Jämförelse jätteärtor

Jag har haft en liten provodling av olika sorters jätteärtor här på Forsnäs Hemman i Lappland i sommar.

Bakgrunden är den fascinerande och Norrländska sorten Lokförare Bergfälts jätteärt, som vi odlat i 3 somrar nu. Den blir gigantisk, och smakar otroligt gott här hos oss. Men jag har hört av andra, särskilt odlare söderut, som inte alls tycker den smakar särskilt gott. Och är det något vi lärt oss så är det att sorter fungerar olika, och smakar olika beroende på förutsättningarna där man odlar dom. Allt från ljusförhållanden och värme/kyla (viktigt för oss här i kallaste Nord) till jordens kvalitet och mineralinnehåll påverkar hur olika sorter växer på olika ställen, och hur dom smakar. 

Så den viktigaste slutsatsen av våra provodlingar kan ni läsa redan här. Gå INTE på vad vi kommit fram till, utan provodla själva! Samma sorter kan smaka helt annorlunda hos er! 😊

I vilket fall, i år har jag provodlat 5 (6 men en blev inget) olika så kallade jätteärtor parallellt för att kunna jämföra växtsätt, skördemängd och smak:

1. Lokförare Bergfälts jätteärt

2. Carouby de Mausanne

3. Bijou

4. Oregon Sugar pod

5. Oregon Giant Sugar pod

Jag har också provat Kims Favorit, ett urval av jätteärt från en medlem i föreningen Sesam. Många tycker den ärten är vida överlägsen Lokförare Bs jätteärt så den lät intressant och jag fick fröer. Dessa blev dock aldrig något hos oss här i kalla Lappland, varken förra året eller i år överlevde dom minsta groddstadiet. Kanske tål den inte zon 8, men den ingår alltså inte i den här redovisningen

Först är det bara att konstatera att Oregon sugar pod och Oregon Giant sugar pod, som jag köpte/fick från två olika ställen verkar vara exakt samma ärta, dom beter sig i alla fall helt identiskt hos oss. Så dom har jag numer helt enkelt sett som en enda sort.

De på bilden ovan är Oregon (Giant) Sugar Pod och Bijou. Oregon är generellt lite mindre, båda ger ungefär lika mycket skörd och dom smakar exakt lika. Jag skulle kalla det för "normal sockerärtssmak", inget uppseendeväckande, men god, som alla sockerärtor. Även Carouby de Mausanne, som inte är med på bilden, är helt motsvarande. Lika stor som Oregon, smakar lika som de båda sorterna ovan. 😏

Den som står ut är Lokförare Bergfälts jätteärt, den är mycket högre. Har 3-5 cm större skidor och smakar helt annorlunda. Sötfruktig och riktigt god, som att äta en dessert, istället för att äta vanliga sockerärtor. MEN den är högväxt, sen att blomma och ge skörd och den vill verkligen inte klättra på egen hand. Man måste hjälpa den, jobba med den. Och den ger inte heller mer än de övriga sorterna, trots allt detta extrajobb, utan snarare lite mindre. Lokförarens ger ändå nästan lika mycket skörd, för även om det är färre skidor så är ju skidorna så mycket större. Men man ska vara medveten om att Lokförare Bergfälts jätteärt kräver lite extrajobb, i alla fall här i norra Sverige. 

Man kan nästan säga att Lokförarens jämfört med de övriga sockerärtorna är som två olika grönsaker. Lokförarens skulle jag aldrig få för mig att t.ex. tillaga, den ska avnjutas färsk, rå och verkligen avnjutas. De övriga är perfekta att plocka i mängd och äta även tillagade i maträtter, eller frysa inför vintern. 

Så är det då värt att odla jätteärtor? Ja, alla av dom är godare än standardärtor som Norli. Den går bort helt nu hos oss och istället kommer jag nog sätta ihop en blandning av Carouby de Mausanne, Bijou, Oregon Sugar pod och den identiska Oregon Giant Sugar pod och odla den som "vanlig storärt". Sen får det bli vår normala storsockerärts-sort här hos oss på Forsnäs Hemman. Den som överlever vinner, i den blandningen. En av orsakerna till att det är värt att odla de här stora ärtorna är att dom faktiskt klättrar så bra på egen hand.

Men det gör alltså inte Lokförare Bergfälts jätteärt. Men jag ska ändå fortsätta odla den, just som delikatess/dessert. Den må vara mer arbetskrävande, men den smakar SÅ mycket extra gott som "godis", i alla fall här hos oss. 

Vi ska självklart också odla flera andra sorters ärtor, bland annat den allra minsta och snabbaste av sockerärtorna, sorten "Arvidsjaur", som också är jättegod men med en helt annan smakprofil. 👍

Tidigare inlägg om jätteärtor. 

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/08/jattemanga-jatteartor_23.html