Visar inlägg med etikett Lök. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lök. Visa alla inlägg

tisdag 13 september 2022

Luftlök

Nu har jag skördat årets topplökar från luftlöken. 


Luftlök är en fantastisk växt som man kan använda på många olika sätt. 
* Den skjuter skott mycket tidigt på vårarna, goda primörer när inte mycket annat finns att skörda.
* Lökarna blir fler och fler i tuvor, vilket gör att man kan rycka upp en hel stängel, med löken under marken och allt och använda som salladslök under somrarna. 
*Topplökarna bildas framåt sensommaren och kan användas för att föröka löken. Man planterar helt enkelt ner hela knippet med lökar i jorden direkt på hösten, och nästa år kommer en ny tuva luftlök upp. Man kan också äta topplökarna som vanlig gul lök. Dom är ganska starka i smaken, så lite lök räcker långt, i t.ex. en soppa eller köttfärssås. Dessa små lökar är också jättegoda att sylta/lägga in och äta som tillbehör till söndagssteken.

När vi får bra skörd så brukar jag sälja lite av topplökarna till de som är intresserade.
Vi har luftlök från tre olika ställen. Alla växer lite olika, färg, form och tuvbildning, storlek och mängd på topplökarna skiljer lite. MEN, alla växer enormt bra här i kalla Nord och alla ger lika mycket skörd. I det här "startpaketet" ingår alla tre varianter. Här finns en länk till webbutiken där man brukar kunna beställa i slutet av Augusti/September: https://forsnashemman.se/products/luftlok


Lökarna skickas ett bubbelkuvert med porto för 100gr. Så själva lökarna väger kring 90 gram. vilket är mellan 15-25 lökar. 


Här ett tidigare inlägg om hur jag förökar mina luftlökar:




torsdag 14 juli 2022

Sommarlök

Ett knippe piplök/salladslök till middagen. Det vankas lök- och potatissoppa och den här tiden på året använder vi enbart sån här färsk lök. 




Sorterna heter Altailök och Bajkallök. Vi har också sorten Idunn från Runåberg som beter sig likadant i odling. Olika fröfirmor brukar beteckna dom som antingen piplökar eller salladslökar. Men huvudsaken för oss här i Lappland är att dom är enormt härdiga, alltid övervintrar problemfritt och kommer upp otroligt tidigt på vårarna, så att vi snabbt kan få äta färsk lök. 

Tidigare inlägg om lök på Forsäs Hemman.

tisdag 14 september 2021

Fantastisk rosa gullök

Glad blev jag i våras då vår lokala butik tog in sättlök av den franska delikatessorten "Keravel". Det är en gullök med en "twist", den är rosatonad och har en mildare smak än vanlig gullök, mycket god! 😊
Sorten har blivit uppmärksammad under senare år då Anette från Boäng berättade på sin blogg hur mycket hon uppskattade den. Hon frösår den vanligen, men hittills har jag haft svårt att hitta fröer av den. Och så i våras så hittade jag alltså mest av en slump sättlökar. Jag köpte en påse, från Nelson, på 250 gram och under vår korta Lappländska sommar har detta förvandlats till strax över 4 kilo lök. Stora, fina lökar. Bara en gick i stock (satte igång att blomma alldeles för tidigt, istället för att bilda lök). 

Framöver ska jag verkligen försöka få tag på frö till den här sorten, men också absolut köpa sättlök om det finns även kommande år. Vilken toppensort. Och så kul det är med odling när man får lyckas lite extra bra. 💗

Här några av Boängs blogginlägg om Keravel:

Och här våra tidigare inlägg om diverse lökodling:

söndag 22 augusti 2021

Longor schalottenlök

Nu är vår Longor schalottenlök skördad. Vi köpte 1 kg utsäde från Semenco förra hösten. Hälften, 500 gram höstplanterades, och resterande 500gr vårplanterades för att vi skulle få lite erfarenhet av båda metoderna. 😊

Nu är det tydligt att höstplanteringen ger mest och finast lök. Det halvkilot resulterade i totalt 2,7 kilo lök. Det innebär en kvot på 5,4. Verkligen toppen! Ett kilo var i samma storlek som utsädeslöken, och kommer användas som utsäde i höst, och 1,7 kilo var mindre lökar som vi kommer använda i köket. 

Det halvkilot utsäde jag satte i våras gav bara 900 gram lök. Alltså betydligt mindre än den höstsådda löken. Dessutom syntes att löken inte mådde så bra. Den hann inte mogna klart under vår korta Lappländska sommar, så nu när jag var tvungen att ta upp den (för att den hade börjat ruttna i landet) så var fortfarande blasten grön. Det var lika många lökar per knippe som på den höstsådda, men dom var mycket mindre, smalare och som sagt, flera hade redan hunnit mjukna och ruttna. 

Så framöver blir det absolut höstsättning av schalottenlöken Longor. Förutom de lökar jag kan använda som eget utsäde, så ska jag nog köpa ett par kilo till för att få upp produktionen snabbt. Gul/röd och silverlök funkar bra i odling, men sådden är lite känslig har jag märkt, ibland kollapsar alla småplantor och då får man ju inget. Så det är mycket värt att ha en lök som förökas på det här sättet, genom sättlök på hösten. 👍

Tidigare inlägg när jag sådde Longor förra hösten: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/lok-som-lok-pa-laxen.html

tisdag 4 maj 2021

Longor tittar upp

Jag planterade en bädd av schalottenlöken Longor i höstas. Det kändes lite riskfyllt att våga hoppas på övervintring här i kallare än zon 8, men jag var inspirerad av min "granne" Maria, som bor bara 12 mil bort i zon 7 och som lyckats få fina skördar av den här sorten. 😊

Och titta! Möjligen kommer det lyckas! Flera små gröna toppar har redan visat sig i det delvis snötäckta trädgårdslandet. Nästan lika tidigt som vitlöken tränger upp ur jorden. Nu hoppas vi bara att löken är härdig nog att stå emot 25-35 frostnätter till. 👍

Och visst drömmer jag om en stor fin skörd av schalottenlök, lätt att lagra och kanske mer rikgivande än vår ganska pyttiga potatislök Malvina. Som jag ju ändå kommer fortsätta odla, om inte annat så för att det är en kulturarvsskatt. 💗

När jag planterade Longor i höstas:
Och potatislöken Malvina:

måndag 8 mars 2021

Löken spirar

Lökfröerna som jag sådde för ca 2 veckor sedan är nu så stora att det är dags att "ansa" dom. Alltså klippa av topparna som blivit så långa att dom börjat lägga sig ner. Därför klipper jag dom nu så de blir 3-5 cm långa.

Sen kommer jag klippa igen minst 2-3 gånger till under förodlingen. Lök är en spinkig och känslig gröda och om man klipper av topparna när dom börjar bli väl långa så får plantorna hjälp att orka stå upp och dom blir mer lättskötta och lättare att plantera om. Annars blir dom ett trassel av långa 10-15 cm trådar som vävt sig in i varandra och är omöjliga att reda ut. 

Däremot har jag aldrig märkt att de klippta plantorna skulle bli mer kraftiga eller växa bättre. Jag gjorde ett experiment mitt andra år som lökodlare, klippte hälften och lät hälften av plantorna växa som de var. De blev båda lika kraftiga. Det som skiljde var att de klippta plantorna var mycket lättare att hantera och inte hade lika många plantor som dog ut. De oklippta blev som sagt rena skatboet av långa smala trådar och när trådarna lade sig på jorden blev en del plantor skadade, började förtvina och gulna av kontakten med jordytan. De som överlevde blev ett elände att plantera om, det gick inte alls att reda ut trasslet av tunna lökblad, utan det slutade även då med att jag behövde klippa plantorna innan jag planterade om dom. Och i den processen förlorade jag ett antal plantor som fått rottrådarna eller för mycket av bladen avslitna. 

Så, numer klipper jag all lök flera gånger under förodlingen. Och omplanterar en gång, dessa kommer planteras 2-3 st i en större kruka om ca 2-4 veckor. Sen ut i landet kring andra veckan av juni. 


Tidigare inlägg om lökodling från frö: https://forsnashemman.blogspot.com/2019/03/loksadd.html

måndag 1 mars 2021

När allt inte gror

Vi är mitt inne i årstiden då det gäller att så fröer. Ofta känsliga fröer som måste gro i värme (+22-27C) och som måste förodlas länge och som måste få tillskottsbelysning under de här första, mörka månaderna. Exempel är chili, paprika, aubergine, rot- och bladselleri och olika former av lök. 

Ibland lyckas man inte alls med sådderna. Och...det är långt ifrån alltid ens eget fel. De här tre chilisorterna är planterade i samma krukor, och jord, och har stått på samma ställe som andra chilisorter, där alla 5 fröer grodde fint. Men... i de här fallen fick jag bara ett par förkrympta stumpar, som kom upp sent och där alla frökapslar hade kvävt groddbladen. Ett tydligt tecken på så gamla fröer att det är mycket svårt att få dom att gro bra.😏

Det här är ytterligare en orsak att jag gillar att odla egna fröer. När jag beställer något underligt frö, så vet jag att jag bara behöver någon eller några plantor (på de självpollinerande varianterna) för att sen bli helt självförsörjande på frö. Och när det kommer till t.ex. chili och paprika, så är mina egna fröer alltid enormt mycket mer livskraftiga än de köpta, som ibland är av tveksam kvalitet.  Men som sagt, man behöver bara en eller två plantor som lyckas, även av de här dåliga fröerna, så har man sen tillräckligt med egna fröer året efter, för att odla alla plantor man nånsin kan önska! 💗


Tidigare inlägg om paprikasådder: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/03/perfekta-paprikor.html

Och här föreningen för alla som vill lära sig odla egna fröer: föreningen Sesam:

https://foreningensesam.se


onsdag 17 februari 2021

Februari-purjo

Så, vi hade slut på purjo i förrådet. Det var bara att ge sig ut i köksträdgården, i snö som når till höften....och gräva. Djupt!

Där nere döljer sig purjolök som är i perfekt skick, förutom topparna som vi klipper av. Men purjon står inte kvar i jorden. Under förvintern när tjälen kom, så bräckte jag upp plantorna och stuvade dom i tre olika hinkar. Det är dom vi gräver upp nu. Purjon mår bäst under snö och som den stått när den växt. På det sättet håller den ända tills i april här i Lappland, när snön börjat tina bort så pass att hinkarna kommer i dagern igen. Är det något vi lärt oss är det att purjo trivs bäst under snön här i Lappland. 

Så, numer är vi självförsörjande på purjo. Jag odlar kring 140-190 plantor per år. Vi äter direkt från landet tills förvintern gör att vi inte kan bräcka upp några fler från jorden, och vi täcker med presenningar för att skydda från kylan, så det är först i slutet av oktober till slutet av november här i Lappland som vi inte längre kan skörda "färsk" purjo. Då gräver vi upp resten och trugar ner dom i hinkar.

En av hinkarna får stå på vår förstukvist tills dess vi använt upp allt i januari/februari. Sen gör vi som nu...går ut och gräver upp en hink i landet, under snön. Den är i förvånansvärt bra skick. Sen har vi 1-2 hinkar kvar tills i april och när de är slut har jag de infrysta paketen som jag gjorde i höstas. De håller oss tills vi får Altajlök/piplök att skörda i juni. Och redan i början av augusti kan vi skörda de första späda purjolökarna igen. 

Tidigare inlägg om Purjo: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/10/imponerande-mangder-purjo.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/11/bleka-purjolok.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/02/snabbmat-sondagssoppan.html

Tidigare inlägg om Altajlök/piplök:

https://forsnashemman.blogspot.com/2019/06/varbruk.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/hostplantering-av-lok.html

måndag 14 december 2020

Slappa pommes

Här är en handfull småpärer. En av våra sorter med rundpärer. Vi tror det kan vara Röd Gullöga, enligt tips från kunniga individer. Jag kallar dom bara för "Saras rosa". Dom är rosa och Sara är den kvinna jag fick dom från. Dom är jättegoda. 😋


Vanligen har småpotatisarna blivit utrensade till hönsen. "Hönspotatis" är ett känt begrepp sen lång tid tillbaks. Logiskt, för man vill ju inte ägna massor av tid åt att skala pyttesmå potatisar där nästan inget blir kvar att äta. Men i höstas kom jag på att om jag sorterar ut dom separat för sig, som "delikatesspotatisarna" i affären och sen använder dom så fort vi kan, då är ju skalet tunt och det skulle gå att äta upp dom utan att skala.

Så idag gjorde jag pommes frites av dom. Jag kokade dom halvvägs klara, sen fick dom svalna, sen halverade jag dom och friterade två gånger. Här beskriver jag receptet: https://forsnashemman.blogspot.com/2020/03/trippel-tillagad-pommes-frites.html

Det är ju lättare att göra "små halverade potatis-frites" än det är att göra vanliga pommes frites. Så det här är absolut en idé jag sparar i kokboken. Jättegott och smidigt, och man kan använda småpotatis som annars inte skulle blivit mat. 👍

På bilden är Frites-halvorna serverade med gethals, syltad lök, inlagd Tapas-chili och Husmors absolut godaste brunsås. 

*Smask!* 💗


Här syltlök: https://forsnashemman.blogspot.com/2018/02/dom-sma-lokarna.html

Här recept på inlagd tapaschili: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/09/inlagd-tapas-chili.html 

Här om gethals: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/02/kokt-bockhals.html

måndag 12 oktober 2020

Höstplantering av lök

Så här gör jag för att föröka våra perenna lökar. Det funkar både med gräslök, piplök, luftlök, kantlökar av olika slag och många andra lökar av den typ som bildar tuvor. 👍

Proceduren är så enkel som att man gräver upp de tuvor som bildats under sommaren och drar isär de individuella lökarna. Man kan vara rätt brysk, men man bör se till att varje lök har några rottrådar kvar. För att sen rationalisera arbetet så gräver jag ett dike i odlingsbädden. Ibland gräver jag flera meter åt gången men på filmen gör jag dock bara en kort snutt för att visa. Sen sätter man ner lökarna med lite mellanrum, ser till att rötterna ligger någorlunda rakt ner och trycker ihop diket. Klart! 

På det här sättet kan jag flytta hela löklandet på bara någon arbetsdag. Det är bra att flytta dom varje år, inte minst för att jag får rotation på landet och får chans att alltid odla de här delikata lökarna på välgödslad, nygödslad jord. Det gillar dom och blir både mycket större än "normalt" och mycket godare, tycker jag. 😋

Hösten är en perfekt tid att göra det här arbetet. Lökarna hinner precis hämta sig efter omplanteringen innan vintern, och till våren kommer dom upp tidigt och kan användas som primörer. 😊






söndag 4 oktober 2020

Lök som lök på laxen

Vitlöksbädden är färdigplanterad. Tempen ligger precis på +10C i jorden nu och den närmaste veckan går lufttemperaturen ner några grader, så det här verkar ha blivit en perfekt höstplantering av vitlök. 😊

Det är en 20 meter lång bädd med 3 rader, totalt 60 löpmeter lök. Nästan allt är vitlök, utom totalt ca 1,5 meter som syns närmast på bilden. Där har jag provat att höstsätta bananschalottenlöken Longor, som har övervintrat hos en odlingskompis bara 10 mil härifrån, en zon varmare, så jag hoppas att den ska kunna funka även här hos oss. 👍

Så här fin lökbädd har jag aldrig kunnat få ihop förr. Det är så otroligt tillfredsställande att se att det köksland jag jobbat för i över 10 år äntligen börjar få sin slutliga form. Nästa år kommer vi kunna unna oss både färsk vitlök, vara fullt självförsörjande under hela året med torkad vitlök, och kunna få ihop helt eget utsäde till kommande vitlöksodling. 💗

Dessutom (som lök på laxen) kanske vi alltså även kan börja få ihop en rimlig skörd av något som liknar lagringsbar gul lök till hushållet, med sorten Longor. Det är annars något som är mycket svårt att få att funka här i kallare än zon 8. 

Tidigare inlägg om lök:

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2012/12/nya-lokkrukan.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/09/visdomar-jag-lart-mig-av-att-laga-mat.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/hur-man-kan-flata-hardneck-vitlokar.html



 

onsdag 1 oktober 2014

Lokal lök

Potatislök, det är en favorit för oss självförsörjande familjer. Den är troligen identisk med schalottenlök, eller möjligen något mer anpassad  för att vara ännu lättare att lagra. I princip är det bara att torka löken väl och förvara den torrt. De flesta klarar sig även om man förvarar i vanlig rumstemperatur, men bäst resultat har vi haft när vi förvarar löken i ett kallt, torrt och frostfritt förråd.
Vi har odlat potatislök i 6-7 år, två olika sorter, en från södra Sverige och en från Dalarna. Men i våras fick vi tag i en riktigt exklusiv sort: Bjurholms potatislök. Alltså en regional sort, som vi nu lägger all kraft på att föröka upp. Den är exklusiv för att det ännu så länge är väldigt ovanlig. Nyligen räddad från utrotningshot har Backfors Gård  själva bara en liten korg lökar. I våras fick vi förtroendet att odla 5 st här på hemmanet, och redan i höst har dessa 5 blivit 37 nya lökar som kan sättas som utsäde nästa år. Om de ger lika bra skörd kommer vi nästa år att kunna ha 273 st lökar och året efter det hela 2020 st lökar. Och då kommer vi nog också kunna börja använda dom i hushållet, och Bjurholms potatislök kommer att ha blivit en del av ett levande kulturarv igen.

http://egenkombucha.blogspot.se/