frysa in äggen då det är väldigt kallt på nätterna, gärna under 0C, men även +1till +4C fungerar bra. Man vispar och häller upp äggen på kvällen, ställer ut plastförpackningarna på förstukvisten över natten och när allt är väl kylt tidigt på morgonen så lägger man in det i frysen. Då behöver frysen inte spendera lika mycket energi för att frysa in äggsmeten. Här i Lappland fungerar det utmärkt åtminstone in i början på juni. I natt t.ex. (natten mellan 31 maj och 1 juni) kommer vi ha +1C, så det blir en perfekt kväll att frysa in en sats ägg.

Slutligen

Sammanfattningsvis känner vi att det är väl värt att frysa ägg till vinteruppehållet. Vi har nu varit helt självförsörjande i tre vintrar. För en mycket liten insats av arbete och energi så får vi ägg som smakar gott, från höns som fått äta en varierad och fullvärdig kost utan konstiga tillskott och som får leva i harmoniska flockar med naturlig dynamik. Men allra bäst är känslan att vi slipper använda ägg från de stackars fåglar som finns inom djurindustrin.

Denna artikel har varit publicerad i tidningen Hanegället (som är medlemstidningen i Svenska Lanthönsklubben). Det är en utmärkt tidning som inspirerat oss & lärt oss väldigt mycket om att ha höns under naturliga omständigheter genom åren. Vi skulle rekommenderbara alla hönsägare att bli medlem för att få tillgång till den tidningen, oavsett om man har lantrashöns eller andra raser. 

Q&A
Det har varit mycket intresse för vår artikel om att frysa ägg. Roligt!
Vi har också fått en fråga som vi ska försöka besvara.
Fråga: Varför sparar ni inte bara ägg i kylskåpet/jordkällaren? Ägg håller ju jättelänge.

Svar: Det är sant att ägg håller förvånansvärt länge. Minst fyra månader ska man kunna räkna dom som ätbara. Det skulle betyda att vi borde kunna spara ägg från november som vi äter i februari.
MEN även om man kan äta ägg så pass länge, så åldras dom ju ändå under tiden. Man ser det tydligt på t.ex. äggvitan som ganska snabbt går från att vara väldigt fast närmast gulan till att bli helt rinnande, och inte långt efter det kommer också hinnan kring gulan att bli sprödare och sprödare. Även näringsämnen i ägget åldras. Så trots att även frysning säkert påverkar näringskvaliteten till viss del, så föredrar vi att äta frysta ägg under en liten del av året istället för att äta halvgamla/helgamla ägg under större delen av året.

För om vi skulle spara novemberäggen för att äta i februari, så skulle vi behöva spara oktober-äggen för att äta i januari. Under september lägger hönsen fortfarande lite mer ägg så dom skulle nog räcka till både november och december. I september och oktober skulle vi då därmed äta ägg från augusti. Vi skulle alltså få börja äta halvgamla ägg redan i början av augusti och sedan äta äldre och äldre ägg ända fram till slutet av februari. Alltså mer än halva året. Så istället väljer vi att äta frysta ägg under knappt två månader och väldigt färska ägg under hela 10 månader. Ett alternativ är ju såklart att inte äta ägg alls under den tiden. För dom Lappländska nybyggarna var ju ägg något man åt 1-2 ggr per år när man vittjade andfåglarnas holkar på försommaren.

En sak till: att spara ägg med skal på tar ju betydlig mer plats än att spara dom knäckta. Under t.ex. september i exemplet ovan skulle äggkartongerna uppta ca ett halvt normalstort golv-till-tak kylskåp, eller helt fylla ett halvstort kylskåp. Så egentligen blir det mer energiåtgång, för att kunna äta sämre ägg.



http://egenkombucha.blogspot.se/