söndag 6 augusti 2017

Höet ska under tak

Då var det dags för att sopa rent loggolvet, allt höboss bort från det gamla höet och allt är rent och fint innan det torra höet från hässjorna bärs in under tak.
Höbosset är guld! Det består av frö från diverse örter och gräs och små bladfragment som brutits av. Vi har ibland använt det för att så in nya plättar med traditionell flora, vi vill absolut inte använda moderna vallväxter som rajgräs eller timotej. Sånt passar inte i en traditionella Lappländsk äng och är inte heller det bästa fodret för våra gammaldags allmogegetter och lantraskaniner.
Och vi sparar också allt bortstädat bôs, som vi kallat det dialektalt. Det blir flera säckar som vi sedan under vintern blandar i "värmningen" till hönsen. På det sättet får dom högklassig näring även då och äggen får fina mörka gulor även fast naturens grönska vilar.

Även våra nybyggarförfäder tog vara på alla former av växtrester, som inte dög som människomat för att ha till värmningen till djuren. Här är ett textavsnitt från vår favoritbok "Nybyggares Dagliga Leverne" Av O.P Pettersson om när Dåresfamiljen håller på att rensa sitt egenodlade korn.
"Nu hade man att göra upp på lon, d.v.s. rensa och skilja från vartannat det, som fanns i dråshögen. Till lon fick man nu hämta risseln, sållet och kastan och det medelmåttigt långa vidjerepet. Vidjerepet stack man över åsen ovanför stället, där man höll till. I repet knöt man fast risseln uti hålen i risselverket, så att risseln kom att ligga väl vattenrätt två alnar över kornladgolvet.
Vid det arbete, som nu förehades, fick både matmodern och Sara Stina vara närvarande, och i arbetet skulle de också få deltaga. Husbonden öste nu med skoveln risseln full med dråse, vartefter han skakade risseln fram och åter och rörde omkring i den med händerna då kornen, agnarna, ogräsfröna och den allra kortaste halmstybben och mullen föll ned genom de små hålen i risselns botten. När husbonden märkte, att intet mera föll ned ur risseln, så knöt han lös risseln från vidjerepet, drog risseln till ett ställe vid kornladväggen och tömde ur den där. 
Det som hade stannat kvar i risseln och nu tömdes ut, var ej dugligt till annat än att blandas in i värmningen åt kreaturen."

Inga kommentarer: