Och det är nu hemmanets matlag har börjat "tröttna" på dom. Först äter man varje ny mogen tomat som godis och primör, sen äts alla färska tomater upp till frukost och till middagen. Strax därefter äts det tomater till det sprutar ur öronen, vid alla måltider och i alla måltider. 😅
Och sen startar den riktiga skörden. Vi äter fortfarande tomater jämt och ständigt. Men nu finns ändå kvar nog att börja koka in tomater. För det är främst så vi sparar dom. Som "passerade tomater" på burk, till alla vinterns middagar. Jag kommer skriva mer om det senare.
Men igår ägnade jag mig åt att ta kort på några av de sorter vi odlar i år. En blandning av diverse. Sorter jag aldrig odlat förr. T.ex. Gold nugget, som smakar surt vatten och inte kommer odlas igen och Prolyco som inte smakar mycket mer och dessutom knappt ger något här hos oss. Posvjachenie är en av många ryska/sibiriska tidiga och köldhärdiga sorter jag provat genom åren. Många har jag "pensionerat" då dom inte var tillräckligt köldhärdiga eller tidiga för att producera bra hos oss, men Posvjachenie håller måttet. Den är dock inte riktigt lika bra som vår absoluta favorittomat Turboreaktivny, som varit vår allra tidigast mognade sort varje år vi odlat den, och den är väldigt produktiv också och smakar bra för att vara en "standardtomat". 👍
Fyra sorter som vi odlat varenda år sedan vi byggde växthuset år 2018 är Meiwei som är en tidig och väldigt god körsbärstomat, Losetto och Supersweet 100 som jag fick av en granne och ursprungligen båda var F1-hybrider men som vi har tagit frö på i 4 år och som är helt stabila och lika goda som ursprungssorterna. Båda är också tidiga och rikgivande även i vårt kalla klimat. Dessutom odlar jag alltid 2 plantor av Sungold F1. Det är en hybrid, och den enda F1-sort jag köper fröer till. Men barnen har alltid gillat den här supersöta sorten, så den har fått vara med varje år.
Pink graffiti är en rolig, strimmig tomat som jag odlar mest för att den har ett annorlunda utseende, och den är snabbare och ger mer än Tigrella, som den annars liknar. Black Seaman är den enda bifftomaten jag odlat i år. Stora tomatsorter är för sena och ger för lite här hos oss, men Black Seaman ville jag ändå prova då den sägs vara så god. Men, nej. Den tomat som syns på bilden är en av 4 som vår planta har givit, och troligen kommer de 2 senast utvecklade på den plantan inte att hinna mogna. Och smaken var inte något särskilt, som en vanlig och lite mjölig köptomat. Så nästa år blir det verkligen inte en enda bifftomatsort här på Forsnäs Hemman.
Slutligen för den här foto-sessionen är det Anmore dewdrops, som en odlarkompis tipsade om för två år sedan och det är jag glad för. På andra plats att mogna efter Turboreaktivny och otroligt rikgivande och smakar riktigt gott. Våra mängder med Dewdrops-tomater har blivit allas favorit att mumsa på morgon, middag och som kvällsgotta! Det blir absolut en återkommande standardsort hos oss. 😋
Tidigare inlägg om tomatodling på Forsnäs Hemman i Lappland:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar