Rönnbärsplockning

Idag kom mellansonen över och vi hjälptes alla åt med att plocka rönnbär. Det är ett makalöst rönnbärsår och vi kunde snabbt fylla vinterbehovet åt hönsen, och en liten del åt oss själva. 😊

Vi plockar hela klasarna och lägger luftigt i brödbackar. Dessa få stå torrt utomhus under soliga och blåsiga dagar, och resten av torktiden står dom i vårt pannrum, som är varmt och torrt. När allt torkat lägger jag dom i säckar av papper, såna det varit säd till hönsen i, och ställer dom i höladan, tills vintern kommer. Dessa klasar blir rena hönspartyt under vintrarna och hönsen kacklar extra ljudligt när man kommer med några torkade rönnbärsklasar under en blek vinterdag. 

En fördel med våra något vekare Lapplandsrönnar, det är att dom oftast är väldigt flerstamiga, nästan som ett buskage snarare än ett träd. Så när man vill plocka dessa rikedomar så kan man nå hela vägen upp på grenarna genom att få tag i dom och tynga ner topparna. Sen plockar man rent hela den "stammen/grenen" innan man släpper den och låter den räta upp sig igen. 👍

Vi kan inte få tag på precis alla klasar på det här sättet, en del grenar sitter för bökigt till för att lyckas böja ner, men ... vi får tag på tillräckligt. Och resten får faktiskt gärna glädja våra vilda fåglar också. 

Att det är så extra mycket rönnbär på just de här träden, kan bero på att dom står i hönsgården! Dom är alltså välgödslade, och som tack får hönsen extra mycket vintergotta att se fram mot. En riktigt liten feedback-loop på Forsnäs Hemman. 😅

...
Ett tidigare inlägg om att plocka och torka rönnbär:
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/roda-ronnbar.html


 

Stenålderslunch

När vi slaktar höns, så styckar jag ut vingarna för sig. Jag gör som jag gör med kaninernas framben, jag tar med så mycket kött det går. Ända upp till ryggraden och ner till bröstbenet, allt från området kring hals/boge/bringa. 

Det gör att vingarna som styckdetalj blir ganska köttiga, och bra mat. Jag har en särskilt förpackning i frysen där alla vingar samlas, och när vi fått ihop en lagom bunt gör vi detta. Ungsstekta vingar, och det är SÅ gott! 😋

Vanligen äter vi så här god mat utan kolhydrater, med enbart grönsaker och sallad till. Så det blir lite stenålderskost, vilket ju är den mat vi alla egentligen enbart bör äta.
I det här fallet blev det vår lök- och tomatsallad som alla i familjen älskar. 

Ytterligare en gourmet-måltid som vi tackar våra kära Ölandshöns för. 💗

Tidigare inlägg om stenålderskost:
https://forsnashemman.blogspot.com/2021/09/stenalderskost.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/11/frukost-pa-forsnas-hemman.html

Och inlägget om när jag styckar kaninerna på samma sätt:
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/05/hjartligt-goda-vingar.html

Söta på våren, goda på hösten, del 2

Precis som förrförra veckans inlägg, så kan vi konstatera att alla djurungar är SÅ söta, när dom föds på vårarna. Här är tre av våra nykläckta kycklingar, från våra fina Ölandshöns, som vi håller i genbank. Och precis som med kaninerna, och våra Lappgetter och Blekingeankorna, Ölandsgässen och Linderödssvinen, så stämmer även här talesättet "söta på våren, goda på hösten". 😊

Höns är det absolut första djur jag rekommenderar till människor som är nybörjare på självhushållning. Dom är vanligen lättskötta, och om man väljer bra raser (främst lantraser) så är dom också härdiga, duktiga på att föda upp egna kycklingar och klarar sig på naturlig föda, utan industripellets. Och dom ger både ägg och kött. Vi är lika glada för alla tuppkycklingar vi får, och kommer äta upp under 2025, som för alla fina nya hönsdamer som kommer värpa åt oss under kommande år, för att slutligen hamna i grytan, även dom. 

Skulle det vara lagligt att ge dom matrester, så som det var på självhushållningstiden, så skulle hönsen dessutom nästan inte kosta oss något alls, och verkligen hjälpa till med allt matsvinn i samhället. Numer är ju sån utfodring olaglig, så vi för lösa det på annat sätt. Men hönsen är ändå de mest lättfödda, tacksamma och rikgivande djur vi har. 💗

Mer om Ölandshöns, och varför vi valde just dom, finns att läsa på vår sida om Ölandshönsen. 
https://forsnashemman.blogspot.com/p/olandshons.html

Här ett inlägg om hur vi håller dom på ett så naturnära och djurvänligt sätt som möjligt, i flockar med ursprunglig dynamik. 
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/08/flockdynamik-for-halsosamma-hons.html

Och här lite hur vi jobbar för att fodra dom på ett mer naturnära och nyttigare sätt än de flesta "hobby-hönsägare". 
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/gront-till-honsen.html

Tuppslakt

Den här tiden på året brukar vi göra en sista upprensning bland tupparna inför sommarsäsongen. Vi hade 6 tuppar till 23 hönor, och två av hönorna låg på ägg, så återväxten var hyfsat säkrad. Och då kan vi passa på att avliva de djur som är överflödiga. 😊 

Den här våren var det två 4-åriga tuppar som varit dominanta det senaste året, men som nu börjar bli så gamla att dom troligt skulle bli utmanade av ungtuppar under den här våren. Det tjafset kan vi vara utan i hönsgården, och istället hamnar dom i grytan innan bråket börjar. 

Även en två-årig tupp som inte växt på sig särskilt bra fick möta samma öde. Chansen är stor att han aldrig hade blivit pappa till några kycklingar ändå. Samt, en av de målsättningar vi har med vår flock av Ölandshöns i genbank är att upprätthålla vikten i populationen, så som den var när dom blev räddade till bevarande under 1990-talet. Och den här tuppen var några hekto för lätt. 😅

Efter skållning och plockning (även av fötterna, som är delikata) så blev den första måltiden efter slakten; tupptacos.

Då benar jag ur lår och underben, skär i bitar tvärs över senorna, och mal. Nedan finns en länk med bilder på exakt hur jag gör. Det ger enastående, nästan nötfärs-röd köttfärs, som blir fantastiskt goda tacos. 

Tupptacos har varit hela familjens favorit-mat under hela barnens uppväxt. Och, jag har ibland funderar lite på hur det mottogs i skolan, när dom blev frågade om deras favoritmat och alltså svarade: "Tupptacos!" 😅 

Tidigare inlägg om tupp-tacos: https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/04/tupp-tacos.html

Och några tidigare vårslakter av tupp: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/mot-grillen.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/02/tupp-till-fredagsmiddag.html

Helg-frukost

Ibland när vi vaknar så doftar det extra gott. Husbonden, som vaknar med tuppen, är ju den som lagar godast mat här på vårt hemman. Och ibland gör han en riktigt bondomelett som vi alla kan njuta av framåt förmiddagen! 😋

Särskilt nu under våren, när vår hönsflock av Ölandshöns sprutar ägg, så gör Husbonden ofta en särskilt smaskig frukost bestående av en rejäl bondomelett. Många ägg, tomatskivor på toppen och någon form av rökt kött som bacon, skinka eller suovas. Sen kokta potatisar i tärningar och diverse lättkokta grönsaker, det kan vara allt från morötter och kålrot till sockerärtor eller broccoli. 

Super-smaskens. Och eftersom vi inte längre jobbar inom ekorrhjulets 5-dagars slaveri, så kan vi få sån här helgfrukost vilken dag som helst, även på vardagarna. 😊

Tidigare inlägg om bondomelett:
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/06/akut-frittata.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/05/att-agga-mat-frittata.html

Nu är tuppen kokt

Det är nästan snabbmat, tycker man som självhushållare. När tuppen väl är slaktad, plockad och urtagen, samt svedd ... så är resten enkelt. Här ska den få en omgång i tryckkokaren, min enskilt mest omtyckta köks-grej. 😊

Tryckkokning använder jag för att göra även äldre djur möra. Våra självhushållningshöns kan behöva några 20-40 minuter även som rätt unga djur, för ... det är verkligen långt från de stackars broilerkycklingarna i affärens köttdisk. Hos oss behöver hönsen inte gå med för tunga kroppar på alldeles för veka ben, och slaktas redan efter 56 dagar. Våra fåglar får leva betydligt längre och i naturliga omständigheter. Samt, inte minst, dom är gammaldags, härdiga, friska Ölandshöns. Långt, långt, LÅNGT från de stackars broilerkycklingarnas sönderavlade genetik.

Och det innebär rätt tufft kött. Fåglarnas lår kan räknas som rött kött, så pass vältränade är dom. Och då passar det ofta bra att koka hönset ett tag för att möra dom. I tryckkokaren. 
Efter detta blir dagens rätt en kycklinggryta med sydostasiatisk kryddning. 
Supergott! 😋

Tidigare inlägg om tuppslakt och matlagning av egna höns:
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/02/tupp-till-fredagsmiddag.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/mot-grillen.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/04/tupp-tacos.html

Årets första ägg

Idag fick vi detta fina ägg av våra Ölandshöns. Det är inte den tidigaste värpstarten, men så var vi också lite sena med att få fram nya höns förra sommaren. Ju tidigare våra första kycklingar kläcks, desto tidigare får vi också de första värpta äggen kommande vår. 

Men oss går det ingen nöd på, vi har tillräckligt med ägg i frysen för att klara oss och kunna laga mycket god mat med ägg i, fram tills värpningen är i full gång om någon månad. Viktigast för oss, är att våra kära höns får leva så naturligt som möjligt, utan att drivas med överdrivet kraftigt foder eller extra ljus och värme. 👍

I vår är det 15 år sedan vi blev genbank för Ölandshönsen och vi är otroligt nöjda med vår fina flock fåglar. 😊

Här är ett inlägg som mer i detalj beskriver hur vi håller våra härliga Ölandshöns, en härdig och frisk lantras. 
https://forsnashemman.blogspot.com/2020/10/goda-agg-aret-om.html

Gift i fodret? Gift i gödslet?

För några veckor sedan skickade vi in två påsar till FOR (Fritidsodlarnas Riksorganisation). En påse med 250gr av vårt hönsfoder, och 250 gram av deras bajs. Det som är på gång är alltså en undersökning för att jaga pyralider. 

Pyralider är det gift som drabbat hobbyodlare genom ekologiskt gödsel, och all konventionell gödsel. Det är ett ämne som ursprungligen används på gräsväxter, alltså all säd, vete, havre, korn och råg och majs. Giftet tar död på nästan allt annat än stråväxter, alla örtartade växter. Så genom att spruta det på säd och majs så slipper man "ogräs" i åkrarna. 

MEN, det "lilla" problemet är att detta gift inte bryts ner särskilt lätt, så när t.ex. hästar och kor får halm som besprutats, vilket sedan hamnar i deras gödsel, så finns giftet även där. Och även t.ex. höns och får som äter säd, får i sig pyralider som sedan kan passera deras mage/tarmar och finnas kvar i gödslet. 

Och om man då gödslar med deras bajs, så kan ens tomater, paprikor/chilis och potatisar (och många fler växter) må mycket dåligt och ge usel skörd eller inget alls. 

Våra höns får konventionellt odlat korn och havre. Det beror på att det inte finns något ekologiskt odlat sädesslag till salu här i norr i bulk. Därför har jag sänt in foder och bajs till den här undersökningen för att se om det kan vara så att vi får pyralid-gift i vårt eget djurbajs/gödsel.

Jag har inte direkt märkt några problem, annat än en underlig formation av en plätt bondbönor för 4 år sedan. Men det kan vara för att jag sedan dess varit ytterst medveten om problemet med pyralider och planerat växtföljden därefter. Jag lägger alltid all färsk gödsel på samma land och odlar sedan kålväxter där under första året, och just kål är okänsligt för pyralider. 
Så min förhoppning är att pyraliderna sen ändå brutits ner efter 1,5 växtsäsonger, och inte skapar några större problem när jag sedan odlar potatis på samma land året efteråt.

Men som sagt, det ska ändå blir intressant att se resultatet av FORs forskning, och intressant att se om det är ett större rikstäckande problem. Men överlag är det ju bara att konstatera att .... det borde aldrig överhuvudtaget hänt. Pyralidproblemet är ett tydligt tecken på hur samhällets struktur inte fungerar när det gäller "spill over- effekter", att något som man tycker är positivt på ett område, helt plötsligt är ett problem på ett annat område. 

Och att gift överhuvudtaget kan ses som positivt alls, någonstans, är ju själva grundproblematiken. 😕

...
Vi är ju forskare i grunden både jag och Husbonden (som är något så fint som Professor i neurosensorik), så det här är inte första gången vi ställer upp på att medverka i verksamhetsnära forskning. 
Sån forskning inkluderar i princip alltid bajs. 😅

Här tidigare bajsinriktade studier vi medverkat i:
https://forsnashemman.blogspot.com/2016/07/lappgetterna-far-forskarbesok.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/01/getbajs-ger-kunskap.html

Äggskal till hönsen

Vi sparar våra äggskal till hönsen. Det sägs att två återvunna äggskal ska kunna räcka för att hönsen ska kunna skapa ett nytt äggskal. Uppenbarligen räcker inte det hela vägen, och det är nog många som tror att vi då behöver komplettera med köpt snäckskal. Men ... det är inte alls nödvändigt. 😊

Precis som med oss människor så finns det gott om kalk i naturlig paleolitisk föda (stenålderskost), mest i kött och fisk, och också mycket i grönsaker, främst gröna bladväxter. Den typen av kalk är också lättare för kroppen att ta upp, än den kalk som det moderna samhället indoktrinerat oss till att äta, mjölk och mjölkprodukter som ost och smör. 

Samma är det för våra höns. Dom är till stora delar vegetabilieätare och kan därigenom få stora delar av sitt kalktillskott på så sätt. Vi ger dom kilovis med grönfoder under hela växtsäsongen: 

https://forsnashemman.blogspot.com/2020/08/gront-till-honsen.html

Dessutom får dom gott om proteiner i form av äkta kött och fisk. Slaktresterna från vår djuruppfödning och alla småfiskar, t.ex. gädda som är för små för att bli praktisk människomat. Även våra grannar ger oss småfisk i utbyte mot ägg. Bra kalciumrika källor med högvärdigt kalcium. Inte de stackars syntetiska kalciumberikade industripelletsen där proteinet kommer från soja, eller majs/potatisprotein. Självklart får dom också frömat, alltså säd. Det är naturligt för dom. Men inte alls i så stora mängder som dom vanligen får i tamhållning i dagens värld. 

Så våra höns har fina skal med mer naturlig föda än de flesta höns. Och vi känner att skillnaden inte bara sitter i smaken, utan i de näringsämnen de vidareförmedlar till oss. Att dom dessutom värper så dom sprutar och ändå alltid håller gott hull, tydligt visar att denna mer naturliga kosthållning är otroligt hälsosam för dom. 

När vi flyttade hit till Forsnäs Hemman så var det olagligt att ge sina egna hönsskal som kalktillskott. Vi småbrukare gick under samma lagstiftning som de storskaliga hönserierna. På den tiden var man tvungen att i så fall skicka äggskalen till särskilda anläggningar för att behandlas (kokas) så att dom blev säkra att ge som tillskott. Logiskt för vidriga djurindustrier med massor av ohälsa och smitta. Ologiskt för oss småbrukare som ju bara ger tillbaks samma äggskal till samma flock som värpt dom. Där finns inga sjukdomar som kan spridas. Dessutom fanns det bara två sådana anläggningar i hela landet. En av tusentals regler som sätter käppar i hjulet för oss självhushållare. 

Men (under över alla under) just denna regel slopades faktiskt år 2015, i ett mycket uppmärksammat grepp där JBV försökte förenkla byråkratin. Byråkratin har dock överlag sedan dess trots detta lilla försök, enbart blivit allt mer omfattande och krånglig. Men just äggskal får vi småbrukare ändå numer alltså ge tillbaks till vår egen flock. 

https://www.landlantbruk.se/godseltransporter-behover-inte-langre-markas

I vilket fall, här sitter jag och knusar sönder äggskal för att ge tillbaks till hönsen. Samtidigt får dom "bösse" från höladans golv (https://forsnashemman.blogspot.com/2017/08/hoet-ska-under-tak.html), små blad och stjälkbitar och fröer, fullt av kalk och naturlig näring till dom. Och som grädde på moset får dom slaktrester från bocken vi slaktade i veckan. 
Äggen sprutar, och dom smakar fantastiskt! 😋

Dallrig gelé

Det är inte första gången vi skriver om gelatinkok, och det lär inte bli den sista. För det här är en av våra favoritingredienser i vår kosthållning. Att koka skroven från våra djur till en näringsrik och enormt välsmakande fond. 

Den här gången var det en gammal Ölandstupp som skulle bli gryta, och när han kokat någon halvtimme i tryckkokaren, och blivit renplockad, så åkte skrovet tillbaks för ytterligare någon halvtimmes urkokning. 
Resultatet blir fantastiskt fint, mycket gelatin och mängder av umami.

Två dl av den här fonden använde vi till själva tuppgrytan. Men den kvarvarande litern blev basen till en otroligt god svampsoppa dagen efter. 

Här är två tidigare gånger vi kokat "benbuljong", som vi kallar det;

Här från grishuvuden från Linderödsvin: https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/07/gelatin-till-var-sylta.html

Och här av slaktkropparna från våra Blekingeankor. https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/12/delikata-ankor.html

Flygande fåglar

Man kan tro att vi har orrar i björkarna utanför huset. För precis så här brukar dom sitta och beta björkknoppar. Men det här är två av våra Ölandshöns, som har beslutat sig för att ta en eftermiddagsvila i trädet. 

Många tror att höns inte alls flyger. Men våra lantrashöns är alla ganska lätta och smidiga, och åtminstone som ungfåglar är flygförmågan utmärkt. Vi har årligen fåglar som flyger upp och sätter sig på taknocken på vår tvåvåningsvilla. Och en gång, när vi hade besökare som tog med sig en alldeles för frenetisk hund upp på gården, så gav sig en av våra höns iväg långt. Hon flög över husnocken och fortsatte över skogsbrynet som ligger ca 100 meter från hönsgården, med träd som är 20-30 meter höga. Efter det var hon utom synhåll, men ... långt flög hon. Och vi såg aldrig till henne igen. 

Så flyga kan dom. 😊

Tidigare inlägg om Ölandshönsen högt och lågt: 
https://forsnashemman.blogspot.com/2014/10/frigaende-och-instangda.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2014/11/duvhoksskydd-for-honsen.html

https://www.youtube.com/watch?v=G5YgPSBYvYQ

Skålla höns

Idag föryngrade vi vår flock med Ölandshöns. Vi har fått tre fina kycklingkullar, så nu ska vi äta upp de äldsta och dom som inte är riktigt lika fina som resten.

Den här stora kastrullen kan hålla varmvatten nog att skålla sex höns innan vattnet blir för kallt. Så vi tar alltså sex åt gången, tills dess flocken har rätt storlek. Och vi ser fram mot så många fina hönssoppor, grillade kycklinglår och familjefavoriten på fredagar; tupp-tacos. 😋

Här tidigare inlägg om hönsslakt:

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/mot-grillen.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2012/12/slakta-ung-tuppar.html

Och tupp-tacos:

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/04/tupp-tacos.html

Höns-soppa

En god tallrik höns-soppa, innan uppvärmning. 

Egna djur och koka hela djuret, då får man sån här smak och konsistens.

Härligt gelatinös med mustig smak, både på soppor, såser och grytor. 

Mums! 😋

Här finns filmen på youtube: https://youtu.be/5gRy0BqQ3t0

Här tidigare inlägg om gelatin på Forsnäs Hemman i Lappland:

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/07/gelatin-till-var-sylta.html

Vår ruvande Ölandshöna

Längst in i hörnet på ett uthus har hon knött in sig. Bredvid en eldragning och varken nymålat eller snyggströat. Men väldigt välkamouflerat. I två veckor trodde jag helt enkelt att räven tagit henne. Tills ögonen föll på just det här hörnet och jag plötsligt registrerade vad jag såg.

En ruvhöna! Som fixat allt alldeles på egen hand! 😊

Vanligen brukar jag sköta om våra ruvhöns ganska ordentligt. När någon visar att hon verkligen vill ligga platt så får hon en egen avdelning, för att inte störas av de övriga och för att hennes ägg ska få vara ifred. Och sen får hon en full laddning ägg (mellan 13-15 st) av de färskaste, alltså de som lagts samma dag. Det betyder att kycklingarna hon tror är hennes, egentligen är avkommor av alla de höns som lagt ägg just den dagen. Ett smart trix för att få så spridda gener som möjligt i vår flock med Ölandshöns.

Men den här donnan har ju alltså fixat allt själv, och gjort sitt rede en bit bort från flocken. Därmed kommer nog alla kycklingar hon får fram att vara hennes egna, och troligen bara med en och samma tupp som pappa dessutom. Så...vi får räkna med en drös gökfärgade unghöns till nästa säsong. Men inte alla ska få stanna i flocken, då blir det för mycket av samma gener. 

Tidigare inlägg om när våra höns ruvar:

https://forsnashemman.blogspot.com/2016/06/ruvar-i-langa-rader.html

https://www.youtube.com/watch?v=5ZGBRZfh0L4

Äta 5-årig gammtupp

För några veckor sedan slaktade vi bort några av gamlingarna i vår flock med Ölandshöns. Fina individer. Men tuppar som "gjort sitt", som varit herre på täppan i några år och som nu var på nedgång. Bättre då att slakta bort dom istället för att dom blir grymt bortmotade av de nya unga herrarna.

Och självklart äter vi dom, det vore respektlöst (som vi ser det) att inte hedra deras liv genom att utnyttja allt till fullo. Men det är klart att en femårig tupp är lite segare än en ungfågel.

Det finns dock en enkel lösning, fram med tryckkokaren och efter några timmar i den så blir köttet så mört att det faller av benen. Och smaken är verkligen superb! 😋

Tidigare inlägg om tuppslakt, tryckkokaren och att äta gamla djur:

https://forsnashemman.blogspot.com/2022/05/tupplockaren.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/02/tupp-till-fredagsmiddag.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/04/tupp-tacos.html

https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/mot-grillen.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/01/kaniner-i-grytan.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/04/gamtanter-blir-god-gryta.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/11/bock-i-gryta.html

Hönsflock till salu

Vi tänkte minska lite på hönsflocken. Så nu finns här en tupp extra. Han kan få flytta hemifrån tillsammans med 3-6 hönor, tänkte jag. Sen insåg jag att, numer är det inte helt lätt att annonsera ut djur. 😅

Sist vi sålde hönor var för säkert 5-6 år sedan, på den tiden var det bara att skriva en snabb annons på "Fejjan" i den lokala köp/sälj-gruppen. Nu är ju inte det tillrådligt. Så, vad göra? Blocket känns som en lite väl stor "marknad" när man bara kan sälja lokalt. Vi åker ju aldrig nånstans, så det blir svårt att fixa transporter längre än till Vilhelmina tätort.

Efter mycket funderande så gick det upp en talgdank. Det är "back to basics" som gäller. Vi får sätta upp lappar på affärerna i Villis, såna där med riv-flärpar som intresserade kan riva av. Så gjorde vi när vi sålde våra första Ölandshöns och Gotlandskaniner för snart 15 år sedan. Så vi hoppas att det är en annonsmetod som fortfarande funkar. 😊

Vår sida om de fina Ölandshönsen: https://forsnashemman.blogspot.com/p/olandshons.html

Tupplockaren

Idag slaktade vi bort de extratuppar vi sparat över vintern. Nu är stämningen hög i hönsgården och ....allt för många tuppar gör det jobbigt för damerna. Vi behåller 4-7 tuppar till 18-21 hönor. 

Men på vårarna slaktar vi bort "överskottet" lagom till grillsäsongen börjar. Smaskens! 😋

I år provade vi också en ny mojäng. Husbonden har byggt en "hönsplockare". Gummifingrar som snurrar runt (med hjälp av en vanlig borrmaskin) och fjädrarna bara flyger! Kolla den här videon:

https://www.youtube.com/watch?v=P5tSg2czSyo

Nu har vi alltså flera delikata middagar att se fram mot. Och nya kycklingar kommer nog kläckas snart. De blir lika läckra att slakta och äta i höst, och nästa vinter och vår. 👍

Här om varför vi har 4-7 tuppar till 18-21 hönor: https://forsnashemman.blogspot.com/2018/08/flockdynamik-for-halsosamma-hons.html

Tidigare inlägg om vårslakten av tuppar: https://forsnashemman.blogspot.com/2017/06/mot-grillen.html

Vår fina värmargryta

Idag gjorde vi ett höstkok i värmargrytan. Det är en traditionell installation på hemmanet, och används mycket. Främst för att koka diverse till hönsmat. 😊

Idag städade vi jordkällaren inför den kommande skörden och nu kokade vi alltså gamm-potatisen som vi rensade ut. Till det en laddning slaktavfall från älg. Så nu finns en full gryta med högkvalitativ hönsmat för den närmaste tiden. 👍

Tidigare inlägg om vår kära värmargryta: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/05/varmargrytan-i-vart-hjarta.html

Medioker mängd mjölk

Så här långt in i mörkertiden så får vi inte jättemycket mjölk. Vi pressar inte heller våra Lappgetter i onödan, dom får fint hö och kvistar och vatten, men dom får ingen extra säd eller "kraftfoder". Vilket korkat namn. Det är ju inte alls någon "kraft" i sån energiföda, utan bara ett sätt att "suga ut" så mycket som möjligt av de stackars industridjuren. 😅

När våra älskade Lappgetter får så mycket fint, naturligt foder dom vill, och  när jag slutar mjölka dom innan dom blivit helt utsugna, så ger våra två getter ca 6-7 dl totalt varje dag numer. Hade jag pressat dom hade jag nog fått ut 3-4 gånger mer, men det är som sagt inte intressant för oss. Vi vill främst att våra djur ska vara naturligt anpassade för vårt klimat, och ge oss ett normalt överskott av mjölk, ägg eller kött. Inte mer än dom kan åstadkomma, inte så att dom måste må illa för att kunna föda oss. Utan vi vill ha raser som ger oss tillräckligt för att vi ska bli nöjda, samtidigt som djuren mår toppen och inte blir stressade. Gränsen går t.ex mellan våra fina välanpassade Lappgetter och industrigetterna som heter "Svensk Lantras" och har vidriga juver och inte alls verkar ha en bra psykologi. Gränsen går mellan de höns som har fluffiga "hättor" som gör att dom inte kan se rovfåglar och gör dom stirriga, jämfört med våra fina lantrashöns från Öland. Ankorna från Blekinge fanns redan på vikingatiden och är SÅ härdiga och fungerar fantastiskt här hos oss, även i kallaste Lappland. Och Gotlandskaninerna. Dom kommer från södra Sverige men fixar vårt skarpa klimat alldeles utmärkt. Andra mer högavlade raser klarar inte våra förutsättningar. Men våra kära Gotlandskaniner njuter fritt av att sitta och mumsa hö utomhus, även när det blir kallare än -30C.👍

Så lantraser, det är grejen! För oss som bor så pass kargt till så är de här välanpassade djurarterna helt oundgängliga för att vi ska kunna bli självhushållande. Och förhoppningsvis är vi numer kunniga och kompetenta nog att avla vidare på dessa raser, så att vi, till våra efterlevande, kan lämna vidare en genetisk population som kommer bli lika värdelfull för våra ättlingar, som våra fina lantrasdjur är för oss. 💗

Tre dagars sparad mjölk ger uppåt 2 liter och räcker till en laddning pannkakor. Husbondens specialitet, han gör en rejäl plåt med fläskpannkaka och 25-30 vanliga pannkakor som jag äter med mängder av blåbärssylt medan yngste sonen gillar kanel och strösocker.

Dagen efter gillar jag att äta tunnpannkakorna kalla, nästan som en macka. Jag brer på tjockt med extrasaltat smör och rullar ihop pannkakan som ett tunnbröd. Så lärde jag mig av min svenskfinländska kompis Camilla när jag var barn i Hallstahammar. 

Mycket gott! Kanske inte jättenyttigt, men mycket gott! 😋

Här hur vi tänker strukturellt för att kunna hålla djur som både mår bra, och som ger oss föda. 

https://forsnashemman.blogspot.com/2018/08/flockdynamik-for-halsosamma-hons.html

Tidigare inlägg om mjölk: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Mjölk

Fintuppen

En del vinner skönhetstävlingen även utan stjärtfjädrar. Dom har han ruggat nyss, men oj, vilken fin tupp han ändå är! 😊

Dessutom en toppenbra ledare för flocken, så den här killen slipper grytan nu vid höstslakten. 👍

Fler inlägg om våra Ölandshöns finns här:

https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Ölandshöns