Det är alltså en enormt igenväxt älvkant. Ogenomträngligt buskage av vide längs själva älven, lite högre upp i hagen växter en blandning av sälg, björk och asp. På ett ställe har en dunge tallar (ca 45 år gamla) lyckats växa upp och dom behåller vi gärna då vi planerar en trä-koja där.
Nu är vi alltså i nästa fas. Vi har under förvintern (innan snön blivit för djup) huggit ner träd och buskar så att getterna har kommit åt att beta av späda grenar och buskarnas toppar. Det har fungerat mycket bra.
Men sedan veckan efter nyår har vi slutat ta ner getterna, först blev det så kallt att dom inte gärna lämnade sin vinterhage. Och nu har det kommit så pass mycket snö att det faktiskt är svårforcerat även för våra Lappgetter.
Då vid nyår kunde man se en otroligt skillnad på hagen, se bilderna häri blogginlägget. Det såg ut som ett slagfält med smått och stort liggande som ett plockepinn. Planen är att under senvåren ta reda på de största träden som ved (t.ex. björken på bilden ovan). Och sedan dra alla småkvistar och mindre buskar upp i hagen och elda ett par rejäla majbrasor. Getterna släpper vi på bete i denna hage i juni när de stackars buskarna försöker överleva genom att skjuta nya gröna skott. Men med en betesomgång till under nästa sommar kommer getterna se till att hagen blir totalt slyrensad.
Det är ett väldigt spännande projekt att få se hur markerna förändras genom våra Lappgetters arbete.
Alla inlägg i serien om "Röjning med Lappgetter"
Del 1- Sju år senare.
Del 2- Röjning av sly med Lappgetter.
Del 3- Lappgetternas slyröjning, del 3.
Del 4- Att bekämpa tuvstarr.
Del 5- Harmoni i hagen.
Del 6- Ny hage till Lappgetterna.
Del 7- Återställer hagmark.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar