Pistillröta på tomater och paprika/chili

Jag ser så många dåliga råd på internet om att undvika pistillröta, att jag känner mig manad att skriva en bättre beskrivning av varför detta problem uppstår och hur man undviker det. 

Den vanligaste orsaken till pistillröta är att dom har haft för varmt. När jag började undersöka problemet med pistillröta, efter den jättevarma sommaren 2018, såg jag att alla "kända" trädgårdsprofiler och även de flesta myndighetssidor på internet inte förstod de växtfysiologiska förutsättningarna hos hobbyodlare. Alltså gav dom oftast fel råd. Under de senaste 4 åren har jag hållit ögonen öppna när människor tar upp pistillröta på internet, i diskussionsforum. De får osvikligt två råd, att kalka jorden (helt poänglöst) och att vattna noggrant så att inte plantorna torkar ut. Men sen är det ändå vanligt att man läser om uppgivna personer som hävdar att dom kalkat jorden upprepade gånger och vattnat extremt noggrant, ibland i sånt överflöd att plantorna dött då rötterna kvävts av vattenbunden jord. 

Och, dom har alla EN sak gemensamt, deras plantor har stått väldigt varmt. Och ... det är också det vanligaste problemet. Att det blir för varmt, i växthuset eller i söderfönstret. 

Så här är gången i pistillröteproblemet: 

Det beror på att plantan inte får tillräckligt med kalcium under frukternas tidigaste utvecklingsfas. Så riktigt korttänkta personer tror det beror på kalciumbrist i jorden. Och i väldigt sällsynta fall KAN det bero på det. Men i princip alla jordar, även av riktigt dålig kvalitet, har tillräckligt med kalcium. Så dåligt gödslad jord är INTE grundorsaken.

Sen brukar man skylla på ojämn vattning, för att det krävs att fruktämnena får tillräckligt med vatten för att det inte ska uppstå kalciumbrist. Det är vattnet som transporterar runt kalciumet i växterna. Så samvetsgranna personer vattnar extremt noggrant, tyvärr ofta så mycket att det blir lite för mycket. Men dom märker vanligen att det inte blir bättre ändå, frukterna får pistillröta i alla fall. 

Om man tänker systematiskt på det hela (och kan lite växtfysiologi), så inser man att det finns tillfällen då plantans kärlsystem (floemet) inte förmår att pumpa runt tillräckligt med vatten för att tillgodose hela plantans behov av mineraler. Främst gäller det under väldigt varma dagar, särskilt om det också är väldigt låg luftfuktighet. Detta kan synas tydligt på t.ex. gurkor som rent av kan sloka såna dagar, för att sen återhämta sig på nätterna när det är kallare (men gurkor är å andra sidan inte alls känsliga för pistillröta). Men också tomater, paprika och chili får problem med att "transportsystemet" inte räcker till under varma dagar, och att det därför blir brist på vatten och därmed på kalcium då. Särskilt i topparna av växten. Och de frukter som håller på att bildas sitter just i toppen av växten.*

Därför har det oftast ingen betydelse att man vattnar noggrant, mycket och regelbundet, eller att man kalkar jorden. För det är ändå för varmt för att plantan ska kunna förmedla den kalken via vattnet till fruktämnen.

Så, det enda rätta för att undvika pistillröta är att i alla lägen motverka att det blir mer än ca +30C där växterna odlas.

Hoppas detta hjälper. 😊




* Det är också därför långsmala frukter, som lång chili eller avlånga tomater av roma-typ (ex. San Marzano) är extra känsliga för pistillröta, eller bifftomater, som är så jättestora att vattnets väg till änden, undersidan av tomaten också där blir extra lång. För i de fallen är det några centimeter längre till ”änden av plantan” och därmed lättare att de yttre ändarna drabbas av kalciumbrist, trots noggrann vattning och bra jord. Men om det blir alltför varmt så kan precis alla sorter av paprika, chili och tomater lida så svårt i hettan att deras frukter drabbas av pistillröta. 

Tidigare inlägg om hur vi motverkar att det blir för varmt i växthuset: 
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/06/noden-ar-uppfinningarnas-moder.html