onsdag 18 september 2019

På besök hos en odlingsnörd.

Under min "semester"-resa förra veckan fick jag chans att umgås med flera riktigt speciella och fantastiska människor. En av dom var Johannes, som tillsammans med sin fru Theres skriver böcker om odling och matlagning och har en blogg som heter "Farbror Grön".😊
Lunch med den berömda kaffeplantan i bakgrunden! https://farbrorgron.blogspot.com/2017/12/eget-kaffe-pa-julafton.html
Numer kunde man tro att jag träffade en kändis. Men jag lärde känna Johannes långt innan både blogg och böcker. Vi är båda odlings-freaks sedan barndomen. Han hade en sån entusiasm och öppenhet inför att prova "allt" och verkligen undersöka hur det funkar med olika växter och metoder, så jag kände igen mig där tidigt under den eran sociala medier växte fram. Första gången vi hade kontakt så skickade jag över några Manchuriska valnötter från Paradisbadet i Örnsköldsvik. Jag hade "smugglat" ut dom från badanläggningen i mina bikinitrosor när jag var där med sonen en vacker septemberdag i början av 2010-talet.😉

Kanske misstog jag hans entusiasm för ungdomlighet, för jag kände då att det var som att jag fått kontakt med en "lillebror". Det visade sig nu att vi är jämngamla. 😂 Härligt att än en gång få inse att entusiasm och ivrighet inte är en åldersfråga!

Och det var verkligen två riktiga trädgårds-nördar som träffades. Samtalet rörde sig över allt från djup filosofi och "livets mening" till Johannes tips om hur han odlar störbönor. Jag fick bidra med min syn på människor som en tropisk art av apor och i förlängningen vad jag allra helst odlar. Se den här filmen han spelade in:
https://www.facebook.com/groups/farbrorgronstradgardsland/permalink/1314013982096884/

Jag fick se Takfarmen och den är bara SÅ helt makalös! Miljön där är betydligt bättre än resten av Västerås-regionen som räknas som zon 2. Kanske är takfarmen zon 0. Vattenmeloner är ju i alla fall inga problem, vilket syns på filmen. Alltså placeringen; mitt i en stad, upphöjt på ett tak, omslutet av högre byggnader så det blir en skyddad innergårdsmiljö och dessutom med värmelagringen från den betong som taket är gjort av gör troligen en fantastisk skillnad i värmesumma. Tänk vad mycket mat som skulle kunna odlas direkt i städerna om alla dessa tak utnyttjades på samma fina sätt! 💗
Johannes "akutvattnar" lite i växthuset utanför knuten på sin lägenhet innan vi går in och lagar vår lunch, med grönsaker från familjens odlingar. Precis som jag gör om jag plötsligt råkar gå förbi någon odlingsbädd som ser lite hängig ut här i Lappland. 😏
Jag fick också se deras "närodlingar" alldeles utanför hyreshuset dom bor i. Ett trädgårdsland som är litet men verkligen levererar. Ett ca 10 m2 stort växthus som känns som dubbelt så stort med all sin skörd. Rabarber i slänten och bärbuskar kring bilparkeringen. De sista fick jag inte provsmaka av, bären skulle vara kvar för alla hyreshusets barn att plocka. Vilken underbar idé! 💗

Till lunch vankades en grönsakspytt med familjens egna odlade grönsaker. Bland annat fick jag för första gången smaka delikatess- squashen Costata Romanesco, också Lena Israelssons favorit. Den var fantastiskt mör och god. Kanske ska jag ändå prova om den går att odla i växthus här i kallaste Lappland nästa år.

Det var klart övertid för oss att träffas. Under åratal har vi provat att få till ett möte, men senast "Farbror Grön" hade föreläsning i våra trakter i Lappland så kunde jag inte alls möta upp. Och de gånger jag råkar passera mina gamla hemtrakter i Västerås/ Hallstahammar har ju oftast inte Johannes haft tid. Men nu lyckades vi passa in några få timmar! Så kul! 😁

Och en sak framstår som tydligt, här finns äkta kvalitet! Jag följer verkligen inte många "odlings-profiler". Men Johannes och Theres texter läser jag. Han har den här osvikliga känslan av att alltid vara nyfiken, öppen för ny kunskap, alltid undersökande och aldrig uppgiven trots motgångar. Det gör att jag alltid läst hans texter med nyfikenhet och förväntan. Dom speglar mitt tänkande så exakt. Det mest talande är att han inte väjer för att berätta om problem och frustration. Och han har så pass lång erfarenhet att han kan göra långa sammanställningar över flera år.

En av de första inläggen som fick mig att inse de här unika kvaliteterna i hans texter var när han öppet berättade om alla sina åratal av tomatodlar-problem:
https://farbrorgron.blogspot.com/2017/06/mina-varsta-tomatproblem.html

Ett inlägg som fick mig själv att tänka helt nytt och börja med något tidigare otänkbart var inlägget om gurkodling i fönster:
https://farbrorgron.blogspot.com/2017/05/gurka-sa-odlar-vi-den-inomhus.html

Och ett par inlägg om svedjerågen som Johannes blev sugen på att odla efter att ha läst våra blogginlägg om den:
Här våra:  https://forsnashemman.blogspot.com/2019/06/sar-svedjerag.html och https://forsnashemman.blogspot.com/2016/07/ragen-ryker.html
Här Johannes: https://www.facebook.com/groups/farbrorgronstradgardsland/permalink/1257806894384260/

Dessutom älskar jag att familjen "Grön" driver sin informations-verksamhet på liknande sätt som vi. Hela familjen jobbar ihop. Sedan Theres börjat skriva så har jag fått dubbel nytta av att läsa allt, för hon skriver om annat än Johannes, så enormt pedagogiskt och tydligt. Så man får två perspektiv på samma gång! Och precis som hos oss på Forsnäs Hemman så inkluderar dom barnen i det verkliga livet, vilket numer också inkluderar den digitala sfären. Både våra och deras barn är en aktiv del, dom tar egna beslut om vad som ska "läggas ut" och vilka bilder som ska tas, och barnen tar även bilder och skriver texter. 💖

Lite så där lätt medelålders kan jag alltså konstatera att jag och Farbror Gröns Johannes skapat oss väldigt lika liv fast i helt skilda omgivningar. Han i Sveriges 5te största stad i Mälardalen och jag i den extrema glesbygden i Kallaste Lappland. Vi har båda fortsatt vara totalt odlingsnördar, med en drivkraft att försöka odla allt vi kan på alla sätt som överhuvudtaget är möjligt. 💪




Inga kommentarer: