Vi öronmärker våra Lappgets-killingar.

Dags för årets värsta dag som getägare. Inte kul. Men sån är lagen. 😒
Bilden visar det material vi använder.

En hink med Jodopax-lösning. En trasa, som vi sällan använder. Är öronen rena, vilket dom oftast är, så torkar vi aldrig av dom. Men om dom är kladdiga eller smutsiga så torkar vi öronen med en trasa med jodopaxlösning innan vi märker.

Sen märktången och öronmärkena. När vi satt ett öronmärke i märktången så doppar vi hela den delen i jodopaxlösningen innan vi märker. På så sätt har vi minimerat problemen med infektion efter märkningen. 👍

Problemfritt blir det dock aldrig med öronmärken på ett så livligt och intelligent djurslag som getter. Vi i föreningen Allmogegeten undersöker varje år hur stor andel av våra genbanker som får problem med öronmärkena, och det är flertalet av dom som får bekymmer. Märken infekteras och rivs av. Tyvärr har vi inte haft något större framgång med att få till någon förändring av märkningskravet.

Slutligen visar bilden den påse som tången och öronmärkena levereras i. Den är mycket praktisk att ha med sig till märkningen, för på den påsen finns en hel liten 4-stegs beskrivning av hur man öronmärker. Vart på örat man placerar märket och vilket håll märket ska var vänt. Frågor som jag ofta får besvara varje år. Men svaret finns alltså närmre än man kan tro. 😏

Mellan varje års öronmärkning förvarar vi alltså märkena och tången i denna påse. På så sätt har man alltid instruktionerna tillgängliga varje år och kan alltid enkelt kolla upp att man märker dom stackars killingarna på rätt sätt. Sen är det bra att snabbt släppa tillbaks dom till mamma get, för lite tröst och "snutte" på juvret. 💔

Här ett tidigare inlägg om att öronmärka getter, med många bra tips om hur man minskar stressen och obehaget för killingarna.
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/oronmarker-killingar.html